Vallentuna 29 april

Hustrun med barnbarn promenerade med en brödpåse i hand till Vallentunasjön, för att mata fåglar (gräsänder) idag på förmiddagen. En fin riktigt varm vårdag så här i slutet av april.

Det började bra gräsänderna kom som på en given signal, tror dom snabbt avslöjar människor med plastpåsar, det betyder bröd=mat.
Plötsligt flyger en hona, två hanar upp mot skogen, kolliderar nästan med linan som finns ovanför staketet. Det utbryter vild tumult, två hanar som tydligen har samma mål, en hona som trots allt verkar samlad och lugn. Ibland har jag tur som har kameran med, det lönar sig ibland att släpa på den tyngre utrustningen. Jag följde efter, ingen brydde sig om mig dom höll på med sitt vilket va det viktigaste, fick ett antal bilder, kände mig nöjd. Lämnade de tre att fortsätta med det som tydligen va dagens viktigaste uppgift.

Hård kamp om damen.

Gräsanden är ju vanlig, finns nästan överallt, därför går vi ofta bara förbi, för vanliga. Men titta noga, se så vacker den är, hanens färger är sagolikt vackra. Tänk på det nästa gång ni du ser en gräsand.
I bildgalleriet lägger jag in flera bilder från dagens vilda kamp.

Östra Lagnö 28 april

Temperatur: +10-+13  Vind: frisk S

Molnighet: molnfritt  Sikt: mycket god

Nederbörd: uppehåll

Tillsammans med: 2 trevliga skådare medlemmar i Angarngruppen

Samling Ljusteröfärjan 08:00, Angarngruppen ordnade en fågelspaning vid Östra Lagnö naturresarvat, vi blev bara 3 personer som träffades och gav oss iväg på smala, kurviga vägar.

                       Möjligheter till fina observationer över ett vackert glimmrande hav.

Denna gång tog jag inte med storkameran utan ägnade mig åt själva skådningen, svårt och tungt att bära runt både på tung kamerautrustning och tubkikare, några naturbilder blev det dock tagna med Canon G12 en behändig och bra kamera som får plats i byxfickan.
Som sagt vi började ute på Östra Lagnö, skärgårdsstiftelsen förvaltar och är markägare, i reservatet ingå också Själbottna i norr. Området är 65 hektar (landyta) stort, ligger längst ut på nordöstra Ljusterö i Österåkers kommun.

Härlig vy mot Åland hav.

Det började redan efter Ljusterö kyrka på ett kalhygge lyfte en ormvråk inget märkligt egentligen men denna gång med en orm i klorna, vilket känns som ovanligt trots namnet, detta fick vi se genom bilrutan. Kul början och det skulle bli i mina ögon en bra förmiddag. Det fanns ovanligt många ejdrar ( ca: 100 st uppskattade vi det till) som låg där ute och guppade i den friska sydvinden kunde också spana in en Alfågel. Fikat med äggmacka smakade gott med havet framför ögonen med en svag lagom doft av salt och tång. En bit ut seglade 2 havsörnar, stora och stolta, inga rariteter numera men mäktiga att skåda. Vid en äng innan havet såg vi en trädkrypare på nära håll, då saknade jag Nikonkameran med ett teleobjektiv, hoppas att finna den på samma plats nästa gång då skall jag ta med mig bättre utrustning för fotografering. Vattenrallen hördes i ett vassparti med sitt speciella nästan lite grodliknade ljud.
På hem vägen åkte vi till Noret, där vi hoppades på vadare, Rödbena och Gluttsnäppa såg födosökande, en Stenskätta solades sig nere vid stranden. Packade ihop tuben och åkte tillbaka mot färjan vid 12:30-tiden efter en skön förmiddag i solen och vinden, kändes i ansiktet den där härliga känslan av ha varit ute i det fria.
Dagens observatione: Storskarv, Knölsvan, Grågås, Kanadagås, Brunand, Ejder, Alfågel, Storskrake, Ormvråk, Havsörn, Vattenrall (hördes), Strandskata, Tofsvipa, Gluttsnäppa, Korp, Kricka, Skrattmås, Havstrut, Fisktärna, Större hackspett, Sädesärla, Stenskvätta, Bofink, Talgoxe, Blåmes, Koltrast, Talltita, Trädkrypare, Grönsiska, Stare. 30 obsar är för mig ett bra facit.

