Kråkor 1 mars

Nu är det många kråkor på isen som letar föda, det finns många hoppstjärtar på isen som tydligen är bra föda för kråkorna. Corvus corone cornix är det latinska namnet vilket betyder, korp kråka kråka. Kråkan förekommer allmänt i hela landet och föredrar miljöer i närheten av bebyggelse eller odlad mark, men förekommer även långt in i skogstrakter och i den yttersta skärgården.

Kråkan är en allätare, lever av as, avfall, säd, mask, insekter, fågelägg, fågelungar m.m. En som hittar en fjäder som antagligen skall användas till bobygget.

Kråkorna leker så här års ofta i luften med olika flygövningar.

Boet byggs vanligen högt upp i en grenklyka i ett barr – eller lövträd. Det är huvudsakligen honan som står för bobygget. Boet består av torra kvistar, jord och lera. Vanligtvis bildar arten livslånga revir. Vanligtvis stannar kråkorna i landet året om, men norrlandskråkorna flyttar söderut under vintern och kan då söka sig till kontinenten och England. Antalet häckande par av kråkan uppskattas till 250.000 till 500.000

Kråkan är enligt svensk folktro en av fågelvärldens mest intelligenta varelser: ” Bryter hon benet av sig, spjälkar hon det själv med grässtrån.” ( Liden, Medelpad). ” Har hon löss, befriar hon sig från dessa genom att som räven lägga sig i vatten.” (Sibbo, Sv Finland). Dessa påståenden är nog en smula överdrivna, men kråkan anses inte så bundna av  instinktshandlingar som andra fåglar och lär sig därför snabbt nya saker. Man har t.ex. funnit att kråkor ibland vittjar fiskarnas saxar och ståndkrokar vintertid genom att dra upp revarna och äta betesfisken.

Kråkan var i gamla tider ansedd som Odens fågel. Så småningom övergick den i folkmedvetandet mer och mer till att bli Hins fågel. Därmed följde att kråkan ansågs ha en del att göra med häxor och ”kloka”. När en trollkunnig människa dog, syntes kråkor vid dödslägret. Vid självmördares gravar såg man dem ofta samlade.

Fakta fagel.se

© © Allt material på denna hemsida är skyddat enligt lagen om upphovsrätt  © ©

Annonser

Kråka porträtt

Kråkfåglar anses allmänt tillhöra de intelligentaste fåglar. I går träffade jag på två som verkade tycka att fotografer är vänliga typer och ställde gärna upp på fotografering på för oss fågelfotografer ovanligt när håll.

Enligt fågelboken är detta gråkråka, det finns en nära släkting svartkråka. Svartkråkan förekommer sällsynt som häckfågel i Sverige, främst i Skåne. Svartkråka observeras sällsynt över hela landet, främst i södra Sverige och på Västkusten, och mycket sällsynt norr om Dalarna

Kråkan är precis som många andra kråkfåglar social och läraktig. Den håller helst till i skogsdungar, men även i parker och trädgårdar i närheten av människor. Den har skarp syn, hörsel och luktsinne.

Under förmiddagarna söker kråkan energiskt sin föda och letar igenom alla ställen där det kan finnas lämplig föda. Kråkan är allätare och har en mycket varierad kost. Den äter till exempel döda djurkroppar, sniglar, insekter, frukt, köksväxter, groende eller mogen säd, småfåglar, smärre däggdjur, fisk och fågelägg.

Kråkan förekommer i en rad ordspråk och myter. Ett svenskt exempel är: ”Det smakar ändå fågel sa gumman och koka soppa på den stör där kråkan suttit”.

Att slösa med ens resurser i onödan kan ses som att ”elda för kråkorna”. Man kan ”skriva som en kråka”. ”sätta en kråka i kanten”  och ”sätta sin kråka”. Andra liknelser inkluderar ”hoppa kråka” .

Den svenska barnvisan ”Prästens lilla kråka” handlar inte om fågeln kråka. Kråka i detta sammanhang är ett gammalt smeknamn för ”flicka”.

fakta Wikipedia

© © Allt material på denna hemsida är skyddat enligt lagen om upphovsrätt  © ©