Fika vid Midsommarberget 25 februari

I dag en vacker solig dag med en ganska kall västlig vind, det blev mest skogen där inte vinden kom åt. Vid Midsommarberget var det lugnt och solen sken skönt. Som vanligt när det gäller att spana på fåglar så gäller det ofta att sitta eller stå still på samma plats. Så jag satte mig lugnt och stilla med en kaffe o macka, det tog inte många minuter så kom en gråsiska på marken.

Den tog ingen notis om mig kom riktigt nära i sin jakt på föda.

I närmsta en satt en talgoxe. Talgoxarna känner att våren är på väg det jagar varandra bland trädkronorna, deras kvittrande hörs överallt.

Bakom ryggen hörde jag hur en större hackspett hackade på en kotte.

Entitan sökte föda i tallen, den brukar vara knepig att få på bild.

Blåmesarna krigar med talgoxarna om att höras bäst.

Högt uppe i en asp satt en ensam grönfink också den hördes ljudligt.

En bofink visades sig så snabbt att där hann jag inte (måste dricka lite kaffe) så det blev ingen bild denna gång, ett par ringduvor hördes inåt skogen. Sångsvanar trumpetade, korparna ropade till varandra finns ett häckande par inte långt bort.

Visst det är skönt med sol och värme men det är inte bra för naturen att det redan nu i slutet av februari ska vara så här varmt.

© © Allt material på denna hemsida är skyddat enligt lagen om upphovsrätt  © ©

Fasan 24 februari

I närheten till Vallentuna kyrka hörs ofta fasaner lite svår a att hitta, men nu kom jag på tre stycken. Tror att det var två tuppar och en höna, de hade säkert någon form av uppvaktning på gång eftersom jag hann få upp kameran och fånga i alla fall en på bild.

Fasanens latinska namn Phasanius colchicus – syftar på floden Phasis som rinner ut i Svarta havet och Colchis är ett område vid Svarta havets strand varifrån arten först beskrivits.

Fasaner häckar mer eller mindre allmänt i landets södra delar upp till norra delarna av Uppland, kan förekomma mer sporadiskt längre norrut. Lever av såväl animaliskt som vegetabilisk kost. Huvudsakligen av gröna växtdelar, frön, skott och knoppar.

Fasanen är ingen naturlig art för den svenska faunan, redan 1740 gjordes försök med inplanteringar men det var först i slutet av 1800-talet som det lyckades ordentligt. Den har även kallats vanlig fasan, jaktfasan och ädelfasan. Sveriges fasanart kallas ofta för ringfasan eftersom den har en vit halsring.

Fasanens rede är en enkel grop, ofta i rishögar, under en slokande grangren eller i högt gräs. I redet läggs från 6 ägg upp till 22 ägg. Första boet som honan lägger sina ägg i brukar vara slarvigt valt och plundras därför ofta av rävar eller kråkor. Fasanhonan lär sig då att gömma sitt bo lite bättre så då lägger hon bara om sin kull med ägg på en bättre skyddad plats. Honan ruvar ensam i 22 till 27 dygn och tar sedan ensam hand om ungarna. Dessa kan flaxa iväg redan efter 12 till 14 dagar. Honan och ungarna håller sedan ihop under en ganska lång tid och övernattar tillsammans. Med förkärlek används då övergivna skatbon.

Fasanen är en stannfågel, men den får ofta matproblem under snöiga vintrar. Den blir då beroende av stödutfodring för att klara sig.

Fakta hämtat från fagel.se

.© © Allt material på denna hemsida är skyddat enligt lagen om upphovsrätt  © ©

Skata 21 februari

Tänk om skatan var en ovanlig fågel då skulle många skådare åka långt för att kryssa denna vackra fågel. Nu när vårens sol lyser så framträder dess fina färger, det visar sig alltså att en skata är inte bara svart och vit. Pica pica är det latinska namnet som faktiskt betyder skata.

Med undantag för norra delen av fjällkedjan finns skatan i hela landet, stadsskator lever nära oss människor i den urbana världen, där den lever av saker vi lämnar efter oss. Utanför stadsmiljön lever på insekter, sniglar, bär, men även ägg och fågelungar.

Skatorna påbörjar bygga boet tidigt på vintern och består av pinnar, kvistar, lera, fjädrar, mm. som med jämna mellanrum byggs på och med tiden kan bli meterhögt.

På vår vintern samlas ibland ett stort antal skator på bestämda platser, där de utför diverse spelhandlingar med kraxanden, höga hopp i luften med utbredda stjärtar. Teorin är att dessa ”massmöten” är ett slags gemensamt parningsspel. Skatan är en stannfågel och i Sverige har arten ökat under senare tid, idag finns mellan 300.000 och 700.000 par.

