Hagby Ekopark 30 januari.

Jan30

Så är det åter vitt i markerna, efter ett par dagar med plusgrader så försvann all snö. I natt några minusgrader och lite snö, lyser åter upp naturen.

Rödhake på snöklädda grenar, den lyser upp med sitt röda bröst.

Rödhaken hittar föda under fröbehållarna.

Bofinkar letar också föda på marken, lite konstigt känns det att se både rödhake och bofink så här års.

De varmare vintrarna (miljöförstöring) gör att en del av våra flyttfåglar stannar över vintern, är då redan på plats när vårens parbildningar sätter igång.

Gulsparvar lyser i snöfyllda björktoppar.

Flertalet mesar lägger under sommaren upp ett förråd för vintern, så även entitan som här hittat till en ”fågelresturang”.

Entita finns i huvudsak i södra delen av landet upp till Närke och Värmland. Födan består av insekter och växtfrön från bland annat örter och gräs.

Entitans namn nämns första gången ca 1700 men är säkert äldre. ”En-” kommer troligtvis från enbusken och tita är besläktat med engelskans ”tit” som betyder mes. Entitan har även kallats kärrmes, meshätta och tomling.

Angarn 29 januari.

Jan29

Morgonfukten låg som ett dis vid Örsta, 2 plusgrader, vindstilla.

I stort så är all snö nu borta, landskapet liknar mer som slutet av mars. SMHI spår att det åter ska komma snö under veckan.

Stannade länge nedanför Midsommarberget, hoppades på att få se någon skäggmes som finns där ute vassen.

Inte i dag heller, inte ens ett ”pling” vilket är skäggmesens läte.

I den för dagen mörka skogen hördes svartmesen.

Ljusnar något mitt på dagen, Grävlingholmen syns väl i gråvädret.

Det är gott om vatten vid sjöängen liknar mest en vårflod, vid Lundbydiket står vattnet ovanligt högt.

Björktrast 26 januari.

Jan26

Funderar på skönhet kontra ovanliga fåglar, ta en skata till exempel en så vacker fågel med skimrande nyanser. Tänk om det varit en ovanlig art, eller som denna mycket vanliga björktrast. Så fantastiskt vacker den är när jag med kamerans hjälp ser den i närbild. Det är tur att fåglarna inte är som vi människor då skulle flera arter bli oerhört nedstämda.

Björktrasten söker ofta föda ute på öppna fält, där der första hand söker efter mask. Även insekter, spindlar och andra smådjur står på menyn, Höst och vinter består födan mest av bär och frukter.

Den förekommer allmänt i hela landet, locklätet är ett ljudligt skrockande ”schäck, schäck”. Sången är ett obestämt pladdrande, en blandning av skrockande, gnisslande och visslande läte.

Häckar både i enstaka par eller i kolonier på ett hundratal par. Boet består av gammalt gräs, som med lera formas till en djup skål som byggs på varierande höjd i träd. Kan även bygga på marken.

Arten har även kallats kramsfågel och snöskata, efter 1950-talet har den ökat kraftigt i hela Sverige. Tidigare var den sällsynt i Lapplands skogsområden men numera finns den även där.

Björktrastens latinska namn Turdus pilaris – vilket betyder trast som fångas med tagelsnaror. Den svenska populationen uppskattas till 750.000 – 1.500.000 par

Skesta hage 19 januari.

Jan19

!0 minusgrader vid Angarn Skesta hage, en dimma ligger i ett band, solen försöker bryta igenom en helt magisk förmiddag.

Det känns att solen när den väl värmer bort dimmorna värmer mot ansiktet, fåglarna ser ut att njuta lite extra.

Gulsparven sitter i granen där solen värmer gott.

Koltrasten sitter länge, väntar säkert på att jag ska dra mig tillbaka.

Vid fågelmatningen är de vanligaste fåglarna på plats.

Gråsiskor avvaktar bland enbären.

Grönfinken plockar frön i snön.

Nötväckan, den mest aggressiva runt matningen.

Talgoxar letar frön i närliggande björk.

Blåmesen tar en paus i födosöken.

Större hackspett letar föda utan att använda matningens frö.