Nationalstadparken 26 april

Temperatur: +8-10   Vind: svag S

Molnighet: Mulet   Sikt: God

Nederbörd: Uppehåll

Tillsammans med: Ensam               Tåget Vallentuna 09:50 till Universitetet.
Promenad via Universitetet till Lappkärret, sedan vidare Stora skuggan, utefter Lilla Värtan till Sjöstugan åter Lappkärret och vidare till tåget mot Vallentuna. 6,8 km 4,5 timmar stillastående 2.30 min.

Vid station Universitetet ligger Lilla Frescati kolononiförening där det odlas och det grönskar alltmer.

Vi hade för några år sedan en kolonilott i Täby, jag minns hur trevligt vi hade under dom åren. Det är något visst att odla eget, kolonilotten gav ordentligt med grönsaker.

Framme vid Lappkärret verkade allt lugnt, min första tanke inga sothönor som gnabbades, nej helt lugnt brunänderna sov i allsköns ro. Då helt plötsligt brakade det loss, snabbt upp med kameran för här skulle det hända saker.

 Knölsvanen verkade ha fått totalt hjärnsläpp, for omkring jagade dom två Kanadagässen runt sjön. Änderna som tidigare haft en skön förmiddagssömn, vaknade och såg undrande ut. jag stannade en dryg halvtimme och svanen gav inte upp.

Jag är inte som Lundell, han vill helst lämna landet under vinter, den mörka perioden. Jag trivs även då, men kan inte låta bli att njuta extra varje år när ljuset och grönskan kommer till oss tillsammans med våra flyttfåglar.

Det är nu som allt känns friskt och pånyttfödd, snart har också fåglarna ungar som skall matas för att växa upp under våra ljusa timmar.

Vid tidigare tillfälle när jag besökte Lappkärret skrev jag att Nationalstadsparken borde besökas lite mer ordentligt. Idag gick jag vidare efter att ha upplevt svanens vansinniga jakt på dom två Kanadagässen. Helt fantastiskt att denna stadspark, ungefär en mil från Stockholms centrum finns tillgänglig. En underbar vandring med mycket fågel och även andra djur i en orörd natur.

                                              Rådjuret stog där helt plötsligt, stirrade lugnt på mig.

                                      Större hackspett är vår vanligaste hackspett finns lite överallt.

                                                       Här en bild från hackspetten matsal.

Det har varit en fin dag med många och trevliga naturupplevelser. Det blev många fågelobservationer idag: Sothöna, Brunand, Knölsvan, Kanadagås, Gräsand, Knipa, Stare, Björktrast, Sädesärla, Blåmes, Koltrast, Talgoxe, Ringduva, Nötskrika, Större hackspett, Bofink, Skäggdoping, Häger.

Fysingen 24 april

Temperatur: +12-15      Vind: svag SO

Molnighet: Växlande    Sikt: God

Nederbörd: Uppehåll

Tillsammans med:  Ensam            7 km, 5 timmar, stillastående 3,30

Start med buss 524 09:15 till Upplands-Väsby, pendeltåget till Rosergsberg, promenad ca: 2 km till Fysingen naturresarvat. Åter i Vallentuna 16:00, 7 timmar i vår underbara natur med många härliga upplevelser.

Första gången som jag besökte detta omtalade fågelreservat, här är det lätt att ta sig fram till bra utsiktsplatser. Ordentlig ”träväg” ända fram till ett fint fågeltorn med en bra utsikt över området. (En undran bara när det läggs ner så mycket arbete och pengar varför inte bygga en toalett någonstans på området) ? Härifrån kunde man spana in många arter och jag fick in flera ”årskryss”. Denna gång försökte jag att fotografera mer hade därför inte ”tuben” med. Men trevlig fågelkamrater lånade gärna ut sina ”tuber” när det va något spännande att se, det är så skönt bland fågelintresserade, inga hemligheter alla bjuder på sig själva.
Idag känns det som det är den första varma dagen denna kalla april.

