Björkby-Kyrkviken 8 januari

Björkby-Kyrkviken, Vallentuna efter en natts snö som så fint ligger kvar på träden.

Nollgradigt och helt vindstilla, skön promenad i lugnt tempo.

En perfekt dag för att göra snöskulptur.

Björktrastarna tar en lång och stillsam paus med fin utsikt.

Nötväckan letar föda.

Vid kyrkan mötte jag en av de fasaner som brukar hålla till där. De brukar snabbt förflytta sig men idag så hann jag med att få en bild på denna så färgglada individ.

Som vanligt så ville inte koltrast vara med på bild, lyfte snabbt och försvann till ett närbeläget träd.

Kråkorna verkade ha en samling, de satt tysta spanande ner över sjön.

Kajorna kan utan tvekan sägas vara Vallentunas kommunfågel, de samlas i stora flockar runt centrum.

Avslutar promenaden med den alltid så fina blåmesen,

© © © Allt material på denna hemsida är skyddat enligt lagen om upphovsrätt © © ©

Kråkor 1 mars

Nu är det många kråkor på isen som letar föda, det finns många hoppstjärtar på isen som tydligen är bra föda för kråkorna. Corvus corone cornix är det latinska namnet vilket betyder, korp kråka kråka. Kråkan förekommer allmänt i hela landet och föredrar miljöer i närheten av bebyggelse eller odlad mark, men förekommer även långt in i skogstrakter och i den yttersta skärgården.

Kråkan är en allätare, lever av as, avfall, säd, mask, insekter, fågelägg, fågelungar m.m. En som hittar en fjäder som antagligen skall användas till bobygget.

Kråkorna leker så här års ofta i luften med olika flygövningar.

Boet byggs vanligen högt upp i en grenklyka i ett barr – eller lövträd. Det är huvudsakligen honan som står för bobygget. Boet består av torra kvistar, jord och lera. Vanligtvis bildar arten livslånga revir. Vanligtvis stannar kråkorna i landet året om, men norrlandskråkorna flyttar söderut under vintern och kan då söka sig till kontinenten och England. Antalet häckande par av kråkan uppskattas till 250.000 till 500.000

Kråkan är enligt svensk folktro en av fågelvärldens mest intelligenta varelser: ” Bryter hon benet av sig, spjälkar hon det själv med grässtrån.” ( Liden, Medelpad). ” Har hon löss, befriar hon sig från dessa genom att som räven lägga sig i vatten.” (Sibbo, Sv Finland). Dessa påståenden är nog en smula överdrivna, men kråkan anses inte så bundna av  instinktshandlingar som andra fåglar och lär sig därför snabbt nya saker. Man har t.ex. funnit att kråkor ibland vittjar fiskarnas saxar och ståndkrokar vintertid genom att dra upp revarna och äta betesfisken.

Kråkan var i gamla tider ansedd som Odens fågel. Så småningom övergick den i folkmedvetandet mer och mer till att bli Hins fågel. Därmed följde att kråkan ansågs ha en del att göra med häxor och ”kloka”. När en trollkunnig människa dog, syntes kråkor vid dödslägret. Vid självmördares gravar såg man dem ofta samlade.

Fakta fagel.se

© © Allt material på denna hemsida är skyddat enligt lagen om upphovsrätt  © ©

Kråka porträtt

Kråkfåglar anses allmänt tillhöra de intelligentaste fåglar. I går träffade jag på två som verkade tycka att fotografer är vänliga typer och ställde gärna upp på fotografering på för oss fågelfotografer ovanligt när håll.

Enligt fågelboken är detta gråkråka, det finns en nära släkting svartkråka. Svartkråkan förekommer sällsynt som häckfågel i Sverige, främst i Skåne. Svartkråka observeras sällsynt över hela landet, främst i södra Sverige och på Västkusten, och mycket sällsynt norr om Dalarna

Kråkan är precis som många andra kråkfåglar social och läraktig. Den håller helst till i skogsdungar, men även i parker och trädgårdar i närheten av människor. Den har skarp syn, hörsel och luktsinne.

Under förmiddagarna söker kråkan energiskt sin föda och letar igenom alla ställen där det kan finnas lämplig föda. Kråkan är allätare och har en mycket varierad kost. Den äter till exempel döda djurkroppar, sniglar, insekter, frukt, köksväxter, groende eller mogen säd, småfåglar, smärre däggdjur, fisk och fågelägg.

Kråkan förekommer i en rad ordspråk och myter. Ett svenskt exempel är: ”Det smakar ändå fågel sa gumman och koka soppa på den stör där kråkan suttit”.

