Norra Djurgården 21februa

SMHI hade lovar snö, och de hade rätt inga stora mängden men ändå. Det blev lite ljusare och ute på norra Djurgården vid Isbergskärret låg snön kvar.

Efter lunch kom solen och därmed takdroppen.

Djurgårdsbrunnskanalen med en fin inramning av vit snö visar sig från sin bästa sida.

I morgon är vi lovade oväder med både snö och kraftig vind, får se vad det kan ge för upplevelser.

© © Allt material på denna hemsida är skyddat enligt lagen om upphovsrätt  © ©

 

Angarn 19 februari

Flera plusgraden men med en frisk västlig vind, som kändes väldigt kall. En vädermässigt omväxlande dag med en sol som bara kom fram i korta perioder vilket gjorde naturbilderna väldigt olika.

På Årstaåkern gick två sångsvanar, kanske är det paret som förra året häckade vid sjöängen.

11 grågäss samsades med svanarna.

I västra delen av sjöängen ligger isen fortfarande ganska tjock, plusgraderna och vinden gör att det är en del vatten på isen.

Isen ger fantasieggande mönster när kameran kommer lite nära.

En typisk bild från dagen en himmel med moln men en solstrimma lyser upp delar av marken.

Efter 5 timmars runda kunde jag kryssa in årets första tofsvipa, glädjande det var dagens mål, dock ingen bild för långt avstånd. Avslutar med en som också spejade.

© © Allt material på denna hemsida är skyddat enligt lagen om upphovsrätt  © ©

 

Angarn 17 februari

Ytterligare en solig dag med för årstiden ovanligt hög temperatur, vid 10-tiden flera plusgrader. I den värmande solen gjorde skatan förmiddagsrengöring.

Det gäller att hålla fjäderdräkten intakt, mellan bestyret att reparera och bygga till årets bo.

Ett tidigt tecken på att vi snart lämnar vintern och går över till vår, två sångsvanar kom in gjorde ett par varv för att sedan gå ner på Åstaåkern för födosök.

I söderläge värmde solen ordentligt, vilket syntes tydligt.

Nära utloppet började isen spricka upp.

Nedanför Midsommarberget ligger isen fortfarande tjock.

Med hjälp av tubkikaren kunde jag konstatera att de första grågässen (5 st) gick på Åstaåkern, det ska bli varmt ytterligare ett par dagar kanske kommer den första tofsvipan till Angarn.

© © Allt material på denna hemsida är skyddat enligt lagen om upphovsrätt  © ©

 

Gråsparv 14 februar

En riktigt vårlik februaridag, sol från en molnfri himmel, flera plusgrader. Gråsparvarna har börjat leta boplatser under tegelpannorna, säkert varmt och skyddat.

Bilderna tagna vid Rönninge by i Täby, gråsparven är inte lika vanlig som tidigare men här vid gården finns det hästar och får vilket gör att gråsparven trivs och hittar föda.

Visst är det skönt med sol och värme men det är för tidigt inte mår naturen bra av denna vårvärme redan nu.

© © Allt material på denna hemsida är skyddat enligt lagen om upphovsrätt  © ©

Duvhök

Duvhöken är en medelstor kraftfull rovfågel som väger 700–1200 gram och har breda, rundade vingar och proportionellt kort, tydligt bredbandad stjärt. Honan är betydligt större än hanen med en längd på 58–64 cm och ett vingspann på 108–120 cm jämfört med hanens omkring 49–56 cm och vingspann på 90–105 cm.  Duvhöken häckar i hela landet upp till trädgränsen men inte i fjällen.

Arten föredrar skogsmiljö, helst med inslag av gamla barrträd. Boet byggs av ris och fylls med gräs, lav och mossa. Boet byggs på varje år, främst på höjden. Dock använder sig paret ofta av samma bo i högst tre år i sträck, förmodligen på grund av parasiter. Paret har i sitt revir ofta ett antal bon som de väljer mellan varje vår. Honan lägger i snitt tre till fyra ägg, främst i maj och ruvar mellan 36 och 38 dygn. Ungarna blir flygga efter 40 till 43 dygn

Duvhökar lever av fåglar och mindre däggdjur som hare, ekorre, större fåglar upp till tjäderns storlek, emellanåt även andra rovfåglar. Den lever även av as, främst vintertid. På grund av att honan är så pass mycket större än hanen kan hon också slå betydligt större byten.

Stammen i Sverige minskade kraftigt från 1800-talet till mitten på 1900-talet på grund av jakt. Under 1950-talet var det istället miljögifterna som gick hårt åt stammen men efter förbud mot vissa miljögifter har stammen återhämtat sig. Idag finns en livskraftig population i Sverige på mellan 5 000 till 10 000 häckande par som dock minskar. Arten är i Sverige fredad från jakt. I Artdatabankens rödlista från 2015 kategoriseras den som nära hotad (NT).

Fakta Wikipedia

© © Allt material på denna hemsida är skyddat enligt lagen om upphovsrätt  © ©