Stockholm 26 december

Annandag betyder bandy på klassiska Zinkensdam IP, Hammarby möter Tellus i ett Stockholmsderby. Åkte kollektivt in till stan för att dokumentera lite vad som händer på stan en annandag 2017, en duva gick omkring på perrongen vid Tekniska högskolan i väntan på tunnelbanan.

En klassiker sedan länge är julskyltningen på NK, det var som barn lika spännande varje jul även när jag var barn.

Trots all digitalt utbud är det trots allt fortfarande spännande.

Selfis tas överallt här tillsammans med Nils Ferlin.

Tillsammans med Evert Taube.

Vaktavlösning vid slottet, en turist går med i takt.

Att fotografera sin älskade hör till.

Framme vid Zinken, bandyportföljen hör till som ett klassisk attribut.

Så här glada blir Bajenfans efter seger mot Tellus med 7-4.

© © Allt material på denna hemsida är skyddat enligt lagen om upphovsrätt  © ©

 

 

Annonser

Norra Djurgården 19 december

Några minusgrader och markens löv ligger där som konstverk.

Titta ner och upplev hur det gröna orkar komma upp trots den allt hårdare mark.

En bild som ska ge en uppfattning av hur en koltrast ser naturen när den letar föda bland höstens alla blad och grenar.

Löv, löv, löv som snart åter blir till bördig jord.

Vänder mig om, och det ser betydligt vintrigare ut.

© © Allt material på denna hemsida är skyddat enligt lagen om upphovsrätt  © ©

 

Kattugglor 19 december

I dag blev det tillsammans med hustrun en vandring på norra djurgården i hopp att hitta de två kattugglor som rapporterads ett par dagar. Tack vare en fotograf som hade koll och stod i buskarna så hittade vi de två, oemotståndliga kattugglorna.

De är inte lätta att hitta bland alla väldigt gamla träd som finns i området, de smälter så väl in.

Det är svårt att lämna platsen det är något magiskt över ugglor, de bara sitter där, håller koll på allt som rör sig.

© © Allt material på denna hemsida är skyddat enligt lagen om upphovsrätt  © ©

 

17 december

Isen börjar nu lägga sig i grunda vikar efter några dygn med minusgrader.

Blåmesen hänger lätt för att hitta föda, behöver mer mat när kylan sveper in.

Innan marken frusit håller björktrasten till på marken för sina födosök.

Storskraken simmar lite längre ut där det är öppet vatten och kan där söka fisk.

Gräsänder sträcker bort mot någon som kastar ut bröd eller annat gott, de ser på långt håll när det kommer någon med mat då det bäst att sätta fart.

Inte bara jag som smyger omkring för att titta efter fåglar, den här filuren ligger blixtstilla i väntan på att någon liten mes ska landa i närheten.

En knölsvan kommer till attack.

Väljer att vika undan, jag var nog lite för stor, teleobjektivet såg säkert skräckinjagande ut.

© © Allt material på denna hemsida är skyddat enligt lagen om upphovsrätt  © ©

 

Snatterand 17 december

Snatterand så här års är en ganska ovanlig syn, den brukar lämna i augusti – oktober. Har sina övervintringsområden kring Nordsjön, återkommer vanligtvis i april. Idag fanns det minst 6 stycken i närheten av Viggbyholms båthamn.

Snatteranden är den mest anspråkslöst färgade av våra änder. Den återfinns i huvudsak längs med Östersjökusten från Öland i söder till Uppland i norr. Längs Västkusten betydligt sällsyntare. Lokalt häckar snatteranden även i södra Sveriges inland.

Födan består i huvudsak av alger och späda vattenväxter samt frön, men även insekter, kräftdjur och mollusker.

Latinska namnet Anas strepera – vilket betyder bullrande and. Namnet nämns första gången 1814, ”snatter” är antagligen en översättning av tyska Schnatterente eller syftar på det latinska strepera som betyder högljudd.

Arten är känd för att vara snattrig och högljudd, speciellt då den uppträder i flock. Den har även kallats skrikand.

Under mitten på 1900-talet uppskattades antalet häckande par till mellan 400 – 800. Fortfarande idag en ovanlig fågel och kanske vår mest sällsynta and

© © Allt material på denna hemsida är skyddat enligt lagen om upphovsrätt  © ©

 

Angarn 6 december

Ett varv runt Angarnssjöängen på lättgången frusen mark, 6 minusgrader vid 8:30.

Höstplöjningen är klar och ger grafiska former.

Sångsvanar drar nu söderut, nu när marken är frusen är det svårt att hitta föda

På gamla trädstammar växer svampar med lite frost skapar de fina kompositioner.

I den grunda delen ligger nu isen.

Vid Grävlingholmen är det fortfarande den gröna mossan som har greppet.

Det skymmer tidigt, och solen står lågt redan vid 14-tiden.

© © Allt material på denna hemsida är skyddat enligt lagen om upphovsrätt  © ©

 

Angarn 2 december

Efter en kall natt med flera minusgrader gjorde det lätt att gå på frusen mark vid Angarn, mitt första besök i december.

Ett trettiotal steglits sökte föda i björkarna vid Tältholmen, nära de nu vissna solrosfältet.

Rådjuren tittade upp undrade om de skulle fly eller inte, de bestämde sig för att jag inte utgjorde något hot.

En större hackspett hämtade en kotte, satt den på plats för att hacka fram frön.

Fint att se hur den placerar kotten på plats, sätter fast den ordentligt för att sedan bearbeta den med ivrigt hackande.

Den är vår vanligaste hackspett, förekommer allmänt i hela landet norrut till Lycksele lappmark och södra Norrbotten. Längre norrut blir den mer sällsynt och sknas helt som häckfågel i fjällbjörkskogen.


Den lever främst av insekter, larver och andra smådjur som den hittar i trädstammarnas barkspringor eller under barken på döda och sjuka träd. På vintern lever den framför allt av barrträdens frön.

Dendrocopos major är det latinska namnet vilket betyder, större trädhuggare.
© © Allt material på denna hemsida är skyddat enligt lagen om upphovsrätt  © ©