8 januari

Jan8

En fin dag med sol, svag vind några minusgrader tog hustrun och jag Roslagsbanan till Lindholmen för att därifrån vandra till Angarnssjöängen och vidare till Vallentuna. I skogen och med rinnande vatten har inte isen lagt sig.

Vissa delar var det lite knepigt att ta sig fram, hustrun balanserade fram på isvägarna.

Ute på de översvämmade åkrarna är det is.

I dikena har naturen har naturen sitt konstgalleri, vatten, minusgrader skapar motiv överallt.

Det är så fantastisk att ha förmånen att få uppleva naturens skiftningar.

Fjärilar 31 augusti

Aug31

Hösten har kommit med snabba steg, redan sista dagen i augusti, inte många fjärilar kvar som flyger. I Hälsingland där jag befinner mig, har det varit svårt att se fjärilar i sommar på grund av att det varit väldigt blåsigt. Några fynd har det trots allt blivit med kamerans hjälp och fjärilsböcker har jag identifierad dessa.

Turkos blåvinge, Aricia nicias, är en fjärilsart i familjen juvelvingar.

Värdväxter för turkos blåvinge är arter i nävesläktet, i Sverige främst midsommarblomster

I Sverige förekommer den inte längre söderut än Uppland (mycket liten förekomst), Gästrikland och Dalarna. Den finns vidare i Hälsingland, Medelpad, Jämtland, Härjedalen, Ångermanland, Västerbotten och Norrbotten. Bland dessa områden är den vanligast på Alnön i Medelpad. I Finland har den under senare år påträffats endast i Karelen. Dess habitat är blomsterängar. Eftersom ängsmarker under senare tid försvunnit alltmer har även turkos blåvinge minskat, både när det gäller utbredningen och antalet individer. Den räknas som sårbar (VU) på den svenska rödlistan

Vitfläckig guldvinge, Lycaena virgaureae, är en fjärilsart i familjen juvelvingar.

Värdväxter för vitfläckig guldvinge är arter i skräppsläktet, till exempel ängssyra eller bergsyra Den finns i hela Sverige förutom i fjällen. Dess habitat är vanligen blomsterängar.

Kopparbrunt jordfly är en fjärilsart som beskrevs av Ignaz Schiffermüller 1775. Kopparbrunt jordfly ingår i släktet Chersotis och familjen nattflyn. Arten är reproducerande i Sverige.

.© © Allt material på denna hemsida är skyddat enligt lagen om upphovsrätt © ©

Mörk buskblomfluga 23 augusti

Aug24

Parasyrphus lineolus latinska namnet för just denna blomfluga, det finns åtskilliga mycket snarlika arter bland blomflugorna. Är ibland svåra att skilja åt, jag letar mig fram på internet där går det att spåra det mesta.

Mörk buskblomfluga förekommer i bryn och gläntor i barrskogar, i barrträdsplanteringar eller nära barrträd i parker, trädgårdar m.m. Den uppehåller sig ofta inom ett par meter från marken men också högt upp i trädkronorna. Den besöker ett stort antal olika blommor.

Arten är vanlig i hela Sverige, den här är fotograferad i Aspviken, Hälsingland.

Dagfjärilsmätare 18 augusti

Aug18

I morse fick jag syn på denna dagfjärilsmätare, såg väldigt fin ut hade ingen aning om vad det skulle vara annat än att det inte var en dagfjäril. Den satt på fönsterrutan till vårt utedass på så sett kunde jag fotografera den så att säga underifrån vilket inte blir så vanligt med insekter o fjärilar. Via Naturhistoriska riksmuseets hemsida hittat lite fakta om dagfjärilsmätaren.

Dagfjärilsmätare flyger från slutet av juni och in i augusti. Det är en nattfjäril, en mätare, som man kan hitta även under dygnets ljusa timmar. Dess latinska namn är Geeometra papilionaria.

Den kan bli drygt 5 cm mellan vingspetsarna. I formen påminner den mer om en dagfjäril än en mätare, och det är därför den heter just dagfjärilsmätare.

