Getingar i nyckelhål

Vi har en träkista på verandan där getingar i sommar byggt ett väl skyddat bo.

De använde nyckelhålet som in och utgång, det blev ofta trängsel verkade inte finnas regler om företräde.

När vi en dag tröttnat på den livliga trafiken, det blev till slut väldigt många getingar som flög omkring på verandan. Lyte jag på locket för att ta bort det nu ganska stora kupan, det roliga var då att trots att locket var öppet så flög getingarna ändå genom nyckelhålet. Det såg kul ut men visar också på att de inte fattade att det fanns annan väg ut.

© © Allt material på denna hemsida är skyddat enligt lagen om upphovsrätt  © ©

Annonser

Vanlig geting 15 juni

Vanlig geting ( Vespula vulgaris) är en stekel tillhörande familjen getingar, i Sverige är det den vanligaste getingen och tillsammans med Tysk geting även Centraleuropas vanligaste. Den har en giftgadd som kan användas flera gånger.

Bivråk är en fiende till den vanliga getingen, men även björn ovh grävling kan ge sig på stora getingbon.

© © Allt material på denna hemsida är skyddat enligt lagen om upphovsrätt  © ©

Geting 16 augusti

Jag visade tidigare getingar som byggde sitt bo i mitt kamouflagetält, nu har jag blivit tvungen att ta bort det. Det gick inte att sitta där längre med den trafik av getingar som flög till och från boet.

Det rörde sig i de olika cellerna, speciellt i ett där någon försökte ta sig ut. En svart (såg ut som en mun) rörde sig grängande.

Efter ett antal timmar så fanns där en ”getingunge”, aningen förvirrad höll den sig till runt cellerna.

Den är som så många andra ungar fortfarande fjunig, den uppehöll sig där i 3-4 dygn letade säkert föda i cellerna.

Ett getingbo är någonting som (sociala) getingar bor i och finns i olika utseenden och placeringar. Boet byggs genom att getingen tuggar avgnagt trä med sin saliv så att det papperslika materialet bildas. Fritt upphängda bon har sin öppning nedtill. I boet finns våningar av sexkantiga celler med öppningen neråt och som innehåller ägg, larver och puppor. Ett stort bo kan rymma flera tusen getingar.

© © Allt material på denna hemsida är skyddat enligt lagen om upphovsrätt  © ©

 

 

Vanlig geting 28 juli

Jag har fått sällskap i mitt kamouflagetält, ett gäng vanliga getingar bygger upp sin kupa. Det surrar friskt, en väldig trafik till och från. Fascinerande att se hur de bygger upp varv efter varv.

Vanlig geting (Vespula vulgaris) är en gul och svart 11–16 mm (drottning 17–20 mm, drönare 13-17 mm) lång stekel, tillhörande familjen getingar. Den är Sveriges vanligaste geting och tillsammans med tysk geting är den även Centraleuropas vanligaste. Den har en giftgadd som, till skillnad mot honungsbiet, kan användas upprepade gånger.

Boet byggs på våren – försommaren av en drottning i form av sexkantiga celler, där hon sedan lägger ägg. Boet är uppbyggt av en sorts pappersmassa, som skapats av tuggade träfibrer och saliv. Vanligen hänger boet i ett innertak på ett hus, inne i ett gryt eller liknande, från en stjälkliknande struktur. På denna struktur utsöndrar drottningen sedan en kemikalie som håller myror borta.

De ägg som drottningen lägger blir larver, som efter 10 – 20 dagar bygger en puppa av silkestråd. Efter ytterligare en vecka utvecklas till arbetare, per bo, dessa hjälper till att bygga på och underhålla boet och skaffa mat till larver och drottningen. Arbetarna styrs av feromoner från drottningen.

Larverna livnär sig på proteinrik föda, såsom andra insekter. De fullvuxna individerna lever dock på socker, som till exempel från fallfrukt, trädsav eller honung.

