Grön blombock Aspviken 9 juli

I gräsmattans prästkragar händer alltid någonting, den här dagen fanns ett par exemplar av grön blombock och åt av den gula pollen. Lät mig komma nära med ett macroobjektiv.

Grön blombock (Lepturobosca virens) är en skalbagge i familjen långhorningar. Den är den enda arten i sitt släkte Lepturobosca virensoch är knuten till barrskog med tall och gran, då larven främst utvecklas i död ved av dessa trädslag.

Grön blombock blir 14-22 millimeter lång. Den är svart med tät grönaktig behåring, därav dess namn. Antennerna är långa, men inte längre än skalbaggens kropp. Hanen har längre antenner än honan, de når fällda bakåt åtminstone över två tredjedelar av täckvingarna, nästan fram till spetsen, medan honans antenner når över något mer än halva täckvingarna. De enskilda antennsegmenten har gulaktig bas medan den yttre delen, och därmed antennens spets, är svart.

Grön blombock förekommer främst i den nordliga barrskogsregionen. Den förekommer lokalt i barrskogar i Skandinavien, utom i Danmark där den saknas. I Sverige kan arten vara vanlig lokalt i den norra delen av landet, och den är inte rödlistad, men som helhet är det sannolikt att den minskar eftersom tillgången på död ved i skogarna minskar.

Grön blombock lever som larv i veden på gamla, döda och grova omkullfallna tallar och granar. Mer sällsynt lever larven i död ved av björk. Det tar troligen tre år tills larven är färdigvuxen. Förpuppningen sker tidigt i juni. De fullbildade skalbaggarna kommer fram i slutet av juni och kan ses under hela juli. Som artens namn antyder hör den gröna blombocken till de långhorningar som besöker blommor. Arten lockas främst av vita blommor, som prästkrage, röllika, strätta och älggräs, men även av hallon och mjölkört.

Fakta hämtad från Wikipedia.

© © © Allt material på denna hemsida är skyddat enligt lagen om upphovsrätt  © © ©

 

Annonser

Aspglansbagge, Aspviken 20 juni

På en av mina promenader efter en skogsbilväg bort mot ett ställe där vi för några år sedan haft en häckning av lärkfalk, ville kolla om den möjligtvis hittat dit även i år.

Gick sakta tittade naturligtvis även ner i dikesrenarna efter något spännande att sätta macro objektivet på. Oj, oj flera nyckelpigor kröp omkring på grönskande blad, lycka det är svårt att hitta nyckelpigor i den här del av landet.

Väl hemma började jag googla, den här hade inga prickar vilket gjorde det lätt att hitta information, men då framgick med stor tydlighet att detta inte tillhör familjen nyckelpigor.

Detta är en skalbagge, en Aspglansbagge, (Chrysomelia populi) som beskrevs av Carl von Linné 1758. Aspglansbagge ingår i släktet Chrysomeia och familjen bladbaggar.

Arten är reproducerande i Sverige. Detta är den ända informationen jag hittar på nätet om aspglansbaggen. Underbart att det hela tiden finns nya saker att lära och nya att sätta Sigma 105 2:8 macro objektivet på.

© © © Allt material på denna hemsida är skyddat enligt lagen om upphovsrätt  © © ©

 

Vitmossa 18 september.


Att bara slå sig ner vid en vanlig vitmossa, nyfiket titta närmare på alla dessa formationer som skulpteras fram.

Det finns så fantastiska former överallt i naturen, och de är inte skapade av människor. Helt på egen hand vilket gör det så vackert, det är helt klart så att vi inte ska vara med o kladda överallt.

© © Allt material på denna hemsida är skyddat enligt lagen om upphovsrätt  © ©

Tjäder 3 september.

I går på vår utflykt för att om möjligt få se björn, på olika skogsvägar där vi flera år i rad har fått uppleva björn i det fria. Ingen björn denna gång däremot så kunde hustrun med sin skarpa blick se hur en tjäderhöna satt som en staty på en stubbe inte långt från vägen.

Blev lite orolig när jag klev ur bilen för att få bättre vinkel.

Då tittade en tjädertupp fram bland ris och gräs.

