Bäckesjön september 2014

Sep30

Bäckesjön, ”vår” sjö som skiftar så mycket bara under ett dygn. Nu på hösten ligger morgondimman oftast tät över sjön i väntan på att solen med sin värme ska göra sitt.

Gröntuva en av de små öarna ligger i ett magiskt morgonljus.

Höstfärgerna kommer mer och mer.

Solen har gjort sitt jobb även denna morgon, tar bort dimman och värmer behagligt luften.

Gröntuva i ett kallare, blåare eftermiddagsljus.

När jag nu är åter i Vallentuna är det fint att kunna titta tillbaka på bilder från sommaren och hösten. Det gäller nu att acklimatisera sig i storstadsområdet vilket varje år tar lite tid, det är så olika liv trots att det inte är så långt till stugan i Hälsingland.

Nötskrika

Sep28

Nötskrikan (Eurasian Jay), (Garrulus glanarius), är mycket vaksam, skygg och tämligen svår att komma nära. Den har blivit mer och mer bekväm vid vår matning i Hälsingland under hösten, den spanar trots allt in området noga innan den kommer inflygande. Samsas riktigt bra både med småfåglar och de ekorrar som hela tiden söker föda vid matningen.

Nötskrikan hamstrar utlagda nötter, fyller krävan, flyger iväg för att gömma inför vintern.

Nötskrikan tillhör kråkfåglarna, längd 32-35 cm. Vingspann 54-58 cm.

Nötskrikan är för det mesta en stannfågel, den häckar i olika slags skogsmark såväl i barrskog som i lövskog. Boet i hög buske eller i träd.

Allätare, kan på sommaren ta en del småfåglar, ägg och ungar.

Nu har hustrun och jag flyttat (hem) till Vallentuna igen, idag har jag spanat efter en Härfågel i Täby, kom lite försent denna gång, hoppas att jag hinner fånga den på bild innan den far söderut.

Gräsänder 25 september

Sep27

Gräsänderna har varit borta under hösten, nu kom de stilla glidande på vår spegelblanka sjö. Trodde att de hade flyttat söderut, vi hade sällskap av dessa tidigare i somras då vi matade de små ”tussarna” som då inte visade speciell rädsla. Nu kom de inte alls så nära utan höll sig på avstånd.

Efter några brödskivor började de att tvätta sig så att vattnet skvätte ordentligt.

Upp på stenen för att fortsätta putsningen av fjäderdräkten. Det gäller för alla fåglar att hålla fjäderdräkten ren och intakt.

Björnmöte 23 september

Sep24

Hur många sådana små runda stenar har hustrun och jag åkt förbi när vi åker runt på små skogsvägar? Troligtvis ganska många, den här ”stenen” rörde sig.

Oj, oj nu blev det verklighet, öronen kunde tydligs skönjas.

Där gick en björn stilla ätandes, nu gäller det att fylla på förrådet inför vinterns ide och flera månaders dvala.

Men vi störde tydligen för den tittade upp vred huvudet mot vårt håll.

Resta sig upp för att få bättre sikt.

Mäktig upplevelse att få se en vild björn i det fria.

Efter att konstaterad att där satt vi i bilen med kameran smattrande för att få fina bilder så fick det räcka.

Vände sig om och lunkade längre in i skogen. Det en är lika häftig upplevelse var gång jag stöter på detta magnifika stora rovdjur, tredje gången på två år som vi har haft turen att uppleva björn helt i det fria.

Hösten är här

Sep22

Nu är det höst, löven faller till marken, vinden kommer från norr, temperaturen faller snabbt, vattnet är nu inte längre njutbart.

September har fram till idag 22/9 varit fantastik med soliga dagar, med en behaglig temperatur, flera dagar med en spegelblank sjö.

Dimman har legat tätt på morgonen.

Solen har en bit in på förmiddagen värmt bort den grå väggen.

Nu är det tiden för stearinljus och brasan tänds både morgon och kväll, vilket också är trevligt och rofyllt.

