23 december 2018

I dag gjorde jag en tur vid Angarnssjöängen, sista turen före julafton.

En vacker stilla dag med ett stilla snöfall, det blir så härligt tyst när snön ligger kvar.

Inte många fåglar igång, lite mesar vid matningen, gråsiskor for omkring i flockar för att söka föda, det gäller att få i sig ordentligt nu när temperaturen börjar krypa neråt, idag minus 6 grader.

Det blir en vit jul, jag vill passa på tillfället att önska alla en skön och vilsam jul. Samtidigt tacka alla som under året följd min blogg, det är så inspirerande att se era kommentarer och att bilderna ses av er. Stort varmt tack.

© © Allt material på denna hemsida är skyddat enligt lagen om upphovsrätt  © ©

Annonser

Alfågel 11 november

Alfågel vid Angarnssjöängen tillhör inte vanligheten, i går kunde Björn observera ett exemplar den tredje observationen någonsin vid Angarn. 1985 var första obsen, 2004 kom nästa och så denna som var kvar idag när jag hade möjlighet att åka dit. Den borde egentligen ligga ute vid havet så här års tillsammans med en stor mängd andra alfåglar, men något gör att den landat här, kanske för att det är gott om föda och vill fylla på fettlagret.

Trevligt att få ett nytt Angarnskryss.

© © Allt material på denna hemsida är skyddat enligt lagen om upphovsrätt  © ©

Hermelin Angarn 13 april

Hermelinen upptäckte jag idag vid Angarnssjöängen när jag sökte efter huggormar som borde tagit sig upp i solen, i stenröset rörde sig hermelinen upp och ner bland stenarna.

Hermelin eller lekatt är ett litet mårddjur i släktet Mustela.

Den for runt med en väldigt fart, verkade inte speciellt rädd för kamerans eller fotografens närvaro.

Hermelinen är ett opportunistiskt  rovdjur, den äter främst små gnagare, harungar, kaniner, fåglar och deras ägg och ungar, ibland även fisk, grodor, insekter och daggmaskar.

Hermelinen är en mycket skicklig trädklättrare och kan klättra nedför en trädstam med huvudet först likt en ekorre.

Hermelinen klarar att döda byten som är mycket större än den själv. När den kan hitta mer kött än den kan äta, idkar den överskottsjakt och lagrar ofta den extra födan inför framtiden. I likhet med andra mårddjur avlivar den vanligen sitt byte genom att bita det i skallbasen för att komma åt vital hjärncentra, till exempel andningscentrum. Ibland gör den också preliminära bett i andra delar av kroppen.

Hermelinens syn är sämre än människans och färgseendet är dåligt, även om nattseendet är mycket bra. Känselinformation tas emot via morrhåren.

Hermelinen själv faller ibland offer för större rovdjur, rovfåglar och ugglor, beståndet påverkas inte nämnvärt.

De flesta individer lever ett eller två år, sällan blir hermelinen upp till sju år.

© © Allt material på denna hemsida är skyddat enligt lagen om upphovsrätt  © ©

 

 

Angarn 29 januari.

Morgonfukten låg som ett dis vid Örsta, 2 plusgrader, vindstilla.

I stort så är all snö nu borta, landskapet liknar mer som slutet av mars. SMHI spår att det åter ska komma snö under veckan.

Stannade länge nedanför Midsommarberget, hoppades på att få se någon skäggmes som finns där ute vassen.

Inte i dag heller, inte ens ett ”pling” vilket är skäggmesens läte.

I den för dagen mörka skogen hördes svartmesen.

Ljusnar något mitt på dagen, Grävlingholmen syns väl i gråvädret.

Det är gott om vatten vid sjöängen liknar mest en vårflod, vid Lundbydiket står vattnet ovanligt högt.

© © Allt material på denna hemsida är skyddat enligt lagen om upphovsrätt  © ©

 

Skesta hage 19 januari.

!0 minusgrader vid Angarn Skesta hage, en dimma ligger i ett band, solen försöker bryta igenom en helt magisk förmiddag.

Det känns att solen när den väl värmer bort dimmorna värmer mot ansiktet, fåglarna ser ut att njuta lite extra.

Gulsparven sitter i granen där solen värmer gott.

Koltrasten sitter länge, väntar säkert på att jag ska dra mig tillbaka.

Vid fågelmatningen är de vanligaste fåglarna på plats.

Gråsiskor avvaktar bland enbären.

Grönfinken plockar frön i snön.

Nötväckan, den mest aggressiva runt matningen.

Talgoxar letar frön i närliggande björk.

Blåmesen tar en paus i födosöken.

Större hackspett letar föda utan att använda matningens frö.

Lämnar Skesta hage efter två timmars naturlycka

© © Allt material på denna hemsida är skyddat enligt lagen om upphovsrätt  © ©

 

Angarn 17 januari

Minus 4 grader, nysnö ändrar karaktären, gör naturen ljusare. Gårdagens hårda vind har mojnat men visar på träden varifrån det blåste.

I vassen hördes skäggmesens pling, en sparvhök i närheten av matningen vid Midsommarberget, en havsörn gjorde en tur över sjöängen. På väg mot bilen en mindre hackspett vid Örsta, ett första Angarnkryss för mig.

Enligt SMHI ska det bli fortsatt kallt, trevligt om snön kan få ligga kvar.

© © Allt material på denna hemsida är skyddat enligt lagen om upphovsrätt  © ©

 

Angarn 14 januari

En gråkall dag med 0 grader, svag vind vid Angarnssjöängen, SMHI lovar snö på tisdag kanske det är därför ekorren börjar bli grå.

Januari är inte någon stor fågelskådarmånad, vid våra matningar är det dock en del som överlever på frön och fett. Steglitsen som tidigare sökt bland solrosorna är nu mer framme vid matningen.

Gråsiskor är också flitiga gäster under matstationen, plockar nedfallna frön.

Det går bra att sitta på tråden så här års då inte elen är på.

Inne i skogen söker trädkryparen efter föda, upp och ner utefter trädstammarna eller på ikull fallna gamla träd.

Trädkryparen är vanlig i nästan hela landet för utom i den nordligaste delen och lever i huvudsak av spindlar, insekter, larver och puppor

De flesta stannar kvar i Sverige under vintern, kan slå följe med mesflockar. En viss flyttning kan förekomma, troligen främst från de nordligare delarna av häckningsområdet. Dessa flyttar då till landets sydligare delar eller till Danmark.

© © Allt material på denna hemsida är skyddat enligt lagen om upphovsrätt  © ©