Björkarnas ”musöron”, äntligen.

 Det första jag fick in i sökaren, en Fiskgjuse som snabbt skrämdes bort av agressiva Skrattmåsar och kom inte tillbaka under dagen.

 Gluttsnäppan gick inom härligt fotoavstånd.

                           Nyfiken grönsiska.

                          Rödbenan vadar runt för att söka föda.

  Mindre strandpiparen är som vanligt svår att upptäcka.

Fisktärnor på långt håll.

 Brun kärrhök över vassen.

 Bläsandpar.

Alltid pigga Sädesärlan.

 

Nässelsoppa 22 april

Söndag eftermiddag ägnades åt att plocka nässlor, dessa första knoppar på vitaminstinna nässlor. Hustrun hade påbörjat plockningen vid stenmuren Vallentuna kyrka, sen blev det Angarn där det fanns gott om dessa spröda ”brännande” delikatesser. Det gällde naturligtvis att plocka med handskar på.

        Vitaminbomber.

   Hem till köket där dom klipptes ner i grytan och sköldes ordentligt, fortfarande med handskar på.

Kära hustrun fortsatte med att göra en fantastiskt god nässelsoppa (receptet hittas på http://jagharettparadis.wordpress.com ) som vi åt till middag, det kändes uppfriskande och nyttigt. Det är något speciellt när man hämtar hem det naturen bjuder.

Alvaret Öland 15 april

Att vara på Öland och inte gå ut på Alvaret vore galet. Ett landskap som jag tror bara finns här i vårt land. Denna kyliga vår hade inte blomningen kommit igång, vilket gjorde att det inte va så många färger, men en härlig grön-brun-gul färgskala.

                                                                      Hustrun kikar ut över Alvaret

Jag kan njuta av denna typ av landskap, som ger mig en känsla av oändlighet, ungefär som vid havet när horisonten ligger någonstans därborta, liksom inget slut.
Landskapet påminner mig en del om dom Skottska hedarna, med dessa stenmurar som delar in landskapet överallt, svårt att fatta vilket arbete med att bygga dessa långa stenmurar, helt utan våra dagars effektiva maskiner.

                                                      Vad vore Öland utan sina 350 väderkvarnar.

Väderkvarnarna användes för att mala säd. Under 1800-talet fanns det närmare 2000 kvarnar på Öland. Anledningen till detta var den ökade uppodlingen och ett förbättrat välstånd. Kvarnarna är lösöre, dvs. de följer inte med gården utan ägaren kan ta den med sig vid eventuell flytt. Idag finns det cirka 350 kvarnar kvar på hela Öland.

             Väderkvarnar, Alvaret, Ottenby´s fåglar, Öländska kroppkakor är naturligtvis ett måste.

Vi avslutade dagen med att åka till Färjestaden där vi hittade ett trevligt ställe för att njuta av Öländska kroppkakor med lingonsylt och skirat smör. Mycket gott, men mäktigt, våra magar orkade inte med alla som serverades, till vår överraskning fick vi med resterna i en plastlåda för att ta med hem, trevligt intiativ, När vi återkom till Vallentuna blev det till en middag med uppstekta kroppkakor.

                                                             Recept på Öländska kroppkakor.

Alvaret bjöd inte på så mycket fågelobservationer men det fanns många tofsvipor och sånglärkorna hördes och sågs överallt. Det har varit härliga, fantastiska dagar på Öland, imorgon åker vi åter till Vallentuna.

Öland 15 april

Äntligen Öland en gång till, vi har varit här en gång tidigare för många, många år sedan. Den gången blev det kärlek direkt vad det gäller den södra delen med sina fantastiska små byar, påminner om delar av södra Frankrike. Det här besöket kommer det bli tillfälle att spana mer fågel, nere vid Ottenby fågelstation som ligger vid fyren Långe Jan.

