
Strimlus, Graphosoma lineatum det latinska namnet, det är ingen lus utan tillhör familjen bärfisar i ordningen halvvingar, skinnbagge. Strimlusen är Södermanlands landskapsinsekt. Den ca 7 millimeter bred och 10-12 millimeter bred, strimlusen finns numera i stora delar av sydöstra och södra Sverige som utgör nordgränsen för artens utbredning i Europa.

Strimlössen övervintrar som adulter i markskiktet och brukar visa sig på näringsväxterna i början av juni månad. Efter parningen, som ofta är en utdragen process under många timmar, och äggläggning dör så småningom de vuxna djuren. Som alla skinnbaggar har de ofullständig förvandling, vilket innebär att puppstadium saknas. Äggen kläcks och de små nymferna, som liknar de vuxna djuren, ömsar successivt skinn. Efter fem sådana tillväxtstadier utgör de en ny sensommarpopulation av adulta djur. Nymferna är brunaktiga med gula teckningar och djuren blir även i sitt avslutande vuxenstadium litet brunare än den klart svartröda teckningen hos försommarpopulationen. Strimlössens klara teckning i rött och svart under försommaren utgör en signal till fåglar och andra insektsätare att strimlusen är giftig och inte bör ätas. Även för oss människor upplevs den som illaluktande, och strimlusen hör till den grupp skinnbaggar som i vardagligt tal brukar kallas för ”bärfisar”, familjen Pentatomidae.

Strimlössen är lättast att upptäcka då solen skiner. Vid mulet väder kryper de oftast ner mot markskiktet. De kan vid lämplig väderlek ta till vingarna och uppsöka nya lokaler. Varma somrar med många soltimmar innebär att strimlössen är fullvuxna i början av augusti. Kalla och regniga somrar kan slå ut delar av populationen, som aldrig hinner nå sitt vuxenstadium.

Fakta Wikipedia
© © © Allt material på denna hemsida är skyddat enligt lagen om upphovsrätt © © ©