Angarnssjöängen 30 dec

Årets sista vandring vid Angarnssjöängen, min hemmalokal. 7 +grader frisk, västlig vind, växlande molnighet.

Dåligt med fåglar att kryssa in, det blev istället tid för att fånga årets sista dag med kamerans hjälp.

Januari, februari, slutet av mars börjar vissa arter återvända så sakteliga tillsammans med ljuset. Innan dess hoppas jag på lite ordentlig vinter det behöver naturen, att få vila några månader.

Till sist vill jag önska er alla en trevlig nyårsafton och ett gott natur- fågelår 2017.

© © Allt material på denna hemsida är skyddat enligt lagen om upphovsrätt  © ©

Hagby Ekopark 29 dec

Idag en vandring i ett nästan vårlikt landskap, 4-5 +grader och äntligen så har det mojnat. Nätterna har varit klara och därmed minusgrader vilket gör att fruset vatten blir till isskulpturer.

Bävrar har byggt en fördämning som fortfarande håller emot det stigande vattenflödet.

Det är inga småträd det ger sig på.

Två dagar kvar till ett nytt år, i och med det kommer ljuset, värmen och de återvändande fåglarna närmare.

Avslutningsvis en bild som tydligt visar hur snabba småfåglarna förflyttar sig, alltid svåra att få skarpa bilder.

© © Allt material på denna hemsida är skyddat enligt lagen om upphovsrätt  © ©

Lunnefågel Runde 2016

Största anledningen till att hustrun och jag gjorde resan till norska Runde var att få lite närkontakt med Lunnefåglar.

Lunnefågeln häckar numera inte Sverige, i början av 1900-talet fanns det små kolonier på Soteskären och på Stora Knappen i Bohuslän. Kolonierna försvann på grund av olovlig jakt och äggplundring. Detta trots att lunnefågeln var fridlyst i Göteborg och Bohuslän redan från 1913

Lunnefåglar ses årligen utmed Sveriges västkust när de passerar under flyttningen och då främst på vintern.

Lunnefåglar flyger oftast mycket lågt, snabbt över vågorna, är skickliga simmare och dykare. De kan bli gamla, i Skottland har det hittats individer som är äldre än 30 år.

Lunnefågelns föda är små blötdjur och fiskar och ett normalt födointag för en adult fågel ligger på 100–130 gram. Vid kolonierna livnär den sig främst på tobis men även sill och skarpsill. Normalt fångas småfiskar som mäter mellan fem och tolv cm med en maximal höjd på 23 mm.

Lunnefågeln övervintrar på öppet vatten och kan då lätt påverkas av mänskliga effekter som oljeutsläpp. Oljan innehåller toxiner som fåglarna andas in eller förtär, vilket leder till njur- och leverskador. Detta kan även bidra till sämre häckningsframgångar och skador i embryots utveckling. Exempelvis förliste supertankern Torrey Canyon 1967 och dödade 85 procent av populationen av lunnefågel i Frankrike. På grund av deras små kullar kan det ta årtionden för lunnefågeln att återhämta sig från den typen av miljökatastrofer.

Lunnefågelns vetenskapliga släktnamnet Fratercula betyder ”den lille brodern”. Det har föreslagits att namnet anspelar på dess likhet med en munk men det är osäkert vad som ansågs vara munklikt. Engelsmannen Bill Gotch anser att det refererar till lunnefågelns beteende att lyfta en fot över den andra, som om den tänkte be en bön.

Lunnefågel kallas ibland bara för lunne och har förr kallats både grönländsk papegoja och utländsk alka.

fakta från Wikipedia

© © Allt material på denna hemsida är skyddat enligt lagen om upphovsrätt  © ©

Steglits, Angarn 22 december

Solrosfältet vid Angarn samlar många steglitser de flyger omkring i stora flockar, slår sig ner i trädtopparna.

På en given signal flyger de ner för att söka föda i det numera vissna solrosorna.

Steglits förekommer i Sverige framför allt i de södra och mellersta delarna. En del av det svenska beståndet flyttar i oktober-november till Väst- och Sydeuropa och återkommer i mars–april, medan andra övervintrar.