En till höna dög fram lite längre bort.

Tuppen lyfte, sen en till och sedan ytterligare 6 !!! till, sammanlagt alltså 8 tjädrar. En stannade en kort stund uppe i en björk på en smal gren.

Även den flög snabbt iväg. Rekord för mig att se 8 tjädrar på en gång, det blev trots att ingen björn syntes till en pulshöjare.

© © Allt material på denna hemsida är skyddat enligt lagen om upphovsrätt  © ©

Hyllningskonsert 2 september.

Kårböle blev i somras riksbekant i och med bränderna som härjade i Hälsingland, en liten by med 90 invånare. Byn evakuerades när elden kom nära och risken var stor att det inte skulle gå att rädda byn. Elden stoppades innan den nådde fram, människorna kunde flytta tillbaka. I söndags ordnades en gratis hyllningskonsert för att hylla och tacka alla fantastiska insatser på alla plan som gjordes dessa veckor i juli. Det blev en folkfest med ca 6000 åskådare och många olika artister på scen.

Roger Pontare

Yohio

Thomas Di Leva

Publiken var med på noterna, bra underhållning och en fantastisk höst kväll med sol och värme.

Statsminister Stefan Löfven höll ett kort tacktal, bjöds på kokt korv.

Per Persson uppvuxen och boende i Kårböle kommer ”inflygande”, det är Per som kom med idén om hyllningskonserten och sett till att den blev av.

Till slut en personlig reflektion, det är alltid mycket snack om att alla ställer upp när det händer allvarligheter, terrordåd i Stockholm, skogsbränderna i somras. Varför är det bara då som vi är så solidariska och hjälpsamma ? Det skulle vara så mycket trevligare om vi människor kunde visa det ändå.

© © Allt material på denna hemsida är skyddat enligt lagen om upphovsrätt  © ©

Efter skogbrand 29 augusti

Sommaren stora, svårsläckta skogsbränder i Hälsingland som pågick under den varmaste torraste sommaren i mannaminne. I går åkte vi till en del av området för att se hur det nu ser ut, av förklarliga skäl får man inte komma in i det brandhärjade området.

Bilderna är alltså tagna från vägen, vilket visar hur nära det brann. Vid ett vattendrag står fortfarande en brandpump kvar som tillhör räddningstjänsten i Norrtälje, alla ställde upp med resurser.

Vi som under sommaren bodde 3-4 mil från branden följde utvecklingen varje dag, och insåg naturligtvis att förödelsen var stor. Att människor fick lämna sina hem utan att veta hur det skulle gå.

Nu på plats förstår jag ännu mer deras skräck och oro. Branden var väldigt nära många hus bara ett femtiotal meter från vissa boningshus.

Men naturens kraft imponerar, hur snabbt det börjar komma nya gröna skott intill eldhärjade stubbar. Det var ju inte längesedan det brann här.

Även mitt i skogen där det mesta brunnit, svarta stammar, marken svart av sot och aska, där fanns ändå några gröna träd.

Många ”experter” säger att det är bra för naturen att det brinner ibland, säkert sant men det är också förödande när det inte är under kontrollerande former.

Det blev en omskakande upplevelse för oss och då såg vi bara utkanten av det eldhärjade området. Tänker på alla som bor i trakten hur deras liv påverkats och alla naturtillgångar som gått till spillo. Också till alla dessa som i den otroliga hettan jobbade dygnets alla timmar med att få kontroll och släcka, det är sommarens stora hjältar. Tack vare deras enorma arbete kan jag ändå avsluta med en bild som visar att livet sakta går vidare. Människorna, djuren är tillbaka.

© © Allt material på denna hemsida är skyddat enligt lagen om upphovsrätt  © ©

Ekorre 25 augusti

Året kull av ekorrar är 4 vildingar som roar oss varje dag, med sina krumbukter för att komma åt maten som egentligen är till för fåglarna. Det går inte att låta bli att fotografera dessa charmiga individer varje år, årets kull känns mindre rädda och är lätta att komma nära bara det finns jordnötter eller solrosfrön i närheten.

© © Allt material på denna hemsida är skyddat enligt lagen om upphovsrätt  © ©