Hushumla 28 juli Aspviken.

När jag på morgonen sitter på trappen till vårt utedass, brukar sitta där i solen och borsta tänderna. Får jag sällskap av ett gäng hushumlor som denna sommar har ett bo bakom dörren, en liten springa under taket.

Det händer att de blir lite irriterade över att jag sitter där, surrar runt huvudet några varv men ger ganska fort sig iväg på andra uppdrag. Hushumla på latin är Bombus hypnorum.

Honan är stor, hanen medelstor, drottning och arbetare varierar mycket i storlek. Honan med kraftig kropp och något rufsig päls, hane med rufsig päls. Hanen har brun behåring på bakkroppen.

Hushumlor bor ofta i husväggar, på vindar men även ofta förkommer de i fågelholkar och naturliga håligheter i träd. Drottningen vaknar först ofta redan i slutet av april, de första hanarna kring midsommar. Den är vanlig i hela landet, en expanderande art som nu även förekommer på Gotland där första fyndet gjordes 1993.

På hösten dör alla utom drottningen som söker sig en annan plats för att övervintra.

Hushumledrottningen, som legat i dvala över vintern, är en av de första humledrottningarna som vaknar på våren. Det första hon gör när hon vaknat är att äta, hon är hungrig efter vinter. Därnäst vidtar jakten på en lämplig bostad, året humlor ska trivas.

© © © Allt material på denna hemsida är skyddat enligt lagen om upphovsrätt  © © ©

 

 

Annonser

Gräsgrön guldbagge 15 juli Aspviken.

Den här gröna pärlan hittade jag mumsande på en älgört nära dikeskanten, fullständigt oberörd över mitt närmande. Den skimrade vackert mot den nästan vita älgörten.

Cetonia aurata är guldbaggens latinska namn, den är en skalbagge i underfamiljen guldbaggar. Den är mellan 14 och 20 millimeter lång och livnär sig på nektar, syns ofta på blommor. Den flyger ofta i solsken, till skillnad från andra skalbaggar kan den flyga utan att lyfta på och sära på täckvingarna. Det beror på att täckvingarnas kant på yttersidan nära basen är försedd med en utskärning genom vilken flygvingarna kan fällas ut.

Den förekommer i större delen av Europa och österut genom norra Asien till Sibirien. I Sverige är den vanlig upp till Jämtland.

Guldbaggen genomgår fullständig förvandling med de fyra utvecklingsstadierna ägg, larv, puppa och imago. Livscykeln är tvåårig och den största delen av levnadstiden tillbringas som larv, som fullbildad skalbagge lever den bara i några veckor. Larven lever i håligheter i murket trä där det samlas mulm eller i jorden. Dess föda är olika multnade växtdelar. Efter en övervintring förpuppar den sig i juni eller juli. De fullbildade skalbaggarna kommer fram till våren, i april eller maj beroende på skillnader i klimatet i olika delar av utbredningsområdet.

Fakta hämtat från Wikipedia.

© © © Allt material på denna hemsida är skyddat enligt lagen om upphovsrätt  © © ©

 

 

Lövträdlöpare 14 juli Aspviken.

Lövträdlöpare tillhör långhorningarna och är en av de vanligaste och största i Sverige.

Det latinska namnet Rhagium mordax.

Den förekommer i hela Sverige och är en vanlig art, hittas ofta på vita blommor, prästkragar, hundkäx och älggräs. Trivs på nyligen döda lövträd eller liggande timmer.

Bristen på grova gamla döda björkar har arten svårare och har blivit mindre vanlig.

© © © Allt material på denna hemsida är skyddat enligt lagen om upphovsrätt  © © ©

 

 

Allmän fjädertofsspinnare Hälsingland 13 juli.

Gick efter en skogsbilväg spanande efter något spännande, gott om flugor, blomflugor och andra småkryp. Fick till slut ögonen på något mer spännande en färggrann hårig larv, en allmän fjädertofsspinnare (Orgyia antiqua).

Allmän fjädertofsspinnarens larv är vanlig på bl.a. vide och hallon.

