Gråtrut 12 december

Det har några dagar rapporterats kaspisk trut inne i Stockholm, vid Skeppsbron. Har varit där två gånger för att dels fotografera men också ”kryssa” det är inte så ofta att det dyker upp en kaspisk trut i området. Tyvärr så har den inte varit på plats när jag varit där (blir fler försök), det fanns däremot ett stort antal gråtrutar i olika åldrar.

Gråtruten är en opportunist när det kommer till föda, de äter fisk och fiskavfall, kräftor, fågelägg, fågelungar och insekter. I städerna äter de främst avfall och bortkastad mat, kan därmed betraktas som ”nyttodjur” då det ofta äter upp ätbart avfall innan råttor hinner hitta födan.

På många platser i kuststäder tycks fåglarna vintertid samarbeta om att hitta föda. Hittar de föda på en osäker plats inväntar de ofta att fler fåglar ska komma, så fort en fågel landat så följer resten efter.

Ungfåglarna är brunspräckliga med mörk näbb och mörka ögon, det tar fyra år innan den har anlagt sin adulta fjäderdräkt med ljusare ögon.

Här tillsammans med skrattmåsar.

© © Allt material på denna hemsida är skyddat enligt lagen om upphovsrätt  © ©

Annonser

Gråsiska 8 december

Gråsiskor har invaderat Stockholmsområdet den senaste tiden, det finns gott om frön i träden. Snön har ännu inte kommit vilket innebär att de har lätt att komma åt födan.


Gråsiskan latinska namn Carduelis flammea, vilket betyder flammande eldröd steglits. Engelska namnet Common Redpoll.

Gråsiskor häckar företrädesvis i Norrland, men kan vissa år även häcka söderut. Den äter helst björkfrön men äter även fröer från andra örter. Under sommaren även insekter och fjärilslarver.

Antalet gråsiskor i Sverige varierar år från år mellan ca. 250.000 till 1.000.000 par.

© © Allt material på denna hemsida är skyddat enligt lagen om upphovsrätt  © ©

Kattuggla 6 december

I dag tog jag en tur till norra Djurgården för att se om kattugglorna satt kvar i sitt gamla träd. När jag kom så satt en av dom fullt synlig, kul för förra gången såg jag ingen. Snabbt tog jag några  bilder på fri hand, vilket är knepigt eftersom det är väldigt dåligt ljus där i skogen och december är inte den ljusaste månaden.

Under tiden jag monterade upp stativet, kröp ugglan ner i boet, oj skulle jag inte få fler bilder. Hade kaffetermosen och en macka med, så jag satte mig för att vänta. Tog ungefär 10 minuter så tittade den fram lite försiktigt som att kontrollera att jag var kvar.

Så här har dom inte reagerat vid mina tidigare besök, det förbryllade mig varför så ”blyg” nu ?

En nötskrika kom och satte sig och skrek alldeles ovanför boet, det kom en till på en gren bredvid och förde ett oväsen som bara nötskrikkor kan åstadkomma. De höll konsert, under tiden försvann kattugglan ner och gjorde sig osynlig.

När nötskrikorna tystnad och dragit iväg så tittade ugglan försiktigt fram med ett öga, tyckte tydligen att det var bäst att gömma sig igen. Jag satt kvar, trots att kaffet var slut men efter en kvart utan att den vågade sig fram gick jag vidare. Tror inte det var mig som den var rädd för, utan nötskrikorna fanns hela tiden i närheten som gjorde det olustigt att sitta synlig.

© © Allt material på denna hemsida är skyddat enligt lagen om upphovsrätt  © ©

Trädkrypare 29 november

Trädkryparen är den enda av våra småfåglar som är brun med böjd näbb, som klättrar omkring på trädstammar. Söker föda som i huvudsak består av spindlar, insekter, larver, och puppor som den med sin långa böjda näbb letar i barken.

Näbben är gjord för att kunna hitta föda.

Trädkryparen är tämligen allmän i södra delarna av landet och längs Norrlandskursen. Mer sparsamt i Norrland.

De flesta trädkrypare stannar kvar i Sverige under vintern, en viss flyttning äger dock rum, troligen främst från de nordligare delarna av häckningsområdet. De flyttar då söderut till landets sydligare delar eller flyger över till Danmark.

© © Allt material på denna hemsida är skyddat enligt lagen om upphovsrätt  © ©

Strömstare 8 november

Strömstaren med latinska namnet Cinclus cinclus vilket var namnet hos Aristoteles var namnet på en liten fågel som levde vid vattnet, är en mina favoriter. Den har kallats vattenstare, fors-sparre,  och forskarl, alla dessa namn stämmer bra in på denna spektakulära fågel. Bilderna är tagna på en av de två individer som nu finns i en lokal på norra Djurgården.

Den lever vid strömmande vatten i de flesta svenska landskapen, men den är endast vanlig som häckfågel längs fjällkedjan och i de västra delarna av Dalarna och Värmland.

Strömstaren föda består av vattenlevande insekter och andra vattenlevande djur.

Strömstaren simmar med hjälp av vingarna och kan gå på botten för att hitta föda.

Strömstaren är en fågel som stannar i landet men i oktober-november flyttar den till södra Sverige, återkommer till häckningsplatserna i mars-april. Sången hörs ofta mitt under vintern och är en lugnt framförd ramsa av lågmälda toner. Dessa är ganska skrovliga och gnisslande. Locklätet är kort och strävt.

Fler namn på strömstaren, strömkalle (Västmanland), strömpräst, strömsparv, vattensvala, romorre (Hälsingland), forskung (Bohuslän) och strömskata (Närke).

© © Allt material på denna hemsida är skyddat enligt lagen om upphovsrätt  © ©

Tjäder 26 september.


Nu börjar det bli lite stressigt, vi har ännu inte sett någon björn denna sommar. Vi far nu runt på kända skogsvägar ser björnspillning på många ställen men inge björn ännu, har ett några dagar kvar innan vi lämnar det björnrika Hälsingland.

Väldigt ofta ser vi tjäder många fler en tidigare år, i dag efter att farit runt på skogsvägarna så mötte vi två stiliga tuppar när vi svängde ner på vår väg.

Pampig fågel, går ofta på vägarna flyger ogärna spatserar ner i diket och försvinner.

© © Allt material på denna hemsida är skyddat enligt lagen om upphovsrätt  © ©

Bergfink 25 september.


Mitt förra inlägg handlade om bofinken som flög in vårt fönster men klarade sig bra. I dag gjorde en bergfink samma misstag.

Det är minst 40 bergfinkar nu vid matningen konkurrerar om solrosfröna tillsammans med ett antal bofinkar.

Bergfinken häckar Norrlands björkskogar och videsnår, sprider sig långsamt söderut i landet. Den övervintras i centrala o södra Europa, vissa år kan ett antal stanna i södra Sverige.

Bergfinken har även kallats norrkvitt och luleåsiska.

Efter fem minuter tyckte den att det fick räcka med fotograferande så den flög upp under taket för att få lite lugn o ro, satt en stund flög sedan i väg troligen tillbaka till matningen.

© © Allt material på denna hemsida är skyddat enligt lagen om upphovsrätt  © ©