Långt tillbaka i tiden var en allmän uppfattning världen över att skatan var en demonisk fågel som hörde samman med Hin håle. Många sjukdomar skylldes på skatan, men den kunde även bota sådana. Hade man exempelvis bölder, behövde man bara stryka lite av varet på en bit bröd och slänga den till skatan. Sedan den ätit upp brödet flög den bokstavligen bort med bölden. Ett annat exempel från medeltida tysk tro är att äter man skattkött får man klara ögon. Jag minns också att mina föräldrar berättade om den tjuvaktiga skatan som gärna specialiserade sig på silverföremål. Få fåglar är så mytomspunna som skatan.

Faktatext från faglar.se

© © Allt material på denna hemsida är skyddat enligt lagen om upphovsrätt  © ©

Folkbrinkströmmen Tyresö 11 februari.

Det första jag stötte på idag när jag besökte Folkbrinkströmmen vid Tyresö kyrka, en strömstare som födosökte på iskanten. Hit tar jag mig med Roslagsbanan, tunnelbanan och slutligen buss från Gullmarsplan till slutstationen Tyresö kyrka i förhoppning om att kunna fotografera kungsfiskare och skäggmes. Två arter som jag hittills inte lyckat fånga med kameran. Följde långsamt strömmen i hopp om att kungsfiskaren skulle sitt fint på en gren över vattnet, inte heller denna gång fick jag den efterlängtade bilden.

Promenerade till Notholmen där i vassarna brukar det finnas skäggmesar, satt mig ner tog fram termosen och ostmackan. Lyssnade intensivt efter skäggmesen typiska plingande, då hörde jag ett annat ljud två sångsvanar kom inflygande ivrigt trumpetande. Ljudet som ger känslan att våren är på väg i varje fall i dag när det är plusgrader.

En ensam fiskare på isen i en ganska kall nordvästlig vind, såg inte om det blev fiskelycka denna dag.

Efter kaffepausen åter mot strömmen i hopp att kungsfiskaren skulle synas till. Gott om fåglar vid matningen, gråsiskor förstås det finns fortfarande gott den arten.

Väntade på att stenknäcken skulle komma fram, i stället kom det ett gäng stjärtmesar.

Stjärtmesen en av fågelvärldens ”gulligaste”.

Kan rapportera att gräsandshannarna nu börjar få tillbaka den finna huvudfärgen, snart tid att söka efter villig hona.

© © Allt material på denna hemsida är skyddat enligt lagen om upphovsrätt  © ©

Entita Vemlinge 26 januari

Entitans latinska namn Parus palustris vilket betyder mesen som lever i kärren. Entitan är utseendemässigt svår att skilja från talltitan, talltitan har ofta större svart haklapp samt har ett otydligt ljust band längs med vingfjädrarna. De ljusa kinderna är mer vita hos entitan.

Även svarthättan påminner om de bägge titorna, men har en slankare kropp. Svarthättan en sångare som är mer jämngrå över hela kroppen. Entitan finns i huvudsak södra delen av landet upp till Närke och Värmland. Lever av insekter och växtfrön från bland annat örter och gräs.

Entitan häckar i lövskog eller lövblandad skog, ofta intill åar eller alekärr, i parker och trädgårdar. Den är trogen sitt revir året runt.

Namnet nämns första gången ca 1700 men är säkert äldre. ”En-” kommer sannolikt från enbusken och ”tita” är ljudhärmande och troligen besläktad med engelskan tit som betyder mes. Talltitan identifierades som en egen art i Sverige först 1848 och att entita före denna tidpunkt användes som namn för båda arterna tillsammans.

Entitan är en hålhäckande fågel och bygger gärna sitt bo i holkar. Boet byggs av mossa med en bal av hårtussar och fjädrar, i maj läggs de sju till nio äggen och ruvas av honan i sjutton dagar. Efter ytterligare sjutton dagar lämnar ungarna boet.

Under vinter är entitan mycket stationär, paret håller ihop året om och försvarar sitt revir. De  kringströvande entitor som kan ansluta sig till andra mesar (meståg) är ungfåglar eller fåglar som inte funnit någon partner.

Liksom flertalet andra mesar lägger entitan under sommaren och hösten upp förråd för vinter. Likadant gör de om de under vinter hittar en fågelmatning med frön.

Fakta från fagel.se en fågelbok på nätet.

.© © Allt material på denna hemsida är skyddat enligt lagen om upphovsrätt  © ©

Blåmesakrobatik 20 januari

Solen sken från en molnfri blå himmel, 6 minusgrader, svag nordvästlig vind. Blåmesarna for omkring mellan träden verkade ha vårkänslor, jagade varandra och trots minusgraderna hördes början till vår sång. Akrobatiska övningar visade den här blåmesen mot en knallblå himmel.

Att få vara ute i naturen ( Angarnssjöängen ) en så här underbar januaridag är så stimulerande.

.© © Allt material på denna hemsida är skyddat enligt lagen om upphovsrätt  © ©