22 januari

Jan22

En kall morgon 13 minusgrader i Vallentuna, solen värmde förmiddagen till behagliga 6-8 grader. En skön vandring i Näsby-park och det är dit jag vill komma med detta inlägg, för första gången denna vinter hördes Talgoxarnas ”filande” i den bleka men ändå värmande vintersolen.

Så underbara ”vibbar” det behövs så väl dessa toner efter månader av mörker, stor lycka i hjärtat.

Även Gråsparvarna hördes åter, jagade varandra som om nu äntligen är det tid att söka sin partner.

I slutet av den långa månaden januari tänds åter hoppet om ljusets återvändande, en härlig varm känsla infinner sig.

Hagby Ekopark 21 januari

Jan21

Kungsfiskaren finns fortfarande kvar, flög idag på förmiddagen flera gånger fram och tillbaka. Tyvärr satt den sig inte inom fotoavstånd, men någonstans där inne i vassen flyger den in, ett bra gömsle.

Talgoxar kommer ofta ner till det öppna vattnet för att dricka så även Koltrastar.

Gråsiskan med sin röda ”toppluva” hittar föda trots den kalla frostiga naturen.

Strömstaren höll sig borta idag, men kanske gömde den sig inne i vassen.

Efter att ha fyllt på min fågelmatning i Björkby-Kyrkviken spred sig ett annorlunda, fantastisk ljus vid Vallentunasjön.

Hagby Ekopark 14 januari

Jan14

Idag var Strömstaren på ett strålande humör, brydde sig inte om fotografen som stod på bron.

Sökte ivrigt efter föda i det kalla strömmande vattnet. Dyker efter insekter och andra vattendjur, simmar under vattnet med hjälp av vingarna.

Strömstare, det latinska namnet Cinclus cinclus, engelska namnet White-troated Dipper.

Strömstarens längd 17-20 cm. Stadigt byggd med kraftiga ben och kort stjärt, som ofta hålls något upprätt.

Ormstaån Vallentuna 9 januari

Jan9

En Vattenrall rapporterades idag från Ormstaån vilket fick mig att söka mig dit för att få kryssa en Vattenrall i Vallentuna i stället för den nästan ”tama” vid Råstasjön. I väntan på Vattenrallen om den överhuvud taget fanns kvar, började Gräsänderna kurtisera som om våren redan är här.

Det går våldsamt till.

Det nyps lite hur som helst.

Plötsligt ser jag i ögonvrån något som rör sig i vassen.

Där smyger Vattenrallen, svårfotograferad bland alla vasstrån, men ändock den är kvar.

Kom snabbt fram en kort stund för att sedan åter springa in i den skyddande vassen. Nu blir det spaning mest varje dag för att se hur länge den stannar. Kul med ett Vattenrallkryss i Vallentuna.

Gräsänderna bryr sig inte ett dugg om denna lilla ”raritet” som finns i området, att göra i ordning fjädrarna efter alla våldsamma attacker är något som måste göras ordentligt.