                                                                    Degerhamns brukshotell

Vi kom till Degerhamn på eftermiddagen 14 april efter en dags lugn bilfärd från Hornborgarsjön. Vi checkade in, åkte till Mörbylånga för en bit mat, återvände till Degerhamn och vandrarhemsdelen som låg två trappor upp på vinden, en aning spartanskt men helt OK.

Söndagförmiddag vid södra udden, med dessa fantastiska sälar som verkligen njuter av livet.

Det blev en fantastik förmiddag vid Ottenby, med omväxlande tät dimma som formligen välde in från havet, hörde stora båtar på avstånd men såg inget, hörde mistlurarna. Men också solen som emellanåt orkade bryta sig igenom, för att efter en stund se dimman kom tillbaka. Magiskt med dessa svängningar och att havet låg nästan helt stilla, ingen vind vilket är mycket ovanligt här. Naturligtvis mycket fåglar och det blev flera nya arter för min del både för iår men också för första gången, vilket alltid ger en extra kick. Sälarna som låg ganska nära, med sina stora runda, feta kroppar verkade njuta ordentlig av livet. En trevlig överraskning med sälarnas närvaro, sälar har alltid tillhört ett av mina och min älskade dotters favoritdjur, vi har många gånger härmat deras ”fnysningar”. Sälar verkar ha ett väldigt skönt liv, inte heller har dom bantnigsproblem tvärtom ju fetare ju bättre. Hade gott om tid att flanera runt, fotografera och njuta av havet och dofterna av tång och salt. Det är någor mycket speciellt med hav och den bortre horisonten, som vi inte har uppe vid vårt paradis vid ett sjösystem i Hälsingland. Vi har däremot friskt drickbart vatten utan algblomning och andra olägenheter. Det är fantastiskt vilket land vi lever i, dessa stora naturskillnader som finns vårt långa långa land.

Hustrun spanade in och fotograferade vitkindad gås, tack vare det så kunde jag också se den.
Tack älskling.

Ägnade tiden vid havet, nästa gång skall jag ägna mig lite mer åt all småfågel som finns runt Ottenby, borde vara här fler dagar. Det har varit härligt, underbart att fått uppleva denna förmiddag, åker härifrån med ett varmt och glatt hjärta.

Fågelobsar: Mosnäppa, Strandskata, Rödhake, Skrattmås, Grågås, Skedand, Tofsvipa, Sädesärla, Storskarv, Gräsand, Kricka, Kaja, Större strandpipare, Stare, Fiskmås, Gravand, Gråtrut, Kråka, Vitkindad gås.

Silverfallet-Karlsfors 14 april

Vid Naturum (Hornborgarsjön) fick vi tipset att besök Silverfallet-Karlsfors även om det är lite tidigt på året, blomprakten har inte slagit ut. Ett mycket trevlig tips, tänk vad det finns fantastisk natur överallt.

Vid Silverfallet kastar sig ett vattenfall 60 meter utför bergskanten. Tre bergarter går naturligt i dagen vid bäcken. Vattnet rinner framöver kalkstenhällar och mitt i fallet passeras brottytor av alunskiffer. På sandstenshällarna planar fallet ut.

Kort historia: Vid Karlsfors fanns under 1800-talets första hälft Skaraborgs största alunbruk. Efter nedläggning ersattes detta av kalkbränning. Hela området bär spår efter brytning av alunskiffer och kalksten med lämningar som till exempel rödfyrar och kalkugnar.

Hustrun lyssnar efter bofinken i bruset från vattenfallet.

Som tidigare sagt, var vi på plats lite för tidigt på året, lite senare på våren vore naturligtvis bättre. Större delen av sluttningen består av ädellövskog som har en tydlig kalkpåverkad flora. Vårblomningen är ymnig med blåsippa, smånunneört, lungört och sällsynta inslag av gulsipa. På rödfyrhögarna växer framförallt björk och sälg. I vattenfallet finns stora mängder rullungmossa och kvarn-bäckmossa.
Forsärla och strömstare häckar vid fallet.

