Silverstreckad pärlemorfjäril 28 augusti Aspviken.

I början av sommaren planterad vi Anisisop skulle vara en bra växt för att locka till sig fjärilar. Vilket verkligen stämmer, har haft ett par fina dagar med lite vind, sol och värme. Ett perfekt fjärilsväder, då har det varit säkert över 20 fjärilar som sökt sig till den blå Anisisopen. Svårt att räkna då sitter runt om, mest ha det varit nässelfjärilar.

Ett exemplar av den silverstreckade pärlemorfjärilen lyckades jag hitta bland nässelfjärilar, citronfjärilar och tistelfjärilar.

Silverstreckade pärlemorfjärilen är vår största pärlemorfjäril med ett vingspann 53-65 mm. Den trivs bäst på blomrika skogsgläntor, träd- och buskrika betesmarker och glesa lövskogar.

Tämligen allmän upp till Dalarna och Västernorrland, syns flyga från slutet av juni till början av september.

Nässelfjärilen och citronfjärilen hör till vårens första fjärilar tillsammans med påfågelögat.

Nässelfjäril

Citronfjäril

Tistelfjärilen en av världens mest spridda fjäril, hos oss är den endast en tillfällig gäst, som i år då det har varit stor invasion.

Tistelfjäril

© © © Allt material på denna hemsida är skyddat enligt lagen om upphovsrätt  © © ©

 

 

Annonser

Tistelfjäril 2 juni

Så äntligen lite sol och något varmare, vilket gynnar fjärilarna som det hittills varit så ont om. Har i år sparat ett område med maskrosor där flög nu 7 tistelfjärilar mellan de vackert gula blommorna, kunde riktigt se hur de njöt av att det blivit lite varmare och att vinden lagt sig. Det fanns mycket föda i varje blomma som de sög i sig. Otroligt men tistelfjärilarna är ”flyttfjärilar ” som flyttar hit från Nordafrika vilket känns som en väldigt lång flygtur.

Enligt jordbruksverkets hemsida överlever inte tistelfjärilen den svenska vintern. Den klarar inte ens av vintern i Sydeuropa utan de vi ser i Sverige har sitt ursprung i Nordafrika, vissa år kommer även immigranter från Centralasien. Tistelfjärilen är en av få fjärilsarter som observerats på Svalbard, för att flyga dit krävs att de korsar 100 mil öppet hav. Arten är en kosmopolit som finns över hela världen förutom i Sydamerika och på Antarktis.

Antalet tistelfjärilar i Sverige varierar mycket mellan olika år, inte minst beroende på att fjärilarna behöver varma medvindar för att kunna ta sig hit. Tistelfjärilen är en stark och snabb flygare och kan ses i alla typer av öppna, blomrika miljöer, inklusive kalfjället och isolerade skärgårdsöar. Särskilt väl trivs den där det finns inslag av torra och varma platser som berghällar, sandblottor och stenrösen. De år som tistelfjärilen har lyckats med fortplantningen i Sverige är den vanlig under sensommaren i fjärilsrabatter i parker och trädgårdar. Blommande lusernfält lockar också till sig tistelfjärilar på jakt efter nektar under sensommaren.

Tistelfjärilen har, till skillnad från våra inhemska fjärilar, ingen längre sammanhållen period utan födointag (diapaus). Det innebär att arten inte kan övervintra i Sverige. De år som tistelfjärilar flyger in till Sverige i stora antal har det varit gynnsamma vinterregn i Nordafrika eller Mellanöstern där de normalt förekommer. Vinterregnen har gynnat larvens värdväxter, främst olika tistlar. Resultatet blir en stor mängd tistelfjärilar som sprider sig norrut över Europa under våren.

De tistelfjärilar som kommer till Sverige på våren, vanligen i maj eller juni, parar sig och lägger ägg på olika svenska tistelarter, ibland även på gråbo eller stockrosor. Utvecklingen från ägg till färdig fjäril tar ungefär två månader. De år med kraftig inflygning i maj och juni, som följs av varma och lagom torra somrar blir det många tistelfjärilar under sensommar och tidig höst. Märkligt nog verkar det inte som om de flyttar tillbaka till Nordafrika på hösten utan
de flesta dör här.

All fakta hämtat från Jordbruksverket

© © © Allt material på denna hemsida är skyddat enligt lagen om upphovsrätt  © © ©

 

Dagfjärilsmätare 18 augusti

I morse fick jag syn på denna dagfjärilsmätare, såg väldigt fin ut hade ingen aning om vad det skulle vara annat än att det inte var en dagfjäril. Den satt på fönsterrutan till vårt utedass på så sett kunde jag fotografera den så att säga underifrån vilket inte blir så vanligt med insekter o fjärilar. Via Naturhistoriska riksmuseets hemsida hittat lite fakta om dagfjärilsmätaren.

Dagfjärilsmätare flyger från slutet av juni och in i augusti. Det är en nattfjäril, en mätare, som man kan hitta även under dygnets ljusa timmar. Dess latinska namn är Geeometra papilionaria.

Den kan bli drygt 5 cm mellan vingspetsarna. I formen påminner den mer om en dagfjäril än en mätare, och det är därför den heter just dagfjärilsmätare.

Arten förekommer över praktiskt taget hela landet, men blir ovanligare norrut och den saknas i fjällkedjan. Den flyger i lövskog och på hagmarker.

 

Larven lever på björk, al, hassel och sälg. Förpuppning sker i löst sammanspunna blad på marken.

© © Allt material på denna hemsida är skyddat enligt lagen om upphovsrätt  © ©

 

 

Prydlig pärlemorfjäril 22 juni

Dagens promenad bjöd på prydlig pärlemorfjäril, jag är fullständigt novis på att arta dessa underbart vackra flygfän. Ofta väldigt svåra att fånga snyggt med kameran då de inte sitter still lång stund. Tar hjälp av sidan om våra dagfjärilar http://www.dagfjarilar.lu.se där det ofta går lätt att få hjälp med att artbestämma.

Prydlig pärlemorfjäril är tämligen vanlig över hela landet, dock absolut vanligast på Västkusten och i Skåne. i norr förekommer den mindre och mörkare arten.

Den har en lugn flykt nära marken, solar ofta på marken eller i låg vegetationen. Den här och flera sågs på en solig bilskogsväg.

© © Allt material på denna hemsida är skyddat enligt lagen om upphovsrätt  © ©