Axplock från dagens natur Aspviken 29 juni

En stilla morgon byttes vid tiotiden till en ostlig vind på ca: 7-9 sekundmeter i byarna, bildade mönster i strandkanten.

Full aktivitet i våra rosenbuskar, allt för vår och naturens överlevnad.

Den svart/vita flugsnapparen har ungar i en av våra holkar, vilket betyder att både hona och hane kommer flygande med insekter, föda till de alltid hungriga ungarna.

Avslutningsvis en närbild på vår vanliga vinterfågel domherren.

© © Allt material på denna hemsida är skyddat enligt lagen om upphovsrätt  © ©

 

 

Kamp vid fröstationen 27 juni

Grönfink dyker ner mot fågelmatningen, med en galet hungrig blick.

Där fanns redan en domherre som försökte behålla sin plats.

Viss tumult uppstod domherren tyckte naturligtvis att i (detta fall en hona) var där först.

Domherren bortkört, då blev det kamp om bästa platsen mes annan ”broder”.

Svårt att samsas trots släktskapet.

Drar iväg men kommer garanterat mycket snart tillbaka.

© © Allt material på denna hemsida är skyddat enligt lagen om upphovsrätt  © ©

 

Jordlöpare 26 juni

Nu är det många av naturens småkryp som kommer fram, den här till utseendet ganska skrämmande varelsen är en av många jordlöpare som finns.

Jordlöparen jagar oftast nattetid, när den själv blir anfallen sprutar den ut ett stinkande vätska från bakkroppen, vilket skyddar den från att bli uppäten.

© © Allt material på denna hemsida är skyddat enligt lagen om upphovsrätt  © ©

 

Prydlig pärlemorfjäril 22 juni

Dagens promenad bjöd på prydlig pärlemorfjäril, jag är fullständigt novis på att arta dessa underbart vackra flygfän. Ofta väldigt svåra att fånga snyggt med kameran då de inte sitter still lång stund. Tar hjälp av sidan om våra dagfjärilar http://www.dagfjarilar.lu.se där det ofta går lätt att få hjälp med att artbestämma.

Prydlig pärlemorfjäril är tämligen vanlig över hela landet, dock absolut vanligast på Västkusten och i Skåne. i norr förekommer den mindre och mörkare arten.

Den har en lugn flykt nära marken, solar ofta på marken eller i låg vegetationen. Den här och flera sågs på en solig bilskogsväg.

© © Allt material på denna hemsida är skyddat enligt lagen om upphovsrätt  © ©

 

Svart/vit flugsnappare 21 juni

 

Runt holkarna nu är det mest fart på den svartvita flugsnapparen som har ungar i ett flertal av våra holkar.

Att det finns ungar i holkarna syns tydligt på att föräldrarna kommer med korta intervaller. Födan väl förankrad i näbben, trots det hittills kalla vädret så finns det gott om insekter som är flugsnapparens föda.

Här är det honan som hittat en riktig godsak.

Hanen tyckte nog att fotografen var för nära holken, han försökte med sitt varningsrop kalla på uppmärksamheten.

Snabbt drog sig fotografen därifrån så att ungarna i holken fick del av insekterna.

© © Allt material på denna hemsida är skyddat enligt lagen om upphovsrätt  © ©

 

Fiskmås lyfter

Fiskmås lämnar stenen, efter några få vingslag är den iväg.

Det är ju så att fåglar som det finns gott om tittar vi inte så noga på, men det finns verkligen en skönhet i varje individ även en helt vanlig fiskmås. Här är den inte på som det numera ofta är en soptipp utan i sitt rätta element en stor sjö med gott om föda i vattnet.

Efter en kortare flygtur, åter tillbaka på sin utvalda sten.

© © Allt material på denna hemsida är skyddat enligt lagen om upphovsrätt  © ©

 

Fiskmåsungens första bad 18 juni

Den lilla måsungen lämnar boets trygghet för att ta sig ner till vattnet. Försiktigt hasar den nerför stenen där den föddes i ett litet rede bestående av noga hoplagda kvistar.

Vilar en stund, samlar sig för den sista biten.

Den flyter och kan simma direkt, ser lite bekymrad och vilsen ut.

Väldigt snabbt tar den sig vidare till ett bättre gömställe, kunde följa den utan att den blev tagen av den stora fienden som lurar där nere på djupet, storgäddan tar gärna en så här liten godbit.

© © Allt material på denna hemsida är skyddat enligt lagen om upphovsrätt  © ©

 

Strandskata 17 juni

Strandskatan är normalt en fågel som man finner vid vattnet, gärna bland stenar och nära stranden. I går när jag åkte utefter Dellensjön så upptäckte jag en strandskata ute på ett gult fält. Stannade för att föreviga detta faktum, naturligtvis då lyfte den och drog mot sitt rätta element..

Strandskatan är en stor och kompakt vadare med en längd på 39 till 44 cm, varav näbben är 6,5 till 9 cm och den har ett vingspann på 72–83 cm. Den är i huvudsak vit undertill och svart på ovansidan. Den har en lång orangeröd till röd näbb, rosafärgade ben och röda ögon. Honor och hanar är lika, förutom att honans näbb i genomsnitt är något längre. Juvenila fåglar har mer gråaktigt rosafärgade ben och en mer brunaktig mantel och näbbspetsen är mörk. De har vita fläckar på strupen och på halsens sidor. Den första sommaren har strandskatan en vit halskrage och näbbspetsen är mörk. De adulta fåglarna har också denna vita halskrage men saknar den mörka näbbspetsen. Kännetecknande för strandskatan när den flyger är, förutom den vita nedre delen av ryggen, de breda vita vingbanden på ovansidan av vingen och den breda svarta kanten på stjärten. Den flyger rakt och med snabb vingslag vilket gör att den kan påminna om en and.

Denna strandskata blev första krysset i Hälsingland, det gäller att fylla på alla listor.

fakta Wikipedia

© © Allt material på denna hemsida är skyddat enligt lagen om upphovsrätt  © ©

 

Grönfink 12 juni

Grönfinken är en trivsam gäst hos oss så här års, nu väntar vi egentligen mest på att ungarna ska komma fram.

Grönfinken häckar i skogsbackar, särskilt i ung granskog, och i parker. Det skålformiga boet placeras i träd, buskar eller häckar, ofta i granar och enar, men även i lövträd. Det består av fina kvistar, mossa och lavar och är invändigt vanligen fodrat med dun eller tagel.

Den lägger i genomsnitt 4-6 ägg, men 3-7 har observerats. Äggen är blåaktigt vita med små grå och rödbruna fläckar samlade kring tjockändan. Honan ruvar äggen i 12-14 dagar och båda föräldrarna tar sedan hand om ungarna, som blir flygga efter 13-17 dagar.

Födan till ungarna, som huvudsakligen består av frön och frukt, bärs av föräldrarna i krävan. Grönfinken lägger vanligtvis två kullar per år.

Födan utgörs främst av frön, späda knoppar och bär. Den äter dock även insekter, och ungarna matas företrädesvis med insekter

fakta Wikipedia

© © Allt material på denna hemsida är skyddat enligt lagen om upphovsrätt  © ©