Angarnssjöängen 12 november

I dag en tur runt sjöängen, svag vind 2 plusgrader växlande molnighet. Start vid Skesta hage högervarv i lugnt tempo. Inget stort antal fåglar i rörelse så här års, en havsörn kom inseglande gjorde några varv drog vidare mot öster. 9 sångsvanar drog i plog mot sydväst.

Gulsparvarna höll igång vid rishögarna Skesta hage.

En ensam gråsiska satt modell en kort stund mot en grå himmel.

Stationära pilfinkar i sitt vanliga träd.

Svårast av alla att fånga på bild i dag, entitan satt långt in i busken, ville inte komma fram för att få en bra artbild.

© © Allt material på denna hemsida är skyddat enligt lagen om upphovsrätt  © ©

 

Aspviken 17 juli

Grönfinkarna är det flest av nu vid vår matning, har varit så hittills denna sommar.

I Sverige förekommer grönfinken från Skåne till Sundsvallstrakten och Jämtland, och vidare uppför Norrlandskusten. De nordligaste populationerna flyttar söderut men arten är härdig och grönfink förekommer året om även i norra Sverige i mindre antal. I södra Sverige övervintrar den som strykfåglar

Grönfinken häckar i skogsbackar, särskilt i ung granskog, och i parker. Det skålformiga boet placeras i träd, buskar eller häckar, ofta i granar och enar, men även i lövträd. Det består av fina kvistar, mossa och lavar och är invändigt vanligen fodrat med dun eller tagel. Den lägger i genomsnitt 4-6 ägg, men 3-7 har observerats.

Äggen är blåaktigt vita med små grå och rödbruna fläckar samlade kring tjockändan. Honan ruvar äggen i 12-14 dagar och båda föräldrarna tar sedan hand om ungarna, som blir flygga efter 13-17 dagar. Födan till ungarna, som huvudsakligen består av frön och frukt, bärs av föräldrarna i krävan. Grönfinken lägger vanligtvis två kullar per år

Födan utgörs främst av frön, späda knoppar och bär. Den äter dock även insekter, och ungarna matas företrädesvis med insekter.

Grönsiskan har kommit i ett större antal under de senaste veckorna, den är lite mindre men väldigt kavat när det gäller striderna om solrosfröerna.

Grönsiskan häckar i hela Sverige förutom i fjällen och den är allmän i södra och mellersta Sverige. Delar av den svenska populationen flyttar så långt söderut som till Tyskland och Frankrike medan andra övervintrar.

Boet byggs i mindre träd. När grönsiskorna häckar lever de parvis. De häckar från april till juli. Grönsiskan lägger 4–6 ägg och de ruvas i ungefär 13 dagar. Ungarna lämnar boet efter 13–15 dagar. Grönsiskan föder ofta upp två kullar per häckningssäsong.

Under vintern lever den framför allt av alfrön, dessutom äter den frön av ört- och gräsvegetation, och insekter.

fakta Wikipedia

© © Allt material på denna hemsida är skyddat enligt lagen om upphovsrätt  © ©

 

 

Vallentuna 14 mars

I ett grått väder med friska sydvindar var det full fart på gräsänderna. Vallentunasjöns is ligger fortfarande men vid Ormstaåns mynning är det öppet vatten, där håller gräsänderna till hela vintern.

Några grönsiskor satt stilla en stund för att senare flyga iväg på jakt efter föda.

© © Allt material på denna hemsida är skyddat enligt lagen om upphovsrätt  © ©

 

Hälsingland 10 augusti

Som barn kallade vi detta för ormspott har även kallat för gökspott och groddspott.

Inget av det stämmer Spottsrit är små gråbruna , något spräckliga insekter som kvickt hoppar undan i gräset när de blir störda.

det är larven som suger växtsaft och avger från bakändan en vätska, som den blåser upp med luft till ett skum. Skummet bildar skydd för larven mot dess fiender. Petar man försiktigt bort skummet, syns den lilla gulgröna larven.

Vi har i sommar haft ovanligt många Domherrar framme vid matningen, de förser sig med solrosfrön.

Tre Talgoxeungar sitter väl skyddade i väntan på att någon ska komma med mat, trots att de är så stora att de kan hitta föda själva.

Större hackspetten har blivit väldigt orädd under sommaren, lite nyfiken tittar den fram bakom sin favoritträd.

Grönsiskorna har i antal varit flest i sommar, nu med ett stort antal ungar.

Rätt ska vara rätt, i ett tidigare inlägg hade jag beskrivet detta som en Jordsnylthumla, men en uppmärksam läsare har berättat att det är en vanlig Jordhumla, tack för det.

© © Allt material på denna hemsida är skyddat enligt lagen om upphovsrätt  © ©

Hälsingland 25 juli

Morgonen började med en promenad, där kära hustrun plockade smultron som kärleksfullt serverades till frukosten som faktiskt kunde avnjutas på verandan.

Drygt två veckor försenade finns det nu mogna hjortron, det ser ut att bli ett mycket gott hjortronår. Normala år är hjortronen mogna att börja plockas 12 juli på Hermandagen.

Myren är full av än så länge röda bär som vi väntar in ytter liggare några dagar.

Lärkfalken sitter kvar i toppen av granen för att hålla koll på läget, så fort vi närmar oss så börjar den med sitt karakteristiska varningsläte.

Behåller hela tiden ett säkerhetsavstånd, tror inte det går att komma närmare för att få bättre bilder.

Vid matningen är det full fart, bofinken med den nya generationen äter friskt av solrosfrön.

Den större hackspetten har varit osynlig några dagar men är nu åter, har sin mat i samma träd som ekorren, de samsas väl. Hackspetten tittar gärna på hur ekorren tar sig in till jordnötterna, lyckas inte komma till utan får nöja sig med fettet som också innehåller nötter.

Grönsiskan är den art som vi just nu har flest av, både vuxna och ungar.

Väntar med spänning på det oväder som ska komma under natten med regn och hårda vindar.

© © Allt material på denna hemsida är skyddat enligt lagen om upphovsrätt  © ©

Hälsingland 8 juli

Sommarens fågelungar flyger nu fritt omkring på lite vingliga vingar, så här års brukar de dansa in i fönstret som vetter mot skogen. Tror att skogen speglar sig i rutorna, vilket ungarna inte lärt sig. Den här lilla Grönsiskan blev sittande en stund, lite fundersam vad som hänt.

Vilket gjorde det möjligt för mig att få nära porträtt.

En vackert tecknad vinge, som efter tio minuter tog den iväg.

© ©  Allt material på denna hemsida är skyddat enligt lagen om upphovsrätt  © ©