Vanlig geting ( Vespula vulgaris) är en stekel tillhörande familjen getingar, i Sverige är det den vanligaste getingen och tillsammans med Tysk geting även Centraleuropas vanligaste. Den har en giftgadd som kan användas flera gånger.
Bivråk är en fiende till den vanliga getingen, men även björn ovh grävling kan ge sig på stora getingbon.
© © Allt material på denna hemsida är skyddat enligt lagen om upphovsrätt © ©
Jag har fått sällskap i mitt kamouflagetält, ett gäng vanliga getingar bygger upp sin kupa. Det surrar friskt, en väldig trafik till och från. Fascinerande att se hur de bygger upp varv efter varv.
Vanlig geting (Vespula vulgaris) är en gul och svart 11–16 mm (drottning 17–20 mm, drönare 13-17 mm) lång stekel, tillhörande familjen getingar. Den är Sveriges vanligaste geting och tillsammans med tysk geting är den även Centraleuropas vanligaste. Den har en giftgadd som, till skillnad mot honungsbiet, kan användas upprepade gånger.
Boet byggs på våren – försommaren av en drottning i form av sexkantiga celler, där hon sedan lägger ägg. Boet är uppbyggt av en sorts pappersmassa, som skapats av tuggade träfibrer och saliv. Vanligen hänger boet i ett innertak på ett hus, inne i ett gryt eller liknande, från en stjälkliknande struktur. På denna struktur utsöndrar drottningen sedan en kemikalie som håller myror borta.
De ägg som drottningen lägger blir larver, som efter 10 – 20 dagar bygger en puppa av silkestråd. Efter ytterligare en vecka utvecklas till arbetare, per bo, dessa hjälper till att bygga på och underhålla boet och skaffa mat till larver och drottningen. Arbetarna styrs av feromoner från drottningen.
Larverna livnär sig på proteinrik föda, såsom andra insekter. De fullvuxna individerna lever dock på socker, som till exempel från fallfrukt, trädsav eller honung.
Arbetarna kommer från befruktade ägg, men får för lite näring för att utvecklas till drottningar. Framåt hösten tillåts dock några ägg bli drottningar, som tillsammans med drönare (hannar) svärmar och parar sig. Drönarna utvecklas ur obefruktade ägg och saknar gadd. Efter svärmningen dör den ursprungliga drottningen. Arbetarna kastar ut kvarvarande larver och lägger ägg (som är obefruktade) i boet, som i enstaka fall överlever och utvecklas till drönare. De nya drottningarna letar ofta upp en övervintringsplats och producerar dessutom glykol i kroppen, som sänker fryspunkten.
Bivråk är en fiende till den vanliga getingen.
Det finns ett flertal insekter som härmar getingens utseende, så kallat mimikry. Hit hör bland annat blomflugor.
fakta Wikipedia
© © Allt material på denna hemsida är skyddat enligt lagen om upphovsrätt © ©
Den kyliga sena våren gör att det just nu är mycket pollen (tall) längs med vår strand, ofarligt men det ser inte så trevligt ut.
Söderut längs stranden finns inget pollen, beror naturligtvis på vindarna.
Det finns gott om hjortronblom ute på myrarna, det gäller att bland annat insekterna gör sitt jobb, vilket de gör nu när lite av värmen nått oss i Hälsingland. Takdansflugan gör här sitt jobb.
Blåbären börjar så sakteliga ta form, hoppas på ett gott bärår.
Naturens långben, en jätteharkrank, är vår största harkrank med ett vingspann av cirka 65 mm. Arten är vanlig i Syd- och Mellansverige.
Vanlig geting, är vår vanligaste geting och är utbredd i stort sett hela Sverige.
Granskotten är nu som grönast, innehåller mycket näring enligt min mamma goda att tugga på. Granens skott kan användas i sallad, som smörgåspålägg och som ingrediens i viltgrytor och annan mat. Granskott är också en god smaksättare åt olja och vinäger. Genom att blanda granskott, socker och citron är det möjligt att göra en granskottssirap som användas i te eller som hostmedicin. Det kan vara värt att notera att svensk lag förbjuder oss att skörda granskott utan markägarens tillstånd.
Rosling en ljungväxt som växer på myrar och fukthedar, allmänna i hela Sverige.
Vattenklöver, växer vid kärr, dammar, ibland som på bilden ute i vattnet.
Spegling i Bäckesjön.
© © Allt material på denna hemsida är skyddat enligt lagen om upphovsrätt © ©
naturenochjag.wordpress.com 