På ”våra” hjortronmyrar växer det gott om denna vanliga orkidé Jungfru Maria nycklar med det latinska namnet Dactylorchis maculata.
Blomman varierar från mörkt rödviolett till nästan vit.
Den blommar normalt juli-augusti men efter den ovanligt varma maj så har den blommat här nästan hela juli. Det är mycket i naturen som är tidiga efter den rekordvarma maj månad.
© © Allt material på denna hemsida är skyddat enligt lagen om upphovsrätt © ©
En myras sök efter mat i en gökört, fascinerade att komma nära och se hur den kämpar på.
Mätt och belåten, balanserar den ner på ett grässtrå för att troligtvis hitta tillbaka till stacken. Djurvärlden är allt bra fascinerande.
© © Allt material på denna hemsida är skyddat enligt lagen om upphovsrätt © ©
Idag åkte hustrun och jag till Torö stenstrand söder om Nynäshamn för att få uppleva havet och den i fjärran så magiska horisonten. Naturligtvis även för att spana in fåglarna som ofta rastar en bit ut i det kalla vattnet.
Ejdrar och alfågel syntes guppande.
Fyra femhundra stäckte norrut, efter att ha rastat.
Det fylldes på söderifrån med fler ejdrar och alfågel, svårt att räkna men uppskattningsvis över ettusen individer, 80 procent gudingar (hannar).
En ensam tordmule kunde jag få in med hjälp av ”storkikaren”.
Det är något visst att höra vågorna slå in mot stranden.
© © Allt material på denna hemsida är skyddat enligt lagen om upphovsrätt © ©
Morgonsolen kommer så sakteliga upp och når trädtopparna, en morgon med några minusgrader som gör marken lättare att gå på.
Med lite fantasi och drömmar kan det bli till guld som rinner i en strid ström, nu är det vintersolen som spelar ett spratt.
Vid Klosterbacken är det ett gäng på ca 10-15 stjärtmesar rör sig snabbt i trädet på jakt efter föda.
De sitter inte kvar någon längre tid, svårfångade motiv.
En del löv sitter fortfarande kvar och ger trevlig formationer.
Nattens kyla har skapat en tunn skorpa is inne i skogen.
Inte mycket snö men det lilla som idag låg på marken lyser upp naturen en del.
Enligt SMHI ska det termometern visa minusgrader i flera dagar, naturen och jag tackar för det.
© © Allt material på denna hemsida är skyddat enligt lagen om upphovsrätt © ©
Några minusgrader och markens löv ligger där som konstverk.
Titta ner och upplev hur det gröna orkar komma upp trots den allt hårdare mark.
En bild som ska ge en uppfattning av hur en koltrast ser naturen när den letar föda bland höstens alla blad och grenar.
Löv, löv, löv som snart åter blir till bördig jord.
Vänder mig om, och det ser betydligt vintrigare ut.
© © Allt material på denna hemsida är skyddat enligt lagen om upphovsrätt © ©
I dag en tur runt sjöängen, svag vind 2 plusgrader växlande molnighet. Start vid Skesta hage högervarv i lugnt tempo. Inget stort antal fåglar i rörelse så här års, en havsörn kom inseglande gjorde några varv drog vidare mot öster. 9 sångsvanar drog i plog mot sydväst.
Gulsparvarna höll igång vid rishögarna Skesta hage.
En ensam gråsiska satt modell en kort stund mot en grå himmel.
Stationära pilfinkar i sitt vanliga träd.
Svårast av alla att fånga på bild i dag, entitan satt långt in i busken, ville inte komma fram för att få en bra artbild.
© © Allt material på denna hemsida är skyddat enligt lagen om upphovsrätt © ©
När jag idag gick runt Ekebysjön, sparkade lite förstrött på alla löv, kom tanken att allt skulle bli till jord. (återvinning).
Nu ligger de där som ett vackert täcke, väntar på att snön ska dölja allt.
Natten var klar och kylig, vilket gjorde att näckrosbladen frös fast i den tunna nattisen.
Blev till naturens smycken.
Även höstens gula vass ger spännande speglingar i ett stilla vatten.
© © Allt material på denna hemsida är skyddat enligt lagen om upphovsrätt © ©
I går kom hustrun in efter att fixat med diverse göromål ute på tomten, med en trevlig liten bärfis i håret. Det blev naturligtvis fram med kameran, inte ofta det ges tillfälle att dokumentera en så vacker bärfis.
Hagtornsbärfis (Acanthosoma haemorrhoidale) är en insektsart som först beskrevs av Carl von Linné 1758. Hagtornsbärfis ingår i släktet Acanthosoma, och familjen kölskinnbaggar. Arten är reproducerande i Sverige
Utbredning funnen norrut till Ångermanland, är tämligen allmän. Lever på lövträd och buskar med bär, främst hagtorn, men även på hägg och rönn.
De vuxna djuren övervintrar bland torra löv under träd och buskar. De kommer åter fram i april.
© © Allt material på denna hemsida är skyddat enligt lagen om upphovsrätt © ©
Första gången namnet nämns är av Linné 1731 men är troligtvis äldre. ”Nöt” kommer av att arten ansetts leva på nötter, vilket numera inte är särskilt viktiga som föda för nötväckan. ”Väcka” torde komma av ett dialektalt verb väcka ”hugga spånor” och syftar på artens vana att med den kraftiga näbben hugga sönder nötter och andra frön för att komma åt innehållet.
Nötväckans latinska namn Sitta europaea, nötväckan har även bl.a kallats nötpacka och nötpicka.
De flesta svenska fågelnamn är mindre än 200 år gamla,
Fakta hämtade från Svenska fåglars namn, Tommy Tyrberg
.© © Allt material på denna hemsida är skyddat enligt lagen om upphovsrätt © ©
En fot som verkligen klarar av att klättra utefter trädstammar, kan lätt greppa en tun gren när den slänger sig mellan träden.
Den tillhör en ekorre, vi har fem söta ekorrar som äter tillsammans med fåglarna vid matningen.
Jag har i ett tidigare blogginlägg skrivit och lagt ut bilder, nu kommer ett gäng nya bilder svårt att låta bli att publicera på dessa pigga och fotogeniska ekorrar.
© © Allt material på denna hemsida är skyddat enligt lagen om upphovsrätt © ©
naturenochjag.wordpress.com 