Arten förekommer över praktiskt taget hela landet, men blir ovanligare norrut och den saknas i fjällkedjan. Den flyger i lövskog och på hagmarker.

Larven lever på björk, al, hassel och sälg. Förpuppning sker i löst sammanspunna blad på marken.

Vanlig geting 28 juli

Jul28

Jag har fått sällskap i mitt kamouflagetält, ett gäng vanliga getingar bygger upp sin kupa. Det surrar friskt, en väldig trafik till och från. Fascinerande att se hur de bygger upp varv efter varv.

Vanlig geting (Vespula vulgaris) är en gul och svart 11–16 mm (drottning 17–20 mm, drönare 13-17 mm) lång stekel, tillhörande familjen getingar. Den är Sveriges vanligaste geting och tillsammans med tysk geting är den även Centraleuropas vanligaste. Den har en giftgadd som, till skillnad mot honungsbiet, kan användas upprepade gånger.

Boet byggs på våren – försommaren av en drottning i form av sexkantiga celler, där hon sedan lägger ägg. Boet är uppbyggt av en sorts pappersmassa, som skapats av tuggade träfibrer och saliv. Vanligen hänger boet i ett innertak på ett hus, inne i ett gryt eller liknande, från en stjälkliknande struktur. På denna struktur utsöndrar drottningen sedan en kemikalie som håller myror borta.

De ägg som drottningen lägger blir larver, som efter 10 – 20 dagar bygger en puppa av silkestråd. Efter ytterligare en vecka utvecklas till arbetare, per bo, dessa hjälper till att bygga på och underhålla boet och skaffa mat till larver och drottningen. Arbetarna styrs av feromoner från drottningen.

Larverna livnär sig på proteinrik föda, såsom andra insekter. De fullvuxna individerna lever dock på socker, som till exempel från fallfrukt, trädsav eller honung.

Arbetarna kommer från befruktade ägg, men får för lite näring för att utvecklas till drottningar. Framåt hösten tillåts dock några ägg bli drottningar, som tillsammans med drönare (hannar) svärmar och parar sig. Drönarna utvecklas ur obefruktade ägg och saknar gadd. Efter svärmningen dör den ursprungliga drottningen. Arbetarna kastar ut kvarvarande larver och lägger ägg (som är obefruktade) i boet, som i enstaka fall överlever och utvecklas till drönare. De nya drottningarna letar ofta upp en övervintringsplats och producerar dessutom glykol i kroppen, som sänker fryspunkten.

Bivråk är en fiende till den vanliga getingen.

Det finns ett flertal insekter som härmar getingens utseende, så kallat mimikry. Hit hör bland annat blomflugor.

fakta Wikipedia

Tornfalk 18 juli

Jul18

Min fantastiska hustru med en mycket speciell blick för tornfalkar kunde på drygt 100 meters håll upptäcka denna troligtvis årsunge spanande efter föda eller förälder.

På detta avstånd är det svårt att få riktigt skarpa bilder, men jag tycker nog att detta ändå funkar hyfsat.

I år har vi två par som häckar i området, ett par har fått ut 3 ungar som ivrigt flyger runt, ryttlar på ett för tornfalkar speciellt sätt. Ett bo där det troligtvis finns en unge som dock inte lämnat boet.

Axplock från dagens natur Aspviken 29 juni

Jun29

En stilla morgon byttes vid tiotiden till en ostlig vind på ca: 7-9 sekundmeter i byarna, bildade mönster i strandkanten.

Full aktivitet i våra rosenbuskar, allt för vår och naturens överlevnad.

Den svart/vita flugsnapparen har ungar i en av våra holkar, vilket betyder att både hona och hane kommer flygande med insekter, föda till de alltid hungriga ungarna.

Avslutningsvis en närbild på vår vanliga vinterfågel domherren.

Vallentuna 19 maj

Maj19

Efter ett dygn med sydliga vindar och över tjugo grader blir det trängsel på löven.

Oj, oj vilken fart naturen fick, kanske tror den att det snart går över, att snöbyarna kommer åter bäst att skynda på.

