Folkbrinkströmmen Tyresö 11 februari.

Det första jag stötte på idag när jag besökte Folkbrinkströmmen vid Tyresö kyrka, en strömstare som födosökte på iskanten. Hit tar jag mig med Roslagsbanan, tunnelbanan och slutligen buss från Gullmarsplan till slutstationen Tyresö kyrka i förhoppning om att kunna fotografera kungsfiskare och skäggmes. Två arter som jag hittills inte lyckat fånga med kameran. Följde långsamt strömmen i hopp om att kungsfiskaren skulle sitt fint på en gren över vattnet, inte heller denna gång fick jag den efterlängtade bilden.

Promenerade till Notholmen där i vassarna brukar det finnas skäggmesar, satt mig ner tog fram termosen och ostmackan. Lyssnade intensivt efter skäggmesen typiska plingande, då hörde jag ett annat ljud två sångsvanar kom inflygande ivrigt trumpetande. Ljudet som ger känslan att våren är på väg i varje fall i dag när det är plusgrader.

En ensam fiskare på isen i en ganska kall nordvästlig vind, såg inte om det blev fiskelycka denna dag.

Efter kaffepausen åter mot strömmen i hopp att kungsfiskaren skulle synas till. Gott om fåglar vid matningen, gråsiskor förstås det finns fortfarande gott den arten.

Väntade på att stenknäcken skulle komma fram, i stället kom det ett gäng stjärtmesar.

Stjärtmesen en av fågelvärldens ”gulligaste”.

Kan rapportera att gräsandshannarna nu börjar få tillbaka den finna huvudfärgen, snart tid att söka efter villig hona.

© © Allt material på denna hemsida är skyddat enligt lagen om upphovsrätt  © ©

Annonser

Skator

Är du hungrig eller ska du sitta kvar här ?

Jag är i alla fall sugen, så jag drar.

Ok då jag kommer med.

Gott om käk.

Kom du också det räcker till dig med.

.© © Allt material på denna hemsida är skyddat enligt lagen om upphovsrätt  © ©

Entita Vemlinge 26 januari

Entitans latinska namn Parus palustris vilket betyder mesen som lever i kärren. Entitan är utseendemässigt svår att skilja från talltitan, talltitan har ofta större svart haklapp samt har ett otydligt ljust band längs med vingfjädrarna. De ljusa kinderna är mer vita hos entitan.

Även svarthättan påminner om de bägge titorna, men har en slankare kropp. Svarthättan en sångare som är mer jämngrå över hela kroppen. Entitan finns i huvudsak södra delen av landet upp till Närke och Värmland. Lever av insekter och växtfrön från bland annat örter och gräs.

Entitan häckar i lövskog eller lövblandad skog, ofta intill åar eller alekärr, i parker och trädgårdar. Den är trogen sitt revir året runt.

Namnet nämns första gången ca 1700 men är säkert äldre. ”En-” kommer sannolikt från enbusken och ”tita” är ljudhärmande och troligen besläktad med engelskan tit som betyder mes. Talltitan identifierades som en egen art i Sverige först 1848 och att entita före denna tidpunkt användes som namn för båda arterna tillsammans.

Entitan är en hålhäckande fågel och bygger gärna sitt bo i holkar. Boet byggs av mossa med en bal av hårtussar och fjädrar, i maj läggs de sju till nio äggen och ruvas av honan i sjutton dagar. Efter ytterligare sjutton dagar lämnar ungarna boet.

Under vinter är entitan mycket stationär, paret håller ihop året om och försvarar sitt revir. De  kringströvande entitor som kan ansluta sig till andra mesar (meståg) är ungfåglar eller fåglar som inte funnit någon partner.

Liksom flertalet andra mesar lägger entitan under sommaren och hösten upp förråd för vinter. Likadant gör de om de under vinter hittar en fågelmatning med frön.

Fakta från fagel.se en fågelbok på nätet.

.© © Allt material på denna hemsida är skyddat enligt lagen om upphovsrätt  © ©

Blåmesakrobatik 20 januari

Solen sken från en molnfri blå himmel, 6 minusgrader, svag nordvästlig vind. Blåmesarna for omkring mellan träden verkade ha vårkänslor, jagade varandra och trots minusgraderna hördes början till vår sång. Akrobatiska övningar visade den här blåmesen mot en knallblå himmel.

Att få vara ute i naturen ( Angarnssjöängen ) en så här underbar januaridag är så stimulerande.

.© © Allt material på denna hemsida är skyddat enligt lagen om upphovsrätt  © ©

Kajor 30 december

Kajor är kända bland annat för att de håller ihop hela livet, har många gånger tänkt hur kan de känna igen varandra. Det här paret verkar inte riktigt hittat rätt partner, verkar leta efter sina respektive på annat håll.

En drar snabbt iväg åt vänster, tydligen inte rätt partner.

Nästa drar åt höger, för att leta efter rätt partner. Inte så konstigt jag kan i alla fall inte se någon skillnad i en stor flock kajor som vi har gott om i Vallentuna.

© © Allt material på denna hemsida är skyddat enligt lagen om upphovsrätt  © ©

 

 

Berglärka 28 december

I går tog hustrun och jag Roslagsbanan till Östra, buss till Ropsten och buss till Lidingö för att leta efter den sedan några dagar rapporterade berglärkan. Vi gick av vid Lidingö golfklubb, tog vägen mot Trolldalstippen. Vi mötte några skådare som visade vägen, väl framme stod ett antal kikar/kamera försedda skådare och kunde peka ut den av mig så eftertraktade berglärkan.

Berglärkan häckar i norr på kalfjällets lägre nivåer, flyttar vintertid söderut, Danmark, England och i norra Europa.

På tippen finns det fortfarande gott om föda som den delade med ett antal gråsiskor, en snösiska och en trädlärka. Så det blev två olika lärkor i december vilket inte hör till vanligheten. Gråsiskor klängde vigt på det spröda kvistarna.

Berglärkan drog iväg en bit bort, landade öppet på en sten där den satt länge, vilket gladde både skådare och fotografer.

Det blev årets sista livskryss, en kopp choklad med lussebulle vid Östra station innan tåget tog oss åter till Vallentuna.

Avslutar med en gråsiskebild.

© © Allt material på denna hemsida är skyddat enligt lagen om upphovsrätt  © ©

Härfågel 21 december

Ser ut som det har landat en indian i Gottröra i Norrtälje kommun.

Eller är det något annat konstigt som finns där i gräset?

Så tittar den fram, en härfågel, första gången jag ser denna mycket speciella fågel. Härfågel ser inte ut som vi är vana med här i landet.

På årets mörkaste dygn kunde jag äntligen få se härfågeln vars latinska namn är Upupa epops som tillhör familjen härfåglar.

Härfågeln etablerade sig sent som häckfågel i Sverige, under första halvan av 1800-talet. Den försvann återigen omkring 1920, en senare återetablering verkar nu till största delen vara över och det är osäkert om fågeln över huvud taget häckar i landet. Det senaste häckningarna har alla noterats på Öland, som också är det område där härfågeln oftast ses.

Härfågeln observeras regelbundet i landet och den har observerats i Sveriges alla landskap.

När en talgoxe närmade sig för att leta föda så reste härfågeln på sin charmiga ”tuppkam” och talgoxen lyfte direkt.

© © Allt material på denna hemsida är skyddat enligt lagen om upphovsrätt  © ©