Mittfältsdelat metallfly 13 augusti, Aspviken.

Hustrun rensade ogräs härom dagen, ropade på mig och kom med denna luring på ett blad. Intressant tyckte jag naturligt vis och tackade artigt för fyndet, hade aldrig tidigare sett något liknande, visste inte vad det var.

Hittade inget i mina böcker som kom i närheten av denna vad det nu var för någonting.

Återigen blev det att fråga jourhavande biolog på Riksmuseet om råd. Svaret från Rasmus Hovmöller lät inte vänta på sig,
fjärilen är ett mittfältsdelat metallfly, Diachrysia stenochrysis. Va är det här en fjäril??

Snabbt började jag googla och visst den är en fjärilsart och ingår i släktet Diachrysia och familjen nattflyn. Det finns inte så mycket mer att läsa om den, finns i Sverige från söder  och upp till Medelpad

I närbild ser den ut som en gammaldags ”rot/diskborste” som mamma hade.

Återigen fick jag lära mig något nytt.

Fakta hämtat från Wikipedia

© © © Allt material på denna hemsida är skyddat enligt lagen om upphovsrätt  © © ©

 

 

Hallonglasvinge 5 augusti, Aspviken

Hittade denna lite märkliga insekt på min fjärilshåv som stod ute, (beredd på utryckning) tycktes mig mycket märklig. Började leta i mina böcker, kunde inte bestämma vad det var jag letade efter. Hittade inget som stämde överens med bilderna. Det fick bli som vanligt när jag inte kan få fram vad det är jag hittar, kunde inte fråga på nätet då jag inte visste vad det kunde vara. Jag frågade jourhavande biolog på Naturhistoriska riksmuseet, Stockholm. Dagen efter kom följande svar, du har hittat en fjäril som imiterar en stekel, en hallonglasvinge.

Vänliga hälsningar

Rasmus Hovmöller, jourhavande biolog.

Vadå en fjäril? Började naturligtvis söka på nätet, vadå en fjäril som imiterar en stekel.

Hallonglasvinge (Pennisetia hylaeiformis) är en fjäril i familjen glasvingar vars larv främst lever på hallon.

Med sitt svart-gula mönster imiterar den getingar och liknande för göra sig osmaklig för predatorer, de färgerna indikerar stickande insekt vilket många undviker.

Hallonglasvingen är i Europa utbredd i de södra, centrala och norra delarna. I Sverige är den allmänt förekommande och finns norrut till Åsele lappmark.

Hallonglasvingen hittas där hallon växer, som i skogsbryn och på hyggen, men även på odlade hallon i trädgårdar. Fjärilen har en tvåårig larvutveckling. Honan lägger äggen nära basen på en hallonplanta. Larven gnager först på rötterna, för att senare gnaga sig upp i stjälken. I stjälken sker också förpuppningen. De fullbildade fjärilarna flyger från juni till augusti.

Oj vad det finns mycket att lära där ute i naturen.

Fakta hämtat från Wikipedia

© © © Allt material på denna hemsida är skyddat enligt lagen om upphovsrätt  © © ©

 

 

7 Juli Aspviken.

En tillbakablick till 7 juli, en morgon med 13 plusgrader mulet och vindstilla. Temperaturen steg till 20 grader under dagen med växlande molnighet , i dagboken skrev jag en fin dag utan regn.

Rapsfjärilar flög äntligen runt våra blommor, rapsfjärilen är nu den vanligaste fjäril på vår tomt när nu tistelfjärilarna är borta.

Klövern är inte tillräcklig uppskattad, troligtvis för vanlig i våra trakter. Blir ofta så för arter som finns i stora mängder, jag och en stor mängd insekter tycker att den är så fin och hör sommaren till.

Hushumlan är en som ofta besöker vitklövern.

Gurkspindlarna besöker ofta prästkragarna som vi sparat i små öar på gräsmattan, mycket uppskattat av insekter och våra ögon.

Tillsammans har vi idag gjort klart en rund rabatt vid växthuset, eftersom vi bor i ett ”stenrikt” landskap så ligger det natursten runt, mycket stilfullt om någon skulle komma på tanken att fråga mig.

Hustrun plockade sommarens första smultron, det verkar bli gott om smultron. En drillsnäppa stannade till en stund.

En blick ut mot vattnet ger sinnet ett lugn, det svaga vågskvalpet är knappt hörbart men finns där i bakgrunden. Vattenspeglingarna förändras ideligen, spännande att följa.

Nässelfjärilen är en annan fjäril som nu förekommer på både vilda och av oss planterade blommor.

Har i år insett att det finns många olika blomflugor, något att plugga på under vintermånaderna, det här exemplaret har jag sett många av, har inte artat det ännu men jag har bilder så det får bli ett senare problem.

Middagen denna fina dag bestod av rökt abborre (egenfiskade) med smultron och mjölk till efterrätt, detta en dag i juli i det vi kallar vårt paradis.

© © © Allt material på denna hemsida är skyddat enligt lagen om upphovsrätt  © © ©

 

 

Angarnssjöängen 25 april

24 april när vi lämnade stugan i Hälsingland landade de första storlommarna där isen släppt land, då är våren på gång.

25 april vid Angarnssjöängen här har isen gått för länge sen, det känns som om sommaren redan är här. Plusgrader dygnet runt, gör att väldigt många av våra flyttfåglar har landat eller rastat vid sjöängen och en del dragit vidare norrut.

Bläsand

Snatterandspar

Knipor drar iväg.

Skrattmåsar kivas och låter högt, Angarn var tidigare känt för sina många häckande skrattmåsar, nu hoppas vi att de återkommer när det har muddrats och skapats öar som de kan häcka på.

