8 januari

En fin dag med sol, svag vind några minusgrader tog hustrun och jag Roslagsbanan till Lindholmen för att därifrån vandra till Angarnssjöängen och vidare till Vallentuna. I skogen och med rinnande vatten har inte isen lagt sig.

Vissa delar var det lite knepigt att ta sig fram, hustrun balanserade fram på isvägarna.

Ute på de översvämmade åkrarna är det is.

I dikena har naturen har naturen sitt konstgalleri, vatten, minusgrader skapar motiv överallt.

Det är så fantastisk att ha förmånen att få uppleva naturens skiftningar.

© © Allt material på denna hemsida är skyddat enligt lagen om upphovsrätt  © ©

 

Annonser

Fjärilar 31 augusti

Hösten har kommit med snabba steg, redan sista dagen i augusti, inte många fjärilar kvar som flyger. I Hälsingland där jag befinner mig, har det varit svårt att se fjärilar i sommar på grund av att det varit väldigt blåsigt. Några fynd har det trots allt blivit med kamerans hjälp och fjärilsböcker har jag identifierad dessa.

Turkos blåvinge, Aricia nicias, är en fjärilsart i familjen juvelvingar.

Värdväxter för turkos blåvinge är arter i nävesläktet, i Sverige främst midsommarblomster

I Sverige förekommer den inte längre söderut än Uppland (mycket liten förekomst), Gästrikland och Dalarna. Den finns vidare i Hälsingland, Medelpad, Jämtland, Härjedalen, Ångermanland, Västerbotten och Norrbotten. Bland dessa områden är den vanligast på Alnön i Medelpad. I Finland har den under senare år påträffats endast i Karelen. Dess habitat är blomsterängar. Eftersom ängsmarker under senare tid försvunnit alltmer har även turkos blåvinge minskat, både när det gäller utbredningen och antalet individer. Den räknas som sårbar (VU) på den svenska rödlistan

Vitfläckig guldvinge, Lycaena virgaureae, är en fjärilsart i familjen juvelvingar.

Värdväxter för vitfläckig guldvinge är arter i skräppsläktet, till exempel ängssyra eller bergsyra  Den finns i hela Sverige förutom i fjällen. Dess habitat är vanligen blomsterängar.

Kopparbrunt jordfly är en fjärilsart som beskrevs av Ignaz Schiffermüller 1775. Kopparbrunt jordfly ingår i släktet Chersotis och familjen nattflyn. Arten är reproducerande i Sverige.

.© © Allt material på denna hemsida är skyddat enligt lagen om upphovsrätt  © ©

 

 

Mörk buskblomfluga 23 augusti

Parasyrphus lineolus latinska namnet för just denna blomfluga, det finns åtskilliga mycket snarlika arter bland blomflugorna. Är ibland svåra att skilja åt, jag letar mig fram på internet där går det att spåra det mesta.

Mörk buskblomfluga förekommer i bryn och gläntor i barrskogar, i barrträdsplanteringar eller nära barrträd i parker, trädgårdar m.m. Den uppehåller sig ofta inom ett par meter från marken men också högt upp i trädkronorna. Den besöker ett stort antal olika blommor.

Arten är vanlig i hela Sverige, den här är fotograferad i Aspviken, Hälsingland.

© © Allt material på denna hemsida är skyddat enligt lagen om upphovsrätt  © ©

 

 

Dagfjärilsmätare 18 augusti

I morse fick jag syn på denna dagfjärilsmätare, såg väldigt fin ut hade ingen aning om vad det skulle vara annat än att det inte var en dagfjäril. Den satt på fönsterrutan till vårt utedass på så sett kunde jag fotografera den så att säga underifrån vilket inte blir så vanligt med insekter o fjärilar. Via Naturhistoriska riksmuseets hemsida hittat lite fakta om dagfjärilsmätaren.

Dagfjärilsmätare flyger från slutet av juni och in i augusti. Det är en nattfjäril, en mätare, som man kan hitta även under dygnets ljusa timmar. Dess latinska namn är Geeometra papilionaria.

Den kan bli drygt 5 cm mellan vingspetsarna. I formen påminner den mer om en dagfjäril än en mätare, och det är därför den heter just dagfjärilsmätare.

