Fönsterblomfluga 3 september Aspviken.

Kära hustrun hittar ofta spektakulära små insekter på tomten, kommer till mig och frågar vad det är för något hon hittat. Den här i mina ögon väldigt vackra fluga kände jag inte igen, som vanligt ställde jag frågan till jourhavande biolog på Riksmuseet, som mycket snabbt svarade att flugan på bilden är en fönsterblomfluga Volucella pellucens, (Pellucens betyder genomskinlig på latin.)

Den är en art i insektsordningen tvåvingar som tillhör familjen blomflugor. Den finns allmänt i hela Sverige utom i fjällmarkerna, i större delen av Europa och öster ut till Japan och Stilla havet.

Den flyger från början av juni till mitten av september, lever i löv eller blandskogsområden gärna med inslag av öppna hagmarker, ses på många olika blommor men gärna flockblommiga växter.

Honan lägger ägg i getingbon där larverna utvecklas, larverna lever på getingarnas avskräde och larver.

© © © Allt material på denna hemsida är skyddat enligt lagen om upphovsrätt  © © ©

 

 

Annonser

7 Juli Aspviken.

En tillbakablick till 7 juli, en morgon med 13 plusgrader mulet och vindstilla. Temperaturen steg till 20 grader under dagen med växlande molnighet , i dagboken skrev jag en fin dag utan regn.

Rapsfjärilar flög äntligen runt våra blommor, rapsfjärilen är nu den vanligaste fjäril på vår tomt när nu tistelfjärilarna är borta.

Klövern är inte tillräcklig uppskattad, troligtvis för vanlig i våra trakter. Blir ofta så för arter som finns i stora mängder, jag och en stor mängd insekter tycker att den är så fin och hör sommaren till.

Hushumlan är en som ofta besöker vitklövern.

Gurkspindlarna besöker ofta prästkragarna som vi sparat i små öar på gräsmattan, mycket uppskattat av insekter och våra ögon.

Tillsammans har vi idag gjort klart en rund rabatt vid växthuset, eftersom vi bor i ett ”stenrikt” landskap så ligger det natursten runt, mycket stilfullt om någon skulle komma på tanken att fråga mig.

Hustrun plockade sommarens första smultron, det verkar bli gott om smultron. En drillsnäppa stannade till en stund.

En blick ut mot vattnet ger sinnet ett lugn, det svaga vågskvalpet är knappt hörbart men finns där i bakgrunden. Vattenspeglingarna förändras ideligen, spännande att följa.

Nässelfjärilen är en annan fjäril som nu förekommer på både vilda och av oss planterade blommor.

Har i år insett att det finns många olika blomflugor, något att plugga på under vintermånaderna, det här exemplaret har jag sett många av, har inte artat det ännu men jag har bilder så det får bli ett senare problem.

Middagen denna fina dag bestod av rökt abborre (egenfiskade) med smultron och mjölk till efterrätt, detta en dag i juli i det vi kallar vårt paradis.

© © © Allt material på denna hemsida är skyddat enligt lagen om upphovsrätt  © © ©

 

 

Grön blombock Aspviken 9 juli

I gräsmattans prästkragar händer alltid någonting, den här dagen fanns ett par exemplar av grön blombock och åt av den gula pollen. Lät mig komma nära med ett macroobjektiv.

Grön blombock (Lepturobosca virens) är en skalbagge i familjen långhorningar. Den är den enda arten i sitt släkte Lepturobosca virensoch är knuten till barrskog med tall och gran, då larven främst utvecklas i död ved av dessa trädslag.

Grön blombock blir 14-22 millimeter lång. Den är svart med tät grönaktig behåring, därav dess namn. Antennerna är långa, men inte längre än skalbaggens kropp. Hanen har längre antenner än honan, de når fällda bakåt åtminstone över två tredjedelar av täckvingarna, nästan fram till spetsen, medan honans antenner når över något mer än halva täckvingarna. De enskilda antennsegmenten har gulaktig bas medan den yttre delen, och därmed antennens spets, är svart.