Att slösa med ens resurser i onödan kan ses som att ”elda för kråkorna”. Man kan ”skriva som en kråka”. ”sätta en kråka i kanten”  och ”sätta sin kråka”. Andra liknelser inkluderar ”hoppa kråka” .

Den svenska barnvisan ”Prästens lilla kråka” handlar inte om fågeln kråka. Kråka i detta sammanhang är ett gammalt smeknamn för ”flicka”.

fakta Wikipedia

© © Allt material på denna hemsida är skyddat enligt lagen om upphovsrätt  © ©

 

Angarn 19 februari

Flera plusgraden men med en frisk västlig vind, som kändes väldigt kall. En vädermässigt omväxlande dag med en sol som bara kom fram i korta perioder vilket gjorde naturbilderna väldigt olika.

På Årstaåkern gick två sångsvanar, kanske är det paret som förra året häckade vid sjöängen.

11 grågäss samsades med svanarna.

I västra delen av sjöängen ligger isen fortfarande ganska tjock, plusgraderna och vinden gör att det är en del vatten på isen.

Isen ger fantasieggande mönster när kameran kommer lite nära.

En typisk bild från dagen en himmel med moln men en solstrimma lyser upp delar av marken.

Efter 5 timmars runda kunde jag kryssa in årets första tofsvipa, glädjande det var dagens mål, dock ingen bild för långt avstånd. Avslutar med en som också spejade.

© © Allt material på denna hemsida är skyddat enligt lagen om upphovsrätt  © ©

 

Isbladsviken 8 februari

65

Isbladsviken på Djurgården öppet vatten och många sjöfåglar på plats i solen.

77

Hundra sothönor guppade stilla och gjorde sina dyk efter föda.

92

Det har rapporterats Brunand och Stjärtand under helgen, lite ovanliga gäster så här års. Brunanden sågs tillsammans med sothönorna en bit ut.

71

Stjärtanden kom inflygande efter en halvtimmes spanande, landade alldeles nära land.

45

Simmade lugn omkring bland Gräsänderna, tog sig upp på land för att värma sig i solen.

61

Sökte sedan föda på den genomblöta gräsmattan, helt orädd.

915

Kanadagäss, Knölsvanar, Fiskmåsar, Gräsänder, Viggar, Storskrakar och en Knipa blev dagens kryss.

97

15

17

28

På väg till bussen passerade jag Isbladskärret som fortfarande är fruset där spatserade en kråka på isen.

44

Idag kändes det inte långt borta att Gråhägrarna åter skulle vara på plats, men det är bara februari även om det idag närmast kändes som en dag i april.

47

© © Allt material på denna hemsida är skyddat enligt lagen om upphovsrätt  © ©

Vallentuna 17 oktober

En vädermässigt märklig dag, med en dimma som hade svårt att ge sig. Solen gjorde tappra försök och lyckades stundtals värma bort den gråa hinnan. En kall natt, dagstemperatur +5-7 grader.

Dimman kom vid flera tillfällen åter tillbaka och i kväll är det verkligen ett tjockt täcke som ligger över Vallentuna.

Vid matningen var det lugnt några talgoxar , blåmesar, grönfinkar och naturligtvis nötväckan visade intresse.

På höståkern samsades ett stort antal kråkor och kajor.

På sin vanliga sten putsar sig storskarven, idag hittade jag tre individer.

Kråkor kom inflygande på låg höjd.

© © Allt material på denna hemsida är skyddat enligt lagen om upphovsrätt  © ©

Björnrapport 8 juli 2014

9225

In i gömsle nummer 12 vid 17:15, gömslet ett tvåmansgömsle. Samma procedur snabbt få Nikon på plats för att vara redo.

9241

Redan 18:00 kom den ljusare, mindre honan ljudlöst borta vid stenpartiet.

9243

Otroligt att vi fick björnobservation så snabbt, tur att vi hade fått ordning på grejorna. Björnen kom fram i skogen ställde sig på bakbenen, detta är inte ett aggressivt beteende utan bara ett sätt att kolla läget. Alltså få en bättre utsikt, oftast yngre björnar gör på detta sätt, ser lite mänskligt ut i kroppsspråket.

9230

9232

Honan den ljusa grå är betydligt oroligare och nervösare än den stora hannen vi såg igår.

9233

9236

I väntan på nästa björn ägnade jag åt lite natur o fågelbilder, ett fantastiskt ljus på träden när solen så långsamt sänkte sig. Det blir så här års inte helt mörkt under natten.

9268

Gråtrutar och kråkor väntar också på nästa björnbesök.

9245

9272

9276

9281

En kråka som tycks be till högre makter om en natt med gott om föda.