Den fullbildade hannen är en brunaktig fjäril, som syns flyga omkring på dagen på jakt efter en hona. Honan är vinglös, gråbrun och klumpig, blir efter kläckningen sittande på puppkokongen, där hannen befruktar henne. Sedan lägger hon äggen på eller vid kokongen, varefter hon faller marken och dör.

Jag slutar aldrig att förundras över naturens gång, varför har evolutionen skapat denna livscykel ?

© © © Allt material på denna hemsida är skyddat enligt lagen om upphovsrätt  © © ©

 

Grön blombock Aspviken 9 juli

I gräsmattans prästkragar händer alltid någonting, den här dagen fanns ett par exemplar av grön blombock och åt av den gula pollen. Lät mig komma nära med ett macroobjektiv.

Grön blombock (Lepturobosca virens) är en skalbagge i familjen långhorningar. Den är den enda arten i sitt släkte Lepturobosca virensoch är knuten till barrskog med tall och gran, då larven främst utvecklas i död ved av dessa trädslag.

Grön blombock blir 14-22 millimeter lång. Den är svart med tät grönaktig behåring, därav dess namn. Antennerna är långa, men inte längre än skalbaggens kropp. Hanen har längre antenner än honan, de når fällda bakåt åtminstone över två tredjedelar av täckvingarna, nästan fram till spetsen, medan honans antenner når över något mer än halva täckvingarna. De enskilda antennsegmenten har gulaktig bas medan den yttre delen, och därmed antennens spets, är svart.

Grön blombock förekommer främst i den nordliga barrskogsregionen. Den förekommer lokalt i barrskogar i Skandinavien, utom i Danmark där den saknas. I Sverige kan arten vara vanlig lokalt i den norra delen av landet, och den är inte rödlistad, men som helhet är det sannolikt att den minskar eftersom tillgången på död ved i skogarna minskar.

Grön blombock lever som larv i veden på gamla, döda och grova omkullfallna tallar och granar. Mer sällsynt lever larven i död ved av björk. Det tar troligen tre år tills larven är färdigvuxen. Förpuppningen sker tidigt i juni. De fullbildade skalbaggarna kommer fram i slutet av juni och kan ses under hela juli. Som artens namn antyder hör den gröna blombocken till de långhorningar som besöker blommor. Arten lockas främst av vita blommor, som prästkrage, röllika, strätta och älggräs, men även av hallon och mjölkört.

Fakta hämtad från Wikipedia.

© © © Allt material på denna hemsida är skyddat enligt lagen om upphovsrätt  © © ©

 

Kärrkrabbspindel Aspviken 6 juli

Att leta småkryp och hitta en kärrkrabbspindel ger livet en extra krydda.

Jag kan inte mycket om spindlar, inte har jag ännu någon bra bok för att kunna arta de små vackra varelserna som finns lite överallt på tomten. Som tur är finns en facebookgrupp spindelnätet där det finns många duktiga spindelkännare som gärna ställer upp för att artbestämma.

Det ända fakta på Wikipedia berättar att den heter på latin Xysticus ulmi. Att det är en spindelart som först beskrevs av Carl Wilhelm Hahn 1831. Att den ingår i släktet Xysticus och familjen krabbspindlar. Att den är reproducerande i Sverige.

Alltså inte mycket till trevlig, lärorik information, vet dock att den jagar utan fångstnät. Födan består av olika småkryp t.ex. skalbaggar, fjärilar och skinnbaggar.

© © © Allt material på denna hemsida är skyddat enligt lagen om upphovsrätt  © © ©

Blåbock Aspviken 4 juli

Den här juvelen med sin fantastiska blåa färg hittade jag i en dikesren inte långt från stugan. En färg som får mig att tänka på bilarnas metallicfärg (något som kostar extra) i naturen är det säkert gratis.

Finns inte så mycket information att hämta, men den tillhör långhorningar, den blir mellan 8-13 mm är svart och har läckra blå täckvingar.

Den föredrar vita blommor där den äter pollen, den är vanlig i hela landet förutom de nordliga fjällnära skogarn och Skåne.

Prästkragar, hundkäx och älggräs tillhör favoritblommorna.

© © © Allt material på denna hemsida är skyddat enligt lagen om upphovsrätt  © © ©