Vinbergssnäcka 11 oktober

Okt11

Vinbergssnäcka (Helix pomatia) som jag hittade vid Örsta (Angarn) är ett blötdjur i klassen snäckor vars ursprungliga utbredning omfattar centrala och sydöstra Europa. Eftersom den är ätlig har människan introducerat den till många andra områden i Europa däribland Sverige.

I Europa har snäckor ätits under lång tid och odling av snäckor är känt sedan romartiden. I dag är vinbergssnäckan i kulinariska sammanhang särskilt känt som en specialitet inom det franska köket i form av escargot de bourgogne, en maträtt där den serveras vitlöksgratinerad i sitt eget skal.

Den är Europas största landsnäcka, som vuxen kan den ha en kroppslängd på 10 centimeter och skalhöjden kan vara upp till 5 centimeter. Det svenska namnet på arten anspelar på snäckans ursprungliga miljö i de mellaneuropeiska ”vinbergen”.

Vinbergssnäckan är växtätare, de söker föda som mest aktiv mellan solnedgången och midnatt, äter ett brett urval av växter och växtdelar som blad, blommor och frukter. I naturen har de en livslängd på omkring 5 år, kan i fångenskap leva i 10 år eller mer. Den äldsta individen man känner till blev nästan 35 år.

Snäckorna är hermafroditer, de vill säga en individ är både hane och hona, men för att bli befruktade byter snäckorna spermier med varandra. Vid äggläggningen gräver snäckan delvis ner sig i marken och lägger äggen där.

Vinbergssnäckor hotas av predatorer som fåglar, paddor och möss, andra djur som äter snäckor är grävling, mullvadar och näbbmöss. Gräsklippare och biltrafik är andra risker.

All fakta hämtat från Wikipedia.

Stenskvätta 25 april Angarnssjöänge

Apr25

Vid Byksberget har ett par Stenskvättor flyttat in, vid det vanliga stenpartiet, hanen på stenen nere vid sjön.

Den mörkare honan uppe vid stenpartiet. Stenskvättans latinska namn Oenathe oenathe vilket betyder ungefär, ankommer när vinrankan blommar.

Stenskvättan häckar förhållandevis i hela Sverige, utom i det inre av landet som består av enbart granskog. Den vill ha öppen terräng med uppstickande stenar, stenröse eller bergknallar. Förekommer även långt uppe i fjällvärlden, vilket gör Stenskvättan till en av de mest spridda arterna i Sverige. Flyttar till tropiska Afrika.

Föda i huvudsak insekter som håller till på marken eller nära marken. Boet byggs i stengärdsgårdar, under stenar eller i jordhål.

Sen mitten av 1900-talet har stenskvättan minskar i Sverige, minskningen kan i första hand kopplas till de förändringar som skett i jordbrukssamhället. Inslaget av stenrösen, stengärdsgårdar och dikeskanter minskat allt mer.

Angarn 17 januari

Jan17

Minus 4 grader, nysnö ändrar karaktären, gör naturen ljusare. Gårdagens hårda vind har mojnat men visar på träden varifrån det blåste.

I vassen hördes skäggmesens pling, en sparvhök i närheten av matningen vid Midsommarberget, en havsörn gjorde en tur över sjöängen. På väg mot bilen en mindre hackspett vid Örsta, ett första Angarnkryss för mig.

Enligt SMHI ska det bli fortsatt kallt, trevligt om snön kan få ligga kvar.

Vårkänslor Angarn 23 februari 2015

Feb27

Besöket vid Angarnsjöängen indikerade att våren är på stark frammarsch, snön är nästan totalt borta. Vägarna och stigarna är nu fria från snö och is, leriga men inte längre hala. Magiskt att åter stå vid Lundbydiket, höra vattnet porla. Se Sångsvanarna lyfta efter att rastad, kanske är det samma par som brukar finnas här varje år. Söderut i Lundbydiket badar de första Grågässen. Grågässen hittar föda på de snöfria markerna, ger luften liv med sina karakteristiska läten. Solen tar hårt på isen denna härliga förmiddag, solen värmer skönt lite vind. Två Gräsänder syns på långt håll, snart kommer sjöängen att fyllas med änder, vadare, luften kommer att fyllas av Sånglärkor, Tofsvipor och andra långväga resenärer. Eftermiddagen mulnade det på, vinden tilltog. En behövlig fikapaus vid Skesta hage, väldigt lugnt vid matningen. © © © Allt material på denna hemsida är skyddat enligt lagen om upphovsrätt © © ©

15/16 februari 2015

Feb16

En bild starkt beskuren kan få oss att tro på en bild någonstans från Stockholms skärgård, men icke bilden är från Stockholms ström mitt storstaden. Bara några mil därifrån, ett fint landskap med skog, ängar och en sjöäng, där snart vårens fåglar kommer för häcka eller bara mellanlanda på sin väg norrut.

Jag kan inte annat än njuta och känna stor lycka att få bo och röra mig i den fantastiska miljö som finns här, en storstad med nära till naturens stillhet.

Solens värme har börjat tina upp söderbackarna, snart kommer vårens första blommor som ligger gömda och väntar på lite mer värme.

Solens strålar når ner i den täta skogen och ger liv.

Ett besök till matflotten vid strömmen blir det ett kärt återseende, Mandarinanden som brukligt är på plats på vintern bland Gräsänder, Viggar, Sothöns och Knölsvanar.

Jag blir alltid lika glad över att se denna speciella, vackra ”rymling” som naturligtvis inte hör hemma här hos oss.

Gråtrut och Fiskmås svävar i den idag friska ostvinden.

Det är fascinerande att studera gråtrutarnas vackra och spännande flygkonster.

