Angarnssjöängen 25 april

24 april när vi lämnade stugan i Hälsingland landade de första storlommarna där isen släppt land, då är våren på gång.

25 april vid Angarnssjöängen här har isen gått för länge sen, det känns som om sommaren redan är här. Plusgrader dygnet runt, gör att väldigt många av våra flyttfåglar har landat eller rastat vid sjöängen och en del dragit vidare norrut.

Bläsand

Snatterandspar

Knipor drar iväg.

Skrattmåsar kivas och låter högt, Angarn var tidigare känt för sina många häckande skrattmåsar, nu hoppas vi att de återkommer när det har muddrats och skapats öar som de kan häcka på.

Även tofsviporna trivs på öarna där det finns en hel del föda.

Mindre strandpipare jagar fram och tillbaka även den på ständig jakt efter föda.

16 vitkindade gäss rastar.

Sädesärlorna finns lite överallt i området.

Grågässen tar snabbt till flykten när jag kommer gående på stigen.

En havstrut kommer inflygande gör en snabb överblick och drar snabbt vidare.

Sävsparven borde sitta i säven, men det går lika bra i ett lite högre träd.

Tror inte att det är så bra med denna tidiga vår/sommar, skönt att få stoppa undan vinterkläderna men det vore bättre om det gick lite långsammare. Naturen hinner inte med när det går så här fort, skogarna brinner och då är det fortfarande bara april. Det här känns inte bra.

Snatterand 17 december

Dec17

Snatterand så här års är en ganska ovanlig syn, den brukar lämna i augusti – oktober. Har sina övervintringsområden kring Nordsjön, återkommer vanligtvis i april. Idag fanns det minst 6 stycken i närheten av Viggbyholms båthamn.

Snatteranden är den mest anspråkslöst färgade av våra änder. Den återfinns i huvudsak längs med Östersjökusten från Öland i söder till Uppland i norr. Längs Västkusten betydligt sällsyntare. Lokalt häckar snatteranden även i södra Sveriges inland.

Födan består i huvudsak av alger och späda vattenväxter samt frön, men även insekter, kräftdjur och mollusker.

Latinska namnet Anas strepera – vilket betyder bullrande and. Namnet nämns första gången 1814, ”snatter” är antagligen en översättning av tyska Schnatterente eller syftar på det latinska strepera som betyder högljudd.

Arten är känd för att vara snattrig och högljudd, speciellt då den uppträder i flock. Den har även kallats skrikand.

Under mitten på 1900-talet uppskattades antalet häckande par till mellan 400 – 800. Fortfarande idag en ovanlig fågel och kanske vår mest sällsynta and

Isbladskärret 29 mars

Apr6

Vitkindade gäss vanligt förekommande vid Isbladskärret fullständigt orädda kom de nära där jag satt för att spana ut över kärret.

Snarlika den vanligare Kanadagåsen men är mindre, kortare hals och med ett större parti vitt på huvudet.

En ensam hona Stjärtand, troligtvis amma individ som jag såg i vintras då på öppet vatten vid Isbladsviken.

Snatterands hona med sin tydliga orangefärgade sidokanter på näbben.

Hanens näbb enfärgad mörk nästan svart.

En vackert färgad Gräsandshane i den gula vassen.

Trädkryparen kilar snabbt uppför trädstammarna i jakt på föda.

Den kan inte som Nötväckan gå och äta med huvudet nedåt utan går upp utefter stammen flyger ner till nästa träd och så upp igen efter jakten på olika insekter.