Blåmes Vallentuna 17 april

Bråda dagar för våra vingförsedda vänner, det gäller att hitta ett bra boende utan alltför många störningsmoment. Det här blåmesparet har hittat ett säkert ställe, ofta får våra holkar duga men den här naturliga bostaden känns säkert mer skyddad.

 

Lite avvaktande, tittar sig gärna omkring så att det är lugnt att krypa in.

  

 Kusten klar.

 

 

 

 

Blir spännande att följa när ungarna kommer.

 © © Allt material på denna hemsida är skyddat enligt lagen om upphovsrätt  © ©

 

 

Annonser

Trädkrypare, Vallentuna 17 april

 Har hittat ett par trädkrypare som håller på med att bygga sitt rede bakom barken på en gammal tall. De kommer med småpinnar, försvinner snabbt ner och så iväg igen för att hitta mer material.

 

 Trädkryparen är väl kamouflerade, ibland svåra att hitta.

© © Allt material på denna hemsida är skyddat enligt lagen om upphovsrätt  © ©

 

 

Stjärtmes, Vallentuna 17 april

 Ett erkännande stjärtmesen tillhör verkligen en av mina favoriter, sötare kan ingen bli i fågelvärlden.

 

 I dag på min runda vid Vallentunasjön så fick jag se hur de samlade på bomaterial, de hittade något som gjorde att de inte brydde sig om en ganska närgången fotograf

Stjärtmesens latinska namn Aegithalos caudatus, Aegithalos är ett grekiskt ord för mes, Caudatus betyder ”försedd med stjärt” eller ”långstjärtad”.

Häckar i större delen av landet med undantag för de nordligaste delarna, livnär sig på insekter, spindlar och andra smådjur, vintertid kan den besöka fågelmatningarna där de mest äter av talgbollarna.

När ungarna är utflugna brukar de följa föräldrarna och stryka omkring i trakten efter mat. Vissa år kan en del flytta söderut men vanligen stannar de kvar i landet och bildar små flockar på runt tio individer, huvudsakligen bestående av familjen som håller ihop under hela vintern

Under natten sover de ofta på en gren tätt packade tillsammans. Under stränga vintrar kan stjärtmesbeståndet minska avsevärt så beståndet växlar mycket från år till år.

© © Allt material på denna hemsida är skyddat enligt lagen om upphovsrätt  © ©

 

 

Sävsparv, Angarnssjöängen 16 april

 Idag var hustrun och jag vid Angarnssjöängen, en lugn dag med 7-9 plusgrader. Hustrun falkblick hittade en sjungande sävsparv på behagligt fotoavstånd.

 Sävsparvens latinska namn Emberiza schoeniclus vilket betyder, sparven i säven ett mycket passande namn.

 Sävsparven finns i hela landet vid sjöar, myrar och kärr. Lever av insekter och frön.

Sävsparven är sommargäst i Sverige , den kommer i mars-april och flyttar till Medelhavsländerna i okt-nov. Den får ofta två kullar i maj och juni och båda hjälper till med ruvningen. Boet läggs i en tuva bestående av starr eller under kullvräkt vass.

© © Allt material på denna hemsida är skyddat enligt lagen om upphovsrätt  © ©

 

 

Torö stenstrand 14 april

Idag åkte hustrun och jag till Torö stenstrand söder om Nynäshamn för att få uppleva havet och den i fjärran så magiska horisonten. Naturligtvis även för att spana in fåglarna som ofta rastar en bit ut i det kalla vattnet.

Ejdrar och alfågel syntes guppande.

Fyra femhundra stäckte norrut, efter att ha rastat.

Det fylldes på söderifrån med fler ejdrar och alfågel, svårt att räkna men uppskattningsvis över ettusen individer, 80 procent gudingar (hannar).

En ensam tordmule kunde jag få in med hjälp av ”storkikaren”.

Det är något visst att höra vågorna slå in mot stranden.

© © Allt material på denna hemsida är skyddat enligt lagen om upphovsrätt  © ©

 

 

Hermelin Angarn 13 april

Hermelinen upptäckte jag idag vid Angarnssjöängen när jag sökte efter huggormar som borde tagit sig upp i solen, i stenröset rörde sig hermelinen upp och ner bland stenarna.

Hermelin eller lekatt är ett litet mårddjur i släktet Mustela.

Den for runt med en väldigt fart, verkade inte speciellt rädd för kamerans eller fotografens närvaro.

Hermelinen är ett opportunistiskt  rovdjur, den äter främst små gnagare, harungar, kaniner, fåglar och deras ägg och ungar, ibland även fisk, grodor, insekter och daggmaskar.

Hermelinen är en mycket skicklig trädklättrare och kan klättra nedför en trädstam med huvudet först likt en ekorre.

Hermelinen klarar att döda byten som är mycket större än den själv. När den kan hitta mer kött än den kan äta, idkar den överskottsjakt och lagrar ofta den extra födan inför framtiden. I likhet med andra mårddjur avlivar den vanligen sitt byte genom att bita det i skallbasen för att komma åt vital hjärncentra, till exempel andningscentrum. Ibland gör den också preliminära bett i andra delar av kroppen.

Hermelinens syn är sämre än människans och färgseendet är dåligt, även om nattseendet är mycket bra. Känselinformation tas emot via morrhåren.

Hermelinen själv faller ibland offer för större rovdjur, rovfåglar och ugglor, beståndet påverkas inte nämnvärt.

De flesta individer lever ett eller två år, sällan blir hermelinen upp till sju år.

© © Allt material på denna hemsida är skyddat enligt lagen om upphovsrätt  © ©

 

 

Vallentuna 11 april

Efter en nu för tiden lång och kall vinter så är nu våren på gång, Lite snö ligger fortfarande kvar på norrsidorna, solen värmer skönt och äntligen så är ljuset tillbaka.

Fasanen har i flera år gäckat mig, har hört den och bara sett den springa iväg utan att ha fått den i kamerans sökare. Den här tuppen har ”vårsminkat” sig för att få tag i den höna som finns i området.

Blåmesen letar efter en bra bostad till årets familj.

Koltrasten sjunger högt och vackert även den för att ”ragga” en hona.

 

© © Allt material på denna hemsida är skyddat enligt lagen om upphovsrätt  © ©