Blåmes

Sep20

Vid vår fågelmatning är det verkligen full fart hela dagarna, det börjas så fort det börjar ljusna och håller på tills mörkret inträder. Den lilla Blåmesen kryper in i fröstationen utan tanke på att eventuellt kunna fastna. Hittills har den lyckads komma ut med ett frö i näbben.

Jack i Aspviken

Sep17

Jack mitt fyraåriga barnbarn har varit här hos oss i en vecka. En intensiv vecka men underbart att få vara tillsammans utan föräldrarna, vi har gjort mycket under dessa underbara höstdagar. En utflykt till Gröntjärn där vi gjorde Kolbullar på öppen eld med lingon sylt, populärt hos Jack.

Fisketurer med båten blev det varje dag, Jack en riktig storfiskare som klart slår sin morfar. Många fina abborrar blev det under veckan, fredagsmiddagen ( innan mamma Lisa skulle komma) blev stekt abborre med potatis.

En eftermiddag åkte vi upp på en liten skogsväg för att försöka få se någon älg, nu blev det ett annat möte, i diket såg vi en björn som åt på något, gick sedan över vägen fullt synlig för oss tre i bilen. Det blev dåliga bilder, långt avstånd och genom en smutsig vindruta men ändå en björn såg vi.

Naturligtvis en stor spännande upplevelse, men Jack tror jag mer kommer ihåg våra ekorrar som hela dagarna kunde skådas på nära håll genom fönstret.

Det är tre ekorrar som springer runt bland alla våra fåglar som bara blir fler och fler.

Nötskrikan blev också en favorit hos Jack.

Berginkarna har nu precis som förra året kommit i ett stort antal.

Bofinkarna får nu finna sig i att vara i minoritet.

En rufsig Blåmes tittar med huvudet på sned och undrar säkert varför det är så stor konkurrans om födan.

Angarn 6 september

Sep6

Dimman låg tungt när jag kom till Örsta, nu länge sedan jag var vid Angarsjöängen.

Trevligt att vara tillbaka på så att säga hemmaplan igen tror att jag inte varit här sedan i början av juni. Har följt observationerna via svalan under sommaren.

Detta blir antagligen ända tillfället i september då det blir en sista sväng upp till stugan igen.

Sävsparv vid Lundbydiket, där efter någon timme solen värmde bort dimman. Det börjar bli höstfärger när solen lyser på skogen.

Vid Byksberget 2 Stenskvättor som turades om att vara på den solbelysta varma stenen.

En Havsörn kom inseglande och skrämde först upp ett stort antal Tranor.

Aven en stor mängd Grågäss lyfte, svårt att förstå att dessa stora fåglar alltid blir skrämda av Havsörnen, då de knappast är örnens tilltänkta mat.

Vid Örsta utförde Talltita akrobatiska övningar för att komma frön.

Pilfinkar som tar en paus i jakten på föda, även dessa vid Örsta.

27 arter blev det under dagen, ett för mig nytt kryss Rödstrupik piplärka som jag osbade tre exemplar vid Byksberget. Tyvärr för långt avstånd för en bild, blev att ta till tuben.

Slutet av augusti 2014

Sep1

Fortfarande är Sädesärlan kvar, far fram och tillbaka på gräsmattan. Det är snart tid för den att flytta söderut.

Hustrun och jag har lämnat paradiset och våra fåglar för att vara i Vallentuna under en vecka, sedan bär det åter upp till stugan.

Jag fyllde upp ordentligt vid matningen och hoppas att det skall räcka ett tag, dock inte hela veckan. Det finns fortfarande föda att hitta i skogen, vi får se hur lång tid det tar för dem att komma tillbaka när vi fyller på med solrosfrö och andra godsaker.

Två Talltitor har varit trogna gäster under hela augusti.

Tofsmesen som också är två exemplar är efter Nötväckan den minst rädda, sitter ofta kvar i det längsta när någon av oss går förbi.

Bergfinken är den som kommit till matningen senast, väntar på att det kommer många fler det brukar vara den vanligaste arten under hösten. Än så länge är det två individer på plats.

Grönfinkar är det i stort antal.

Bofinkarna är talrikast för närvarande och har varit det väldigt länge. De sista dagarna har det varit besök av två Nötskrikor, brukar också det vara en vanlig art under hösten.