Grön blombock förekommer främst i den nordliga barrskogsregionen. Den förekommer lokalt i barrskogar i Skandinavien, utom i Danmark där den saknas. I Sverige kan arten vara vanlig lokalt i den norra delen av landet, och den är inte rödlistad, men som helhet är det sannolikt att den minskar eftersom tillgången på död ved i skogarna minskar.

Grön blombock lever som larv i veden på gamla, döda och grova omkullfallna tallar och granar. Mer sällsynt lever larven i död ved av björk. Det tar troligen tre år tills larven är färdigvuxen. Förpuppningen sker tidigt i juni. De fullbildade skalbaggarna kommer fram i slutet av juni och kan ses under hela juli. Som artens namn antyder hör den gröna blombocken till de långhorningar som besöker blommor. Arten lockas främst av vita blommor, som prästkrage, röllika, strätta och älggräs, men även av hallon och mjölkört.

Fakta hämtad från Wikipedia.

© © © Allt material på denna hemsida är skyddat enligt lagen om upphovsrätt  © © ©

 

Aspglansbagge, Aspviken 20 juni

På en av mina promenader efter en skogsbilväg bort mot ett ställe där vi för några år sedan haft en häckning av lärkfalk, ville kolla om den möjligtvis hittat dit även i år.

Gick sakta tittade naturligtvis även ner i dikesrenarna efter något spännande att sätta macro objektivet på. Oj, oj flera nyckelpigor kröp omkring på grönskande blad, lycka det är svårt att hitta nyckelpigor i den här del av landet.

Väl hemma började jag googla, den här hade inga prickar vilket gjorde det lätt att hitta information, men då framgick med stor tydlighet att detta inte tillhör familjen nyckelpigor.

Detta är en skalbagge, en Aspglansbagge, (Chrysomelia populi) som beskrevs av Carl von Linné 1758. Aspglansbagge ingår i släktet Chrysomeia och familjen bladbaggar.

Arten är reproducerande i Sverige. Detta är den ända informationen jag hittar på nätet om aspglansbaggen. Underbart att det hela tiden finns nya saker att lära och nya att sätta Sigma 105 2:8 macro objektivet på.

© © © Allt material på denna hemsida är skyddat enligt lagen om upphovsrätt  © © ©

 

Aspviken 13 september.

Förmiddagen ägnade jag åt att klyva ved, lite sent på året men de hinner torka till nästa höst. Såg hur en som jag trodde humla slog sig ner på en björkkubbe, snabbt in efter kamera med macroobjektivet. Fick en paus från vedklyvningen, smög nära och såg hur den åt av den nyfällda björken.

Tanken slog mig efter en stund inte är det väl så att humlor äter trä, där finns inget av deras föda (pollen).

Vid datorn kunde jag konstatera att det inte var en humla, saknar den obligatoriska antennerna. Då kommer frågan vad kan det vara liknar ju trots allt en typ av humla. Har fastnad vid att det är någon art av blomfluga, det finns massor av olika blomflugor, Jag kan trots lite letande inte fastställa vilken detta är.

© © Allt material på denna hemsida är skyddat enligt lagen om upphovsrätt  © ©

Vanlig ögontröst 27 augusti

En liten men mycket vacker växt, den växer i stora mängder utefter vår skogsbilväg. trivs bäst på mager mark, betesmarker, stigar och skogsvägar är vanliga växtplatser.

Den blommar i augusti-september,

Den vanliga ögontrösten är en halvparasit, vilket innebär att den stjäl näring från grannarnas rötter samtidigt som den producerar egen näring via sin fotosyntes.

Sedan 1100-talet har den använts som ögonmedicin vid olika ögonsjukdomar, vilket är känt från många olika platser i Europa. Ett äldre svenskt namn  på arten med anknytning till ögon; Jungfru Maria tårar.

Omtyckt även av ett flertal insekter.

© © Allt material på denna hemsida är skyddat enligt lagen om upphovsrätt  © ©