Arbetarna kommer från befruktade ägg, men får för lite näring för att utvecklas till drottningar. Framåt hösten tillåts dock några ägg bli drottningar, som tillsammans med drönare (hannar) svärmar och parar sig. Drönarna utvecklas ur obefruktade ägg och saknar gadd. Efter svärmningen dör den ursprungliga drottningen. Arbetarna kastar ut kvarvarande larver och lägger ägg (som är obefruktade) i boet, som i enstaka fall överlever och utvecklas till drönare. De nya drottningarna letar ofta upp en övervintringsplats och producerar dessutom glykol i kroppen, som sänker fryspunkten.

Bivråk är en fiende till den vanliga getingen.

Det finns ett flertal insekter som härmar getingens utseende, så kallat mimikry. Hit hör bland annat blomflugor.

fakta Wikipedia

© © Allt material på denna hemsida är skyddat enligt lagen om upphovsrätt  © ©

 

 

Hälsingland 27 juni

Den kyliga sena våren gör att det just nu är mycket pollen (tall)  längs med vår strand, ofarligt men det ser inte så trevligt ut.

Söderut längs stranden finns inget pollen, beror naturligtvis på vindarna.

Det finns gott om hjortronblom ute på myrarna, det gäller att bland annat  insekterna gör sitt jobb, vilket de gör nu när lite av värmen nått oss i Hälsingland. Takdansflugan gör här sitt jobb.

Blåbären börjar så sakteliga ta form, hoppas på ett gott bärår.

Naturens långben, en jätteharkrank, är vår största harkrank med ett vingspann av cirka 65 mm. Arten är vanlig i Syd- och Mellansverige.

Vanlig geting, är  vår vanligaste geting och är utbredd i stort sett hela Sverige.

Granskotten är nu som grönast, innehåller mycket näring enligt min mamma goda att tugga på. Granens skott kan användas i sallad, som smörgåspålägg och som ingrediens i viltgrytor och annan mat. Granskott är också en god smaksättare åt olja och vinäger. Genom att blanda granskott, socker och citron är det möjligt att göra en granskottssirap som användas i te eller som hostmedicin. Det kan vara värt att notera att svensk lag förbjuder oss att skörda granskott utan markägarens tillstånd.

Rosling en ljungväxt som växer på myrar och fukthedar, allmänna i hela Sverige.

Vattenklöver, växer vid kärr, dammar, ibland som på bilden ute i vattnet.

Spegling i Bäckesjön.

© ©  Allt material på denna hemsida är skyddat enligt lagen om upphovsrätt  © ©

Hälsingland 21 juni

Syrenen har äntligen slagit ut, den doftar underbart gott. Vad finns det att titta på i en syren förutom dess vackra blommor? Det försiggår en hel del intressanta saker bland blommor och gröna blad, Citronfjärilar som söker varandra för att släktet skall överleva. Hanen den vackert gulfärgade kommer först ut i början av våren, honan mer grönvit kommer lite senare. Efter parningen placerar hon äggen på undersidan av brakvedens blad som utgör föda för larven. Citronfjärilens vingbredd 55-60 mm. Sorgmantel vingbredd 61-77 mm. Minst två stycken flög omkring för att hitta föda denna varma soliga dag. Vanlig geting höll till ibland blommorna. Vinbärsfuks vingbredd 51-60 mm Vinbärsfuksen övervintrar sittande på trädstammar i springor på husväggar eller dylikt. Den liknar då ett visset löv. Olivgrön guldbagge längd 14-23 mm ses ofta på blommor i trädgårdar. Den olivgröna guldbaggens ägg läggs oftast i myrstackar. Larverna lever av multnande stackmaterial och myrorna bryr sig vanligen inte om dem. Skulle någon larv bli angripen, klarar den sig genom att utsöndra en vätska, som myrorna avskyr. Trädgårdshumla. Har upptäckt att det finns väldigt många olika humlor, har införskaffat boken Sveriges humlor. Det är lättare att identifiera när jag lyckats få den på bild och kan via datorn se skillnaderna. Hoppas nu att detta är en Trädgårdshumla. Ja, det händer en hel del bland syrenens blommor och blad. © ©  Allt material på denna hemsida är skyddat enligt lagen om upphovsrätt  © ©