Även tofsviporna trivs på öarna där det finns en hel del föda.

Mindre strandpipare jagar fram och tillbaka även den på ständig jakt efter föda.

16 vitkindade gäss rastar.

Sädesärlorna finns lite överallt i området.

Grågässen tar snabbt till flykten när jag kommer gående på stigen.

En havstrut kommer inflygande gör en snabb överblick och drar snabbt vidare.

Sävsparven borde sitta i säven, men det går lika bra i ett lite högre träd.

Tror inte att det är så bra med denna tidiga vår/sommar, skönt att få stoppa undan vinterkläderna men det vore bättre om det gick lite långsammare. Naturen hinner inte med när det går så här fort, skogarna brinner och då är det fortfarande bara april. Det här känns inte bra.

© © © Allt material på denna hemsida är skyddat enligt lagen om upphovsrätt  © © ©

 

Påsken i Hälsingland

18 tranor på isen när vi vaknade på skärtorsdagen, första gången vi sett tranor så här års. De stod kvar någon timma, ibland hördes det typiska tranlätet.

Ett första par flög iväg mot en frukost på någon täckt.

Fiskmåsar väntar på att isen ska försvinna.

Ekorren med fortfarande lite vinterpäls kvar verkade lika nyfiken på livet som vanligt.

Flugorna börjar röra på sig en den värmande solen, kom krypande i fjolårsgräset.

Nässelfjärilen blev årets första fjärilskryss.

Nötväckan letar sommarbostad holken närmast vårt hus verkar vara av största intresse.

Först lite avvaktande men kan inte låta bli att titta in för att se om den duger till årets kull.

I dag vandrade hustrun o jag på besvärlig, snöig och isig väg upp till tjärnen där i flera år haft nöjet att få följa ett smålomspar. Isen låg fortfarande men när vi kommer upp nästa gång ligger förhoppningsvis ett par smålom på sjön.

Julrosen en tapper blomma som kommer fram ibland innan snön smällt, vi har ett exemplar som kommit under tiden vi varit här.

Varje morgon har vi hört orrspel på isen, det var längesen vi hörde orrar spela på Bäckesjöns is. Tyvärr håller de till alldeles för långt bort för att fånga de på bild, men trevligt att höra deras ”kuttrande”.

© © © Allt material på denna hemsida är skyddat enligt lagen om upphovsrätt  © © ©

 

I väntan på kungsfiskaren 26 februari

I dag var hustrun och jag vid Rådmansö där Infjärden rinner ut i saltsjön för att försöka fotografera den sedan en längre tid rapporterade kungsfiskaren. En art som jag ständigt misslyckats med att få på bild, en annan efterlängtad art är skäggmesen. Bara att fortsätta ”kamerajakten”, till slut så går det säkert bra.

I väntan på att den lilla ”blå” skulle komma fram ägnade jag tiden åt att hitta motiv i vattenspeglingar.

Gott om motiv, kul att försöka få till lite spännande kompositioner.

Nästan gett upp hoppet om att det idag skulle bli några fågelbilder, men oj där satt en mindre korsnäbb på en avbruten gren på ett otroligt bra fotoavstånd. Men var kom den ifrån förresten de var tre stycken, snabbt upp med kameran som jag snabbt måste ändra inställning på efter att försökt skapa speglingsbilder.

Har nu rådfrågad en duktig skådare om hjälp så att det blir rätt, eftersom det är svårt att skilja på mindre och större korsnäbb och jag vill att det ska bli rätt tack för det Stefan.

Tanken är att jag kommer med ett mer informativt inlägg om den mindre korsnäbben senare, det blev till slut en lyckad dag även utan kungsfiskaren som jag får jaga vidare efter.

© © Allt material på denna hemsida är skyddat enligt lagen om upphovsrätt  © ©

Skata 21 februari

Tänk om skatan var en ovanlig fågel då skulle många skådare åka långt för att kryssa denna vackra fågel. Nu när vårens sol lyser så framträder dess fina färger, det visar sig alltså att en skata är inte bara svart och vit. Pica pica är det latinska namnet som faktiskt betyder skata.

Med undantag för norra delen av fjällkedjan finns skatan i hela landet, stadsskator lever nära oss människor i den urbana världen, där den lever av saker vi lämnar efter oss. Utanför stadsmiljön lever på insekter, sniglar, bär, men även ägg och fågelungar.

Skatorna påbörjar bygga boet tidigt på vintern och består av pinnar, kvistar, lera, fjädrar, mm. som med jämna mellanrum byggs på och med tiden kan bli meterhögt.

På vår vintern samlas ibland ett stort antal skator på bestämda platser, där de utför diverse spelhandlingar med kraxanden, höga hopp i luften med utbredda stjärtar. Teorin är att dessa ”massmöten” är ett slags gemensamt parningsspel. Skatan är en stannfågel och i Sverige har arten ökat under senare tid, idag finns mellan 300.000 och 700.000 par.

Långt tillbaka i tiden var en allmän uppfattning världen över att skatan var en demonisk fågel som hörde samman med Hin håle. Många sjukdomar skylldes på skatan, men den kunde även bota sådana. Hade man exempelvis bölder, behövde man bara stryka lite av varet på en bit bröd och slänga den till skatan. Sedan den ätit upp brödet flög den bokstavligen bort med bölden. Ett annat exempel från medeltida tysk tro är att äter man skattkött får man klara ögon. Jag minns också att mina föräldrar berättade om den tjuvaktiga skatan som gärna specialiserade sig på silverföremål. Få fåglar är så mytomspunna som skatan.

Faktatext från faglar.se

© © Allt material på denna hemsida är skyddat enligt lagen om upphovsrätt  © ©