Bland solrosorna finns det än så länge gott om föda, få se hur länge dessa stannar.

© © Allt material på denna hemsida är skyddat enligt lagen om upphovsrätt  © ©

Gråtrut

 

Idag en snabb eftermiddagstur till Stockholms ström och matflotten, straxt innan solen gick ner bakom slottet.

webb-2

Som vanligt gott om fåglar, tittade efter den spektakulära Mandarinanden som brukar finnas där, så icke idag. Men en Gråtrut ställde villigt upp som modell mot en perfekt ren mörk bakgrund.

webb-1

Troligtvis en adult i vinterdräkt.

webb-3

© © Allt material på denna hemsida är skyddat enligt lagen om upphovsrätt  © ©

Strandskata

Strandskata (Haematopus ostralegus) är en vadarfågel inom familjen strandskator och den mest spridda arten av strandskata inom sin familj.

Fågeln trivs på öppna strandmarker och strandängar samt på sand- och grusstränder. Den kan även ses på åkrar längre inåt land.

Vid kusten är den både dag- och nattaktiv, medan den i inlandet bara är dagaktiv. För att vara en vadare simmar den ganska väl. Vid kusten lever den främst av musslor, medan mask utgör huvudföda längre inåt land.

Den öppnar större musslor med näbben på två olika sätt men en individ använder alltid samma teknik, som den lär sig av sina föräldrar och förbättrar genom övning.

Merparten av strandskatorna lever i monogama förhållanden. Den lägger oftast tre ägg i ett bo direkt på marken, båda föräldrar ruvar äggen i genomsnitt 26–27 dagar.

strandskata. Ungarna tas om hand av båda föräldrarna, och ungar som föds i inlandet utvecklas snabbare än de som föds vid kusten.

Fakta hämtad från Wikipedia

© © Allt material på denna hemsida är skyddat enligt lagen om upphovsrätt  © ©

Havssula Runde juni 2016

Havssulans häckningsområde är norra Atlanten. Normalt häckar fåglarna i stora kolonier på klippor med utsikt över havet eller på små klippiga öar.

I Skandinavien häckar den endast i Norge.

Kan observeras i Sverige, särskilt vid hårda vindar, mest vid västkusten men ibland också i Östersjön och inne i landet.

Havssulan är flyttfågel och de flesta övervintrar till havs längre söderut i Atlanten.

Havssulan födosöker genom att störtdyka ner i havet i hög fart efter att ha lokaliserat bytet med synen. De äter mestadels småfisk som samlas i stim nära ytan, särskilt sill, makrill, skarpsill och tobis.

Trots att havssulan är en stark och skicklig flygare är den synnerligen klumpig när den lyfter och landar.

Havssulepar kan förbli tillsammans under flera säsonger. De utför komplicerade hälsningsritualer vid boet genom att sträcka näbbarna och halsarna mot skyn och mjukt knacka näbbarna mot varandra.

Bestånden av havssulor är numera stabila, men antalet minskade tidigare kraftigt på grund av att habitatförstörelse, äggplockning och jakt.

Fakta hämtad från Wikipedia

© © Allt material på denna hemsida är skyddat enligt lagen om upphovsrätt  © ©

Runde juni 2016

Veckan före midsommar åkte hustrun och jag från ”paradiset” i Hälsingland västerut mot Norska västkusten för att tillbringa ett par nätter på den fågelrika ön Runde.

Runde är känd för sin enorma mängd fåglar, (återkommer med fågel bilder). Det sägs att det finns cirka 500.000 till 700.000 sjöfåglar som bebor ön, de flesta av dem återfinns i klipporna

.Runde ligger på Norges västkust, nära Ålesund. Ön har en befolkning på 102 personer (i november 2011). Denna region i Norge är känd för sina långa fjordar och branta, snöklädda berg.

En mycket brant och lång backe ledde oss upp till den gröna delen av ön med en fantastisk utsikt.

Långt ner på södra sidan en gammal fyrstation.

En leende hustru trots den branta långa backen..

Återkommer i senare inlägg med fågelbilder från denna spännande och vackra ö.

© © Allt material på denna hemsida är skyddat enligt lagen om upphovsrätt  © ©