Vi upplevde en fin stund i detta lite anorlunda men spännande naturområde, helt klart värt att besöka. Tror att det kan vara helt underbart när det blommar för fullt.

Dagens fågelobservationer denna dag, Talgoxe, Bofink, Större hackspett, Nötväcka.

Hornborgarsjön 13 april (Naturum)

                                                                  Naturum Hornborgarsjön

Efter en förmiddag med tranor i den södra delen och varm svampsoppa till lunch vid Varnhem Klosterkyrka, åkte vi till Naturum för skådning och en timmes guidad tur. Rena paradiset för att spana in fågel och uppleva en fantastisk fin natur. Det finns tre iordningställda gömslen för fotografering och med kikarens hjälp komma närmare utan att störa fågellivet.
Mina observationer denna härliga eftermiddag: Kricka, Skrattmås, Skedand, Knölsvan, Skäggdoping, Brunand, Gräsand, Sothöna, Vigg, Rödbena, Grågås, Kanadagås, Sädesärla, Kaja, Gråhakedopping, Salskrake, Storspov, Storskarv.

                                                                    Skrattande Skrattmås

Återvände till vandrarhemmet i Eggby 18:30, en lång fantastisk dag med massor av underbara naturupplevelser och en massa nyttig luft gjorde att John blund kom ovanligt tidigt denna kväll, imorgon åker vi vidare till Öland.

Varnhems Klosterkyrka 13 april

I en paus av fågelskådningen besökte vi Varnhems kosterkyrka. Kan inte låta bli att fascineras av dessa gamla kyrkor, fantastiska byggnader, med sina enorma valv och fina utsmyckningar, ett enormt hantverk.

Historik
1150 etablerade en grupp munkar ett kloster i Varnhem. Sigrid en förnäm, rik kvinna hade skänkt mark och skog till munkarna. Kyrkan började byggas i romansk stil, men skadas svårt vid en häftig brand 1234. Den färdigställs sedan i unggotisk stil med koromgång och kapellkrans. Långhus avdelas i olika kor för olika grupper i klostret. Klosterkyrkan invigs 1260 som Sveriges största kyrka. Birger Jarl är den ende byggherre som vi känner efter branden och han får sin grav i Klosterkyrkan framför lekbrödraaltaret.

Kyrkan eldhärjas flera gånger. Med reformationen och Nordiska sjuårskriget på 1500-talet ökar förfallet.

I mitten av 1600-talet får Magnus Gabriel De la Gardie hela klosteranläggningen av drottning Kristina. De la Gardie restaurerar kyrkan och gör den till sin gravkyrka. Han tar bort korindelningen och inreder kyrkan till en luthersk predikokyrka med predikstol, bänkar, altaruppsats och läktare med orgel i barockstil. Exteriört förser han kyrkan med strävpelarsystem, centraltorn över korsmitten och två torn på västgaveln. Den De la Gardieska minneshallen i södra korsarmen inreds och under 1600-talet. De la Gardie skänker sedan kyrkan till församlingen.

Den senaste restaureringen 1918-1923 återger kyrkan något av dess medeltida karaktär med korindelning i olika nivåer. Altaret och lockhällen över Birger Jarls grav i lekbrödrakoret återställs.

I maj 2002 öppnades åter Birger Jarls grav för en vetenskaplig analys av de tre skelett som fanns i graven. Undersökningen förstärkte uppfattningen att det är Birger Jarl som tillsammans med sin son hertig Erik och drottning Mechtild av Danmark ligger i graven.

Klosterkyrkan är ännu idag Varnhems församlingskyrka, men har också c:a 70 000 gästande besökare varje år.

Maggan och numera även jag brukar när vi besöker kyrkor tända ljus för våra nära och kära, som betyder så mycket i våra liv, en fin tradition.