Vallentuna 13 december

När jag drog upp rullgardinen i dag på luciadagen, hade det under natten snöat, inte mycket men det låg kvar. Dagen inleddes väldigt grått inget fotoljus, men det gick inte att motstå de första flingorna.

Bäst att skynda, tänkte väl att det snart skulle töa bort, nu är det fortfarande någon enstaka minusgrad. kanske det kan bli några dagar med ”snöpulver”

Det blev lite bilder med ett gammalt manuellt 50 mm makroobjektiv, manuell skärpeinställning, kul att känna på hur det var för inte så länge sen. Men just vid närbilder tycker jag att det funkar lika bra som automatskärpan.

Snökristaller bildar spännande mönster, som lätt ändrar karaktär eller helt försvinner allt beror på temperaturen.

© © Allt material på denna hemsida är skyddat enligt lagen om upphovsrätt  © ©

Annonser

På en sten i Angarn 9 december

Att nyfiket närma sig en sten sätter genast igång makrofotografen i mig.

Det finns en hel värld av spännande växter, lavar som det är så lätt att bara gå förbi.

Önskar att jag kunde artbestämma alla små lavar, har försökt men det finns så oerhört många och många är svåra att skilja på.

Får nöja mig med att fotografera och njuta.

En fantastisk värld som är viktig för naturens mångfald, allt har en betydelse det får vi aldrig glömma.

© © Allt material på denna hemsida är skyddat enligt lagen om upphovsrätt  © ©

Raps 14 november

På ”fågelåkern” i Angarssjöängen där det är sått solrosor, oljerättika och vårvete finns det även en hel del raps, vind och insekter som har varit fröspridare.

I Kina är blommorna en uppskattat grönsak, dock tydligen ganska smaklösa men vackert gula.

I allmänhet är det själva fröna som är den viktigaste livsmedelsråvaran.

Raps- och rybsfrön (nära släkting) har påträffats i gravar från bronsåldern.

Raps är världens i storleksordning tredje oljeväxt (efter sojabönor och oljepalm) och odlas i tempererade områden i samtliga världsdelar.

Raps producerar nektar och pollen och är attraktiva för insekter som födosöker i blommorna.


Blommorna är till viss del självsterila, men kan gynnas av korspollinering. Pollinering sker via gravitation, vind och insekter, insektspollinering kan öka skörden.

© © Allt material på denna hemsida är skyddat enligt lagen om upphovsrätt  © ©

Vitmossa 18 september.


Att bara slå sig ner vid en vanlig vitmossa, nyfiket titta närmare på alla dessa formationer som skulpteras fram.

Det finns så fantastiska former överallt i naturen, och de är inte skapade av människor. Helt på egen hand vilket gör det så vackert, det är helt klart så att vi inte ska vara med o kladda överallt.

© © Allt material på denna hemsida är skyddat enligt lagen om upphovsrätt  © ©

Strimsporre 20 augusti

Strimsporre ( Linaria repens) förekommer främst i södra och mellersta Sverige, men arten kan hittas upp till Norrbotten.

Den växer främst på torr och grusig eller sandig kulturmark, till exempel på banvallar och i vägkanter.

Första fynduppgift är från Gävle och publicerades i Hartmans Handbok i Skandinaviens flora 1843.

Artnamnet repens kommer av latinets repere (krypa) och betyder krypande.

Det svenska namnet strimsporre syftar på den strimmiga blomkronan.

© © Allt material på denna hemsida är skyddat enligt lagen om upphovsrätt  © ©

 

 

Hushumla 3 augusti

Som jag tidigare sagt så tycker jag att det är svårt att artbestämma humlor, det finns ett stort antal ( 40 arter har påträffats i Sverige) och många är väldigt lika varandra.

Här står valet mellan hushumla och tajgahumla. Hushumlan är knuten till människans bebyggelse, Tajgahumlan är en norrlandsspecialitet men kan vara ganska lik hushumlan.

Efter en del studerande så tror jag ganska säkert att detta är en hushumla (bombus hypnorum Linné 1758) enligt rangordningen en insekt i överfamiljen bin. Den kallas även för trädhumla.

Hushumlans bon anläggs gärna i närheten av bebyggelse, som i husväggar, i isolering på vindar eller i fågelholkar. Är en vanlig gäst i humleholkar, bygger även sitt bo ute i naturen som i ihåliga träd (därav det alternativa namnet trädhumla). Antalet individer i boet är relativt högt 150 eller fler är vanligt.

I Sverige uppträder de första arbetarna i slutet på april, följda av hanarna i slutet av juni.

© © Allt material på denna hemsida är skyddat enligt lagen om upphovsrätt  © ©