Angarnssjöängen 15 oktober

Åkern är nu plöjd väntar på att snön ska täcka plogfårorna.

Angarnssjöängen Vallentunas pärla här kan jag försvinna in i det som brukar kallas livskvalitet. Ett fantastiskt strövområde med allt vad naturen har att erbjuda.

Steglitsen är solrosfältets givna härskare.

Solrosfältet består även av oljerättika en vit och en röd variant.

Området är en känd fågellokal, men här är råder naturens mångfald. En kålfjärilslarv, svårt att se att detta skall bli en vackert flygande fjäril till sommaren.

Myrorna jobbar fortsatt vidare innan det är tid att försvinna ner i stacken när kylan kommer.

Backgräshoppa eller slåttergräshoppa enligt experten svår att skilja när inte vingen syns, men det gör inget. Den hoppade vidare efter en mycket kort fotograferingssejour.

En svåridentifierad insekt slog sig helt sonika ner framför kameralinsen när jag sökte en låg kameravinkel, stod still någon sekund lyfte o drog i väg.

Nerfallna löv tillhör hösten, det går inte låta bli att fotografera.

Svampar även de oätliga ger en krypande närgången fotograf spännande fina bilder.

Allt detta kan upplevas vid Angarnssjöängen några timmar en förmiddag i oktober månad, visst är det detta som med all rätt är livskvalitet och något vi måste värna och vara rädda om.

Slutbilden blir trots allt en fågel, gråsparvarna tillbringar sina liv runt stallarna i Örsta.

© © Allt material på denna hemsida är skyddat enligt lagen om upphovsrätt  © ©

Annonser

Angarn 14 januari

En gråkall dag med 0 grader, svag vind vid Angarnssjöängen, SMHI lovar snö på tisdag kanske det är därför ekorren börjar bli grå.

Januari är inte någon stor fågelskådarmånad, vid våra matningar är det dock en del som överlever på frön och fett. Steglitsen som tidigare sökt bland solrosorna är nu mer framme vid matningen.

Gråsiskor är också flitiga gäster under matstationen, plockar nedfallna frön.

Det går bra att sitta på tråden så här års då inte elen är på.

Inne i skogen söker trädkryparen efter föda, upp och ner utefter trädstammarna eller på ikull fallna gamla träd.

Trädkryparen är vanlig i nästan hela landet för utom i den nordligaste delen och lever i huvudsak av spindlar, insekter, larver och puppor

De flesta stannar kvar i Sverige under vintern, kan slå följe med mesflockar. En viss flyttning kan förekomma, troligen främst från de nordligare delarna av häckningsområdet. Dessa flyttar då till landets sydligare delar eller till Danmark.

© © Allt material på denna hemsida är skyddat enligt lagen om upphovsrätt  © ©

 

Angarn 2 december

Efter en kall natt med flera minusgrader gjorde det lätt att gå på frusen mark vid Angarn, mitt första besök i december.

Ett trettiotal steglits sökte föda i björkarna vid Tältholmen, nära de nu vissna solrosfältet.

Rådjuren tittade upp undrade om de skulle fly eller inte, de bestämde sig för att jag inte utgjorde något hot.

En större hackspett hämtade en kotte, satt den på plats för att hacka fram frön.

Fint att se hur den placerar kotten på plats, sätter fast den ordentligt för att sedan bearbeta den med ivrigt hackande.

Den är vår vanligaste hackspett, förekommer allmänt i hela landet norrut till Lycksele lappmark och södra Norrbotten. Längre norrut blir den mer sällsynt och sknas helt som häckfågel i fjällbjörkskogen.


Den lever främst av insekter, larver och andra smådjur som den hittar i trädstammarnas barkspringor eller under barken på döda och sjuka träd. På vintern lever den framför allt av barrträdens frön.

Dendrocopos major är det latinska namnet vilket betyder, större trädhuggare.
© © Allt material på denna hemsida är skyddat enligt lagen om upphovsrätt  © ©

 

Steglits vid solrosfältet 8 november

Ägnade några timmar idag vid det vissna solrosfältet vid Angarnssjöängen. I motljus  ser de vissna solrosorna som lysande lampor.

Runt om i träden, gott om steglitser, såg även på långt håll att det fanns nere bland solrosorna.

Satt i kanten av solrosfältet med kaffe o ostmackor, väntade en timme innan de kom så pass nära att jag kunde få bilder.

Där kunde jag se hur de tar reda på solrosfrön som finns på ett naturligt sätt, inte dyrköpta i säckar.

Svårräknade där de flyger runt, men det är säkert mellan 30 – 40 stycken, lyfter tar några långa svängar, dyker ner äter, lyfter nästan alla på en gång, vilar en stund i träden sen samma ritual igen.

Någon bara sitter en stund, vilket ger möjlighet att få denna härliga fågel på en fin bild.

© © Allt material på denna hemsida är skyddat enligt lagen om upphovsrätt  © ©

 

Angarn 26 oktober

 

Efter gårdagens ihållande regn så blev det en riktigt gråkall dag. Pilfinkarna i Skesta hage burrade upp sig för att hålla värmen.

Pilfinken är numera lättare att ”kryssa” än den tidigare så vanliga gråsparven.

Vid Örsta där har nu solrosorna vissnat vilket ger gott om föda till fåglarna.

Idag cirka 100 steglits som mumsade och flög runt i stora svängar över solrosfälten.

Hoppa på att kunna följa deras ”matbord” i vinter.

© © Allt material på denna hemsida är skyddat enligt lagen om upphovsrätt  © ©

 

 

 

Steglits, Angarn 22 december

Solrosfältet vid Angarn samlar många steglitser de flyger omkring i stora flockar, slår sig ner i trädtopparna.

På en given signal flyger de ner för att söka föda i det numera vissna solrosorna.

Steglits förekommer i Sverige framför allt i de södra och mellersta delarna. En del av det svenska beståndet flyttar i oktober-november till Väst- och Sydeuropa och återkommer i mars–april, medan andra övervintrar.

Bland solrosorna finns det än så länge gott om föda, få se hur länge dessa stannar.

© © Allt material på denna hemsida är skyddat enligt lagen om upphovsrätt  © ©

Vallentuna 8 november

1283

Bara någon enstaka plusgrad men uppehåll denna morgon, kom tidig eftermiddag till matningen i Björkby-Kyrkviken. Den alltid hungrige, pigge Blåmesen var i full gång med att plocka solrosfrön, flyga iväg till närmsta gren för att där hacka och bända för nå det matnyttiga.

1290

1293

1294

1295

1299

Ingen riktig huggsexa ännu vid matningen, Pilfink, Talgoxe, Grönfink, Nötväcka finns på plats under överinseende av skatan där i toppen.

1315

För första gången i Björkby-Kyrkviken kunde jag se en Kungsfågel i en av enarna, ivrigt hoppandes in och ut i busken. På vägen tillbaka, ett fyrtiotal Steglitsar ivrigt sökande efter föda.

1325

1326

1327

November månad och ljuset försvinner tidigt på eftermiddagen, i dag med ett spektakulärt ljus.

1317

1330

Vallentunasjön i eftermiddagsljus.

1329

 © © — Allt material på denna hemsida är skyddat enligt lagen om upphovsrätt —  © ©