Arten förekommer över praktiskt taget hela landet, men blir ovanligare norrut och den saknas i fjällkedjan. Den flyger i lövskog och på hagmarker.

 

Larven lever på björk, al, hassel och sälg. Förpuppning sker i löst sammanspunna blad på marken.

© © Allt material på denna hemsida är skyddat enligt lagen om upphovsrätt  © ©

 

 

Vanlig geting 28 juli

Jag har fått sällskap i mitt kamouflagetält, ett gäng vanliga getingar bygger upp sin kupa. Det surrar friskt, en väldig trafik till och från. Fascinerande att se hur de bygger upp varv efter varv.

Vanlig geting (Vespula vulgaris) är en gul och svart 11–16 mm (drottning 17–20 mm, drönare 13-17 mm) lång stekel, tillhörande familjen getingar. Den är Sveriges vanligaste geting och tillsammans med tysk geting är den även Centraleuropas vanligaste. Den har en giftgadd som, till skillnad mot honungsbiet, kan användas upprepade gånger.

Boet byggs på våren – försommaren av en drottning i form av sexkantiga celler, där hon sedan lägger ägg. Boet är uppbyggt av en sorts pappersmassa, som skapats av tuggade träfibrer och saliv. Vanligen hänger boet i ett innertak på ett hus, inne i ett gryt eller liknande, från en stjälkliknande struktur. På denna struktur utsöndrar drottningen sedan en kemikalie som håller myror borta.

De ägg som drottningen lägger blir larver, som efter 10 – 20 dagar bygger en puppa av silkestråd. Efter ytterligare en vecka utvecklas till arbetare, per bo, dessa hjälper till att bygga på och underhålla boet och skaffa mat till larver och drottningen. Arbetarna styrs av feromoner från drottningen.

Larverna livnär sig på proteinrik föda, såsom andra insekter. De fullvuxna individerna lever dock på socker, som till exempel från fallfrukt, trädsav eller honung.

Arbetarna kommer från befruktade ägg, men får för lite näring för att utvecklas till drottningar. Framåt hösten tillåts dock några ägg bli drottningar, som tillsammans med drönare (hannar) svärmar och parar sig. Drönarna utvecklas ur obefruktade ägg och saknar gadd. Efter svärmningen dör den ursprungliga drottningen. Arbetarna kastar ut kvarvarande larver och lägger ägg (som är obefruktade) i boet, som i enstaka fall överlever och utvecklas till drönare. De nya drottningarna letar ofta upp en övervintringsplats och producerar dessutom glykol i kroppen, som sänker fryspunkten.

Bivråk är en fiende till den vanliga getingen.

Det finns ett flertal insekter som härmar getingens utseende, så kallat mimikry. Hit hör bland annat blomflugor.

fakta Wikipedia

© © Allt material på denna hemsida är skyddat enligt lagen om upphovsrätt  © ©

 

 

Tornfalk 18 juli

Min fantastiska hustru med en mycket speciell blick för tornfalkar kunde på drygt 100 meters håll upptäcka denna troligtvis årsunge spanande efter föda eller förälder.

På detta avstånd är det svårt att få riktigt skarpa bilder, men jag tycker nog att detta ändå funkar hyfsat.

I år har vi två par som häckar i området, ett par har fått ut 3 ungar som ivrigt flyger runt, ryttlar på ett för tornfalkar speciellt sätt. Ett bo där det troligtvis finns en unge som dock inte lämnat boet.

© © Allt material på denna hemsida är skyddat enligt lagen om upphovsrätt  © ©

 

 

Axplock från dagens natur Aspviken 29 juni

En stilla morgon byttes vid tiotiden till en ostlig vind på ca: 7-9 sekundmeter i byarna, bildade mönster i strandkanten.

Full aktivitet i våra rosenbuskar, allt för vår och naturens överlevnad.

Den svart/vita flugsnapparen har ungar i en av våra holkar, vilket betyder att både hona och hane kommer flygande med insekter, föda till de alltid hungriga ungarna.

Avslutningsvis en närbild på vår vanliga vinterfågel domherren.

© © Allt material på denna hemsida är skyddat enligt lagen om upphovsrätt  © ©