Angarn 2 februari 2015

Feb2

En dag med ymnigt snöfall och ett par tre minusgrader, mycket svag nordlig vind.

Har ägnat stor del av dagen med att tillsammans med Björn sätta upp nummer vid fågelholkar runt Angarnsjöängen. En månad kvar till att vi skall rensa holkarna och se hur det varit med häckningen.

Gott med snö att pulsa i, lite tungt men tack vare snön så är det inte halt. Går bra att ta sig fram.

Rena julstämningen råder ute i skog och mark, vackert, mjukt och tyst. 20 arter lyckades jag med, det mest anmärkningsvärda i dag två Sångsvanar som passerade mot nordväst.

En ganska ung Havsörn kom inseglandes mot den grå himlen, väldigt majestetiskt.

Jag hoppas nu att det fortsätter med lite minusgrader så snön kan ligga kvar, så att vi slipper slasket.

7 januari 2015

Jan7

Med Angarngruppen på onsdagsrundan vid Angarnsjöängen, start vid Örsta 8:30. Ett glatt gäng 13 personer mötte upp för att under ledning av Kjelle gå runt sjöängen för att kryssa in arter i januari.

Vid Midsommarbergets matning blev första stopp, koltrastar, blåmesar, talgoxar, större hackspett, grönfink och gulsparvar sökte föda.

Vägen förbi fågeltornet mot Hackstakullen bjöd inte på så mycket, en tyst och stilla skog.

Gårdagens barmark hade idag bytts mot ett vitare landskap efter nattens snöfall. Vi startade med någon minusgrad som under dagen blev till någon plusgrad med en svag sydvästlig vind.

Vid Skesta hage stannade vi för en välförtjänt första fikapaus, full fart vid matningen med entita som för mig ett nytt januarikryss.

Kjelle försökte få upp ett par dvärgbeckasiner som hade setts här för ett par dagar sedan, inget resultat idag. Vid Klosterbacken, dagens andra fika med artgenomgång 25 arter kryssades ett ganska normalt resultat för januari månad. Som vanligt när Angarngruppen ordnar sina månadsrundor, en trevlig och lärorikdag i trevliga fågelskådares sällskap.

Första januarikryssvid Angarn för mig, Fjällvråk, Nötskrika, Entita, Kungsfågel, Trädkrypare, Tofsmes, Nötväcka och Kråka.

Angarn 30 december

Dec30

Örsta 10:30 2 minusgrader svag västlig vind.

Örsta 15:30 1 minusgrad solen sänker sig snabbt i väster. Två bilder två klockslag en magisk skillnad, jag blir lika lycklig varje gång som naturen ger mig dessa upplevelser och jag älskar att vara i vår fantastiska natur.

Idag 2014 års sista fågelskådarvandring runt sjöängen, efter nattens snöfall det kom ungefär 3-5 centimeter vilket gjorde det väldigt lättgånget. Började vid Örsta gick mot Midsommarberget.

Spår av harar syntes tydligt i den mjuka nysnön.

Lite skådande vid matningen kom Björn med sin tubkikare över axeln, vi språkades vid och beslöt att gå runt sjöängen tillsammans. I en strålande sol, kaffe paus vid Stora Ekhammaren där vi såg två Fasaner en tupp och en höna.

Vid Skesta hage stannade vi för att titta till fågellivet vid matningen.

Gulsparvar, Pilfinkar, Entita, Större hackspett, Koltrastar, Blåmesar, Talgoxar och Svartmes kunde vi kryssa av.

Mindre Korsnäbb blev ett nytt decemberkryss denna näst sista dag på 2014.

Solen går snabbt ner vid den här årstiden, vi gick mot Örsta med snabba steg. Avslutar med två bilder från parkeringen vid Örsta mot Angarns kyrka

Förmiddagsljus 10:30.

Samma vy med eftermiddagsljus 15:30.

Ytterligare en fin decemberdag, med trevligt sällskap och en skön vandring runt Angarnsjöängen.

Angarnsjöängen 20 december

Dec21

En fin grön decemberdag, ett par minusgrader på morgonen. Skrapade bilens rutor och åkte
till Örsta för att vandra runt sjöängen och spana efter några nya decemberkryss.

Tog vägen genom Örstaskogen i hopp om att hitta både Kungsfågel och Trädkrypare, ingendera
kunde jag hitta. Däremot ett antal ryttare som kom fram genom skogen.

Vintersolen värmer inget, den ger dock ljusare sköna dagar.

Vid Midsommarberget kunde jag kryssa både Kungsfågeln och Trädkryparen, skönt att
få in dessa under december månad.

Efter Midsommarberget vandrade jag mot Lundbydiket, vid Byksberget låg det 11 vuxna och
6 årsungar Sångsvanar i den öppning som fanns där.

Grävlingholmen passerades utan att se eller höra några fåglar.

En första kafferast vid Klosterbacken, solen lyste skönt, fortfarande runt nollgrader.

Letade efter Gärdsmyg som brukar finnas efter Klosterbacken in i skogen utan resultat.

Efter Klosterbacken gick jag vidare mot Skesta Hage med vinden i ryggen.

Vid Stora Ekhammaren ett Sångsvanssträck mor sydväst, ivrigt trumpetande.

Vid Skesta hage en ny kaffepaus med en god saffransbulle, vid fågelmatningen full fart av
de vanliga arterna

På väg mot Utloppet 3 vuxna 2 årsungar Knölsvanar, även 7 gräsänder hade hittat lite
öppet vatten där det gick att hitta föda.

Vid utloppet har isen lagt sig.

Redan vid halvtretiden började solen snabbt försvinna ner i skogen i väster.
4 dagar kvar till julafton och det är fortfarande grönt i markerna, kylan har dock gjort att
marken är frusen, det är lättgånget inte lerigt längre.