Kläderna åker snabbt av, för någon dag sedan satt ingen på bänkarna nu är det lättklädda människor över allt.

Gullvivorna blommar.

Fjärilarna suger nektar.

Insekterna kommer fram liksom från ingenstans är de bara där på solbestänkta blad.

Gulsparven bland solbelyst gul bakgrund.

Nu kommer den tid när vi fågelskådare kommer att få det svårare hitta rätt bland utslagna lövträd.

Fiskjusen gjorde en fisketur över Vallentunasjön.

Ett snabbt återbesök hos starparet, kunde snabbt konstatera att städades ordentligt.

Angarn 30 december

Dec30

Örsta 10:30 2 minusgrader svag västlig vind.

Örsta 15:30 1 minusgrad solen sänker sig snabbt i väster. Två bilder två klockslag en magisk skillnad, jag blir lika lycklig varje gång som naturen ger mig dessa upplevelser och jag älskar att vara i vår fantastiska natur.

Idag 2014 års sista fågelskådarvandring runt sjöängen, efter nattens snöfall det kom ungefär 3-5 centimeter vilket gjorde det väldigt lättgånget. Började vid Örsta gick mot Midsommarberget.

Spår av harar syntes tydligt i den mjuka nysnön.

Lite skådande vid matningen kom Björn med sin tubkikare över axeln, vi språkades vid och beslöt att gå runt sjöängen tillsammans. I en strålande sol, kaffe paus vid Stora Ekhammaren där vi såg två Fasaner en tupp och en höna.

Vid Skesta hage stannade vi för att titta till fågellivet vid matningen.

Gulsparvar, Pilfinkar, Entita, Större hackspett, Koltrastar, Blåmesar, Talgoxar och Svartmes kunde vi kryssa av.

Mindre Korsnäbb blev ett nytt decemberkryss denna näst sista dag på 2014.

Solen går snabbt ner vid den här årstiden, vi gick mot Örsta med snabba steg. Avslutar med två bilder från parkeringen vid Örsta mot Angarns kyrka

Förmiddagsljus 10:30.

Samma vy med eftermiddagsljus 15:30.

Ytterligare en fin decemberdag, med trevligt sällskap och en skön vandring runt Angarnsjöängen.

Angarnsjöängen 20 december

Dec21

En fin grön decemberdag, ett par minusgrader på morgonen. Skrapade bilens rutor och åkte
till Örsta för att vandra runt sjöängen och spana efter några nya decemberkryss.

Tog vägen genom Örstaskogen i hopp om att hitta både Kungsfågel och Trädkrypare, ingendera
kunde jag hitta. Däremot ett antal ryttare som kom fram genom skogen.

Vintersolen värmer inget, den ger dock ljusare sköna dagar.

Vid Midsommarberget kunde jag kryssa både Kungsfågeln och Trädkryparen, skönt att
få in dessa under december månad.

Efter Midsommarberget vandrade jag mot Lundbydiket, vid Byksberget låg det 11 vuxna och
6 årsungar Sångsvanar i den öppning som fanns där.

Grävlingholmen passerades utan att se eller höra några fåglar.

En första kafferast vid Klosterbacken, solen lyste skönt, fortfarande runt nollgrader.

Letade efter Gärdsmyg som brukar finnas efter Klosterbacken in i skogen utan resultat.

Efter Klosterbacken gick jag vidare mot Skesta Hage med vinden i ryggen.

Vid Stora Ekhammaren ett Sångsvanssträck mor sydväst, ivrigt trumpetande.

Vid Skesta hage en ny kaffepaus med en god saffransbulle, vid fågelmatningen full fart av
de vanliga arterna

På väg mot Utloppet 3 vuxna 2 årsungar Knölsvanar, även 7 gräsänder hade hittat lite
öppet vatten där det gick att hitta föda.

Vid utloppet har isen lagt sig.

Redan vid halvtretiden började solen snabbt försvinna ner i skogen i väster.
4 dagar kvar till julafton och det är fortfarande grönt i markerna, kylan har dock gjort att
marken är frusen, det är lättgånget inte lerigt längre.