Hallonglasvinge 5 augusti, Aspviken

Hittade denna lite märkliga insekt på min fjärilshåv som stod ute, (beredd på utryckning) tycktes mig mycket märklig. Började leta i mina böcker, kunde inte bestämma vad det var jag letade efter. Hittade inget som stämde överens med bilderna. Det fick bli som vanligt när jag inte kan få fram vad det är jag hittar, kunde inte fråga på nätet då jag inte visste vad det kunde vara. Jag frågade jourhavande biolog på Naturhistoriska riksmuseet, Stockholm. Dagen efter kom följande svar, du har hittat en fjäril som imiterar en stekel, en hallonglasvinge.

Vänliga hälsningar

Rasmus Hovmöller, jourhavande biolog.

Vadå en fjäril? Började naturligtvis söka på nätet, vadå en fjäril som imiterar en stekel.

Hallonglasvinge (Pennisetia hylaeiformis) är en fjäril i familjen glasvingar vars larv främst lever på hallon.

Med sitt svart-gula mönster imiterar den getingar och liknande för göra sig osmaklig för predatorer, de färgerna indikerar stickande insekt vilket många undviker.

Hallonglasvingen är i Europa utbredd i de södra, centrala och norra delarna. I Sverige är den allmänt förekommande och finns norrut till Åsele lappmark.

Hallonglasvingen hittas där hallon växer, som i skogsbryn och på hyggen, men även på odlade hallon i trädgårdar. Fjärilen har en tvåårig larvutveckling. Honan lägger äggen nära basen på en hallonplanta. Larven gnager först på rötterna, för att senare gnaga sig upp i stjälken. I stjälken sker också förpuppningen. De fullbildade fjärilarna flyger från juni till augusti.

Oj vad det finns mycket att lära där ute i naturen.

Fakta hämtat från Wikipedia

© © © Allt material på denna hemsida är skyddat enligt lagen om upphovsrätt  © © ©

 

 

Annonser

Mjölke 3 juli

När jag skulle skriva om det som jag trodde hette Rallarros och började leta information så hittade jag inget. Min allmänbildade hustru förklarade att den heter Mjölke eller mjölkört och är en dunörtsväxt. Det är en flerårig ört, namnen mjölke och mjölkört kommer av att växten antagits befordra mjölkavsöndringen hos kor. Den är vanlig längs banvallar. på hyggen och i diken i hela Sverige ända upp till kalfjället. Latinska namnet Epilobium angustifolium.

Hedblåvingarna tycker tydligen att Rallarrosen ger föda,

Hedblåvingen är allmän i nästan hela Sverige.

Honan är allt från helblå till helbrun.

Hanen är helblå.

Undersidan

Latinska namnet är Plebejus idas,

© © Allt material på denna hemsida är skyddat enligt lagen om upphovsrätt  © ©

Prydlig pärlemorfjäril 22 juni

Dagens promenad bjöd på prydlig pärlemorfjäril, jag är fullständigt novis på att arta dessa underbart vackra flygfän. Ofta väldigt svåra att fånga snyggt med kameran då de inte sitter still lång stund. Tar hjälp av sidan om våra dagfjärilar http://www.dagfjarilar.lu.se där det ofta går lätt att få hjälp med att artbestämma.

Prydlig pärlemorfjäril är tämligen vanlig över hela landet, dock absolut vanligast på Västkusten och i Skåne. i norr förekommer den mindre och mörkare arten.

Den har en lugn flykt nära marken, solar ofta på marken eller i låg vegetationen. Den här och flera sågs på en solig bilskogsväg.

© © Allt material på denna hemsida är skyddat enligt lagen om upphovsrätt  © ©

 

Påfågelöga

Påfågelöga (Inachis io) är en fjärilsart; den enda i släktet Inachis. Den förekommer i stora delar av Europa och Asien.