9284

Fåglarna lyfter vilket snabbt avslöjar att det är björn på gång, en bit bort från gömslet en stor sten eller är det en björn fåglarnas aktivitet tyder på det.

9310

Jo visst det är den stora hanen som kallas Jack, har ett jack i pannan efter ett troligt slagsmål.

9267

Rör sig otroligt snabbt och smidigt i skogen helt ljudlöst. Den här gången är jag mentalt bättre förberedd på björnmötet och kan mer koncentrera mig på att få bra bilder.

9295

9297

Den store, vänder upp mot vårt gömsle där vi tysta, tysta inväntar detta speciella björnmöte.

9253

9250

9311

Går mest med nosen ner i backen, björnar har mycket bra luktsinne och en oerhörd god hörsel. Synen är inte av bästa märke.

9315

Lyfter nosen och vädrar, vi hoppas att vi inte irriterar den med vår närvaro.

9312

Vi ser med stor spänning att den kommer vidare mot oss, våra kameror låter som kulsprutor, det ljudet stör inte någonting.

9315

9318

9319

Den här bilden tycker jag verkligen visar vilken stor och stark björn det är, spänner musklerna och ställer upp sig som en bodybuildare

9323

Mötet blev mäktigare ju närmare den kom, en naturupplevelse som kommer att finnas kvar länge.

9322

Innan den store vände om så kunde vi höra andningen och känna av andedräkten, om någon ställer den utnötta klassiska frågan ”hur känns det” blir svaret lika klassiskt det går inte att beskriva måste upplevas.

9325

Från natten kan rapporteras 2 individer björn, silltrutar, gråtrutar, kråkor och 2 sångsvanar, det har varit bastuvärme i gömslena till en början troligtvis närmare 40 grader. Något svalare efter midnatt, 1,5 liter vatten gick åt. Orkade trots värmen hålla mig vaken till 01.30, vaknade 05.00 för att inse att det inte hände mycket utanför gömslena på morgonen.

© © © — Allt material på denna hemsida är skyddat enligt lagen om upphovsrätt —  © © ©

Fåglar mars 2014

167

Projekt fotografera Sånglärka i luften, en inte helt lätt uppgift då den tidiga vårfågeln dels är ganska liten men också svår att komma nära. Sånglärkan vars engelska namn är Common Skylark och det latinska Alauda arvensis, är den vårfågel som oftast kommer först av alla flyttfåglar.

165

176

På marken smälter den väldigt väl ihop med växtligheten, svår att upptäcka. Sånglärkans längd 16-18 cm.

188

Titta uppåt och så här års det är gott om flygande fåglar som sträcker eller jagar.

144

Grågäss

182

Tofsvipor

200

Sädgäss

190

I vassen (säven) döljer sig Sävsparven.

192

135

Större Hackspetten trummar på i stor stil, lika oförtrutet som vanligt.

787

Vitkindade gäss, där håller paren ihop hela livet, börja leta efter lämplig boplats.

607

611

738

Trädkryparen en bra klättrare, klättrar upp flyger ner och så upp igen sökande efter föda.

591

Tofsvipa med sin vackra färgrika dräkt.

617

Den vanliga kråkan som om allt skall vara korrekt heter Gråkråka, vilket väl syns.

 

© © — Allt material på denna hemsida är skyddat enligt lagen om upphovsrätt — © ©

Vallentuna 16 mars 2013

9392

Kan tänka mig att Svenska kyrkan önskade samma trängsel i kyrkan som på dess tak.

9396

Efter ytterligare en väldigt kall natt så värmde solen gott på kyrkans tak där kajorna hade morgonsamling, vilket hördes lång väg.

9411

Mycket kalla nätter har vi nu haft en längre tid, klara soliga dagar med molnfri himmel, gör att det är lättframkomligt att ta sig fram på skaren. Trots att solen strålar så blir det inte plusgrader på dagarna, tror att de tidiga vårfåglarna har vänt söderut igen.

9408

Kråkspår i snön, det är spännande att försöka tyda alla djurspår som så här års syns tydliga i snön och som blir tydliga i det kalla vädret, när det blir töväder flyter spåren ut och blir svåra att tyda.

9415

9417

Vid matnigen är det inte samma fart längre nu mest Pilfink, Blåmes och Talgoxe som finns runt fröstationen. Skatorna bygger ivrigt på sina bon, de gör ett fantastiskt arbete att kunna få ett hållbart rede av bara pinnar, under trädet ligger pinnar som inte kan användas.

9397

Ljuset har återvänt, det är så behagligt, nu får gärna värmen komma för att sätta fart på fågel och växtlivet igen.

9401

© ©  — Allt material på denna hemsida är skyddat enligt lagen om upphovsrätt —  © ©