Vårtecken 24 mars

Jag letar fortfarande vårtecken på marken, några tussilago efter vägen är det ända hittills. Men gräsänderna har satt igång med vårens erövringar, och gör allt för att föra sina gener vidare.

Det går vådligt till, det gäller verkligen att kämpa för att de ”rätta” generna ska föras vidare.

Grönfinken sjunger högt i skyn också den för att hitta rätt, nu när våren har satt igång.

Första bofinken såg jag i onsdags idag säkert ett femtiotal.

Inga vårblommor, men där i diket vårens för mig första huggorm, även den ett säkert vårtecken.

© © Allt material på denna hemsida är skyddat enligt lagen om upphovsrätt  © ©

 

Annonser

Storskrake 23 mars

Storskraken känner tydliga vårkänslor, nu är det hög tid att hitta rätt. Det går ofta lite våldsamt att hitta den rätte och det gäller tydligen att alltid försöka.

Honan verkar dock ta det lugnt låter hannarna göra upp.

Inget här att hämta, lika bra att dra.

Inkräktaren har flytt, paret blir kvar i vårsolen. Nu är det bara du och jag.

© © Allt material på denna hemsida är skyddat enligt lagen om upphovsrätt  © ©

 

Angarn 19 mars

Änderna börjar komma nu när isen spricker upp, men det är gässen som fortfarande är ”herre på täppan”.

Grågås mot den idag molnfria himlen.

Kanadagässen flög mycket parvis.

Tofsvipor kom i en stor flock.

Grågås som springer i gång för att kunna lyfta.

Kanadagås med vattenspegel.

© © Allt material på denna hemsida är skyddat enligt lagen om upphovsrätt  © ©

 

Täby 18 mars

5 plusgrader växlande molnighet, svag vind. Enligt SMHI har vi nu vår, så jag tog mig ut för att leta vårtecken.

Visst börjar det knoppas, framförallt hasseln har synliga knoppar.

Det ligger fortfarande ett tunt istäcke med fastfrusna löv.

Talgoxarna har insett att våren är kommen, hoppar ivrigt efter föda.

Jodå visst finns det små tecken av våren, hoppas nu att det inte går för fort.

© © Allt material på denna hemsida är skyddat enligt lagen om upphovsrätt  © ©

 

Knölsvan

Knölsvan finns i Europa och Asien, har en kroppslängd på 140 centimeter och en vingbredd drygt två meter, vikt ca 12 kilo. Huvudsaklig föda vattenväxter.

Med sin vikt på 12 kilo är knölsvanarna bland de tyngsta fåglar som kan flyga. Knölsvanen har en stor kropp och en lång böjbar hals. Med sin hals når knölsvanen ner till botten där den ”betar” av vattenväxter. Vuxna fåglar har en vit fjäderdräkt och en orange/svart näbb. Från näbben till ögat sträcker sig ett svart triangelformat område.

Boplatserna är placerade på vassbäddar på grunda sjöar eller direkt på land. Större delen av boplatsen består av vass. Knölsvanar håller hårt på sitt revir och kan även attackera människor som kommer innanför det.

Knölsvanar är trogna sin partner livet ut och hjälper till med uppfostran av ungarna. Under maj-juni lägger honan mellan 4 och 10 grågröna ägg i ett stort bo av kvistar, vasstrån och rötter. Äggen ruvas i 34-38 dygn. De nyblivna ungarna är efter kläckningen redo att lämna boet redan efter något dygn. Ungarna vaktas och matas av båda föräldrarna och är flygfärdiga efter cirka fyra till fem månader. Ungarna är mycket olika sina föräldrar till utseendet. De är gråbrunvita och fluffiga, och har en gråsvart näbb. Sin vuxna färg når knölsvanarna efter första levnadsåret.

Den globala populationen av knölsvan är stor och uppskattas till cirka 600 000–610 000 individer. Den förekommer över ett mycket stort utbredningsområde och utvecklingstrenden bedöms som ökande. Knölsvanen kategoriserar den som livskraftig.

© © Allt material på denna hemsida är skyddat enligt lagen om upphovsrätt  © ©

 

Vallentuna 14 mars

I ett grått väder med friska sydvindar var det full fart på gräsänderna. Vallentunasjöns is ligger fortfarande men vid Ormstaåns mynning är det öppet vatten, där håller gräsänderna till hela vintern.

Några grönsiskor satt stilla en stund för att senare flyga iväg på jakt efter föda.

© © Allt material på denna hemsida är skyddat enligt lagen om upphovsrätt  © ©

 

Tivoliparken 12 mars

Våra flyttfåglar börjar nu återkomma, Sävsparv blev ett årskryss när jag hade en härlig stund vid en för mig ny lokal. Tivoliparken Bergshamra  norr om Stockholm.

Större hackspetten bearbetar gammal gren i jakten på föda.

Gröngölingens märkliga läte hördes länge innan jag kunde lokalisera den.

Två nötskrikor jagade varandra vilt, stannade upp en stund bland trädtopparna.

© © Allt material på denna hemsida är skyddat enligt lagen om upphovsrätt  © ©