Påfågelögat har ett vingspann på 55-65 mm och dessa kännetecknas av tydliga blå ögonfläckar mot en rödbrun bakgrundsfärg. Äggen som är gröna och ovala läggs huvudsakligen på nässelblad och kläcks på cirka en vecka. Larven är vitprickigt svart, och växer under en knapp månad innan den förpuppas. Påfågelögat ligger i en gulgrön till brun puppa i cirka två veckor.

Det vuxna påfågelögat söker sig företrädesvis till röda och blå blommor – särskilt ängsvädd, hampflockel och olika arter av tistelsläktena Carduus och Cirsium. Fjärilen kan förflytta sig långa sträckor för att finna sina favoritblommor.

Fjärilen övervintrar som vuxen, och kan därför ses mycket tidigt på våren. I Sverige förökar sig påfågelögat enbart med en generation om året.

Påfågelöga har fått sitt namn från de ögonliknande fläckar på fjärilens vingar som påminner om påfågels fläckar på fjäderdräkten.

Faktatext från Wikipedia

© © Allt material på denna hemsida är skyddat enligt lagen om upphovsrätt  © ©

Påfågelöga

Vårens budbärare och en av våra mest välkända fjärilar. Mindre välbekant är att den har utvidgat sitt utbredningsområde avsevärt under de senaste hundra åren.

Vingspann 55-65 mm. Könen är lika.

Påfågelöga är ett kärt vårtecken,  samtidigt med blommande tussilago och sälg  som är viktiga nektarresurser för fjärilar som vaknat upp ur vinterdvala.

De är under sensommaren flitiga blombesökare med förkärlek för röda och blå blommor.

Faktatexten hämtad från Nationalnyckeln. (till Sveriges flora och fauna utgiven 2005)

© © Allt material på denna hemsida är skyddat enligt lagen om upphovsrätt  © ©

Hälsinglands landskapsinsekt

Svavelgul höfjäril en dagfjäril av familjen vitfjärilar. Arten är tätt knuten till odon, förekommer därför huvudsakligen på fuktiga och näringsfattiga marker där denna växt trivs, som i övergångzonen mellan kärr eller myr och skog.

Tämligen allmän i hela Sverige förutom utmed västkusten, i Skåne samt på Öland och Gotland.

Den är en mycket stark och målmedveten flygare, och besöker blommor på och i närheten av myrar. Kan även ses i dikesrenen vid gamla skogsbilvägar.

© © Allt material på denna hemsida är skyddat enligt lagen om upphovsrätt  © ©

Hälsingland 27 juli

En rundtur på myren ger flera fina bilder Jungfru marie nycklar står lite över allt.

Insekterna har kommit igång ordentligt med pollineringen.

Ängsskallra, det är en ettårig ört med gula blommor som blommar från juni till augusti och förekommer i hela Sverige.

Benämningen ängsskallra på den här örten är ursprungligen ett folkligt namn från Dalarna. Ett annat äldre folkligt namn från Jämtland var skrabbakoll. Från 1800-talet finns flera föreslagna namn för ängsskallra, bland annat lillskaller och liten höskallra. Ett äldre namn för ängsskallran är också tuppkam, ett namn som även använts om höskallra.

2 violett blåvingen flög omkring, det har hittills varit ont om fjärilar denna sommar.

Fjärilens vingar har en fantastisk teckning.

En Korsspindel i sitt nät väntande på att det ska komma något ätbart.

Tachina fera är en medelstor parasitfluga. Arten ät utbredd i större delen av landet, norrut till Västerbotten.

Den fullbildade parasitflugan flyger i april-november och är ofta talrika på sensommaren.

Flugbaggar har en långsträckt och något tillplattad kropp med mjuka och böjliga täckvingar. Längden är mellan 1,5 och 30 millimeter exklusive de ganska långa antennerna. De lever av andra insekter och ibland ser man att honan äter upp hannen efter parningen

Enligt Naturhistoriska så är detta troligtvis en Malthinus flaveolatus som tillhör familjen Cantharidae.

flugbagge

© © Allt material på denna hemsida är skyddat enligt lagen om upphovsrätt  © ©