Lämnar Skesta hage efter två timmars naturlycka

Två sjöar runt 18 januari

Jan18

Snön ligger kvar ett par minusgrader en alldeles perfekt dag att med kollektivtrafikens hjälp åka till Solna. Råstasjön och Lötsjön brukar bjuda på fina tillfällen att fotografera på ett bra avstånd. Rörhönan hittade jag i vassen inte speciellt skygg, Till min glädje kom den fram så att jag kunde få en helbild.

Rörhönan avklarad, nu gällde det om jag skulle få se den fina vattenrall som jag vet finns men inte alltid vill visa sig.

Den brukar matas med leverpastej, vattenrallens favoritmat. Jag kom utan något att locka med.

Jag hade tur denna gång, vattenrallen visade upp sig på ett fantastiskt sätt inför min klickande kamera.

Fortsätter med glatt hjärta gå mot den delen av Råstasjön där de ”grå gamla gubbarna” gråhägern står och väntar på att bilen med strömming ska komma.

Även en gråtrut verkar veta att det brukar komma mat.

Vidare till Lötsjön där bland hundratals gräsänder simmar en skedand, en någon ovanlig gäst så här års.

Med lite fantasi så går det att förstå namnet skedand, med den näbben.

Två viggar, två sothönor simmade lugnt omkring bland alla gräsänder.

I träden vilade sig både björktrastar och koltrastar.

En mycket trevlig och givande dag.

Angarn 17 januari

Jan17

Minus 4 grader, nysnö ändrar karaktären, gör naturen ljusare. Gårdagens hårda vind har mojnat men visar på träden varifrån det blåste.

I vassen hördes skäggmesens pling, en sparvhök i närheten av matningen vid Midsommarberget, en havsörn gjorde en tur över sjöängen. På väg mot bilen en mindre hackspett vid Örsta, ett första Angarnkryss för mig.

Enligt SMHI ska det bli fortsatt kallt, trevligt om snön kan få ligga kvar.

Mindre korsnäbb 13 januari

Jan15

Med sin mycket kraftiga näbb hittar mindre korsnäbben frön i sin favoritmat. Här är det hona som lugnt och säkert hittar ätbara frön, som innehåller mycket energi.

Angarn 14 januari

Jan14

En gråkall dag med 0 grader, svag vind vid Angarnssjöängen, SMHI lovar snö på tisdag kanske det är därför ekorren börjar bli grå.

Januari är inte någon stor fågelskådarmånad, vid våra matningar är det dock en del som överlever på frön och fett. Steglitsen som tidigare sökt bland solrosorna är nu mer framme vid matningen.

Gråsiskor är också flitiga gäster under matstationen, plockar nedfallna frön.

Det går bra att sitta på tråden så här års då inte elen är på.

Inne i skogen söker trädkryparen efter föda, upp och ner utefter trädstammarna eller på ikull fallna gamla träd.

Trädkryparen är vanlig i nästan hela landet för utom i den nordligaste delen och lever i huvudsak av spindlar, insekter, larver och puppor

De flesta stannar kvar i Sverige under vintern, kan slå följe med mesflockar. En viss flyttning kan förekomma, troligen främst från de nordligare delarna av häckningsområdet. Dessa flyttar då till landets sydligare delar eller till Danmark.

Bändelkorsnäbb 13 januari

Jan13

I dag tog jag med hustrun för att leta bändelkorsnäbben, förra gången fanns den inte på plats. Det brukar gå bättre när kära hustrun är med när jag letar lite ovanliga fåglar så även denna gång. Vi var naturligtvis inte ensamma, stort antal skådare och fotografer njöt av den vackra bändelkorsnäbben.

Loxia leucoptera är det latinska namnet.

Bändelkorsnäbben är ganska sällsynta, flest observationer i norra Sverige. Invasionsflyttningar söderut kan förekomma. Den är mer vanlig i tajgans barrskogsbälte från Finland österut över norra Asien.

Den lever på frön från kottar, specialiserade på lärkträd. i Vällingby går det bra med grankottar.

Den bygger ett skålformat bo som placeras i ett barrträd, lägger 3-5 ägg i mars-april. Honan ruvar i ca 2 veckor, ungarna blir kvar i boet ca 3 veckor.

Angarn 10 januari

Jan10

-12 grader och en alldeles underbar morgon, inte ofta som vi har så här i vårt område. Nu ska jag med en gång säga att det är en hopplös uppgift att med kamerans hjälp ge rättvisa åt naturen.