I kväll har jag varit ute för att lyssna efter ugglor, Lappdal vid Angarn är platsen för att höra Pärluggla. En fin helt stjärnklar kväll med ett starkt sken från en nästan fullmåne, imorgon är det en hel fullmåne. Jag var tidigt på plats för att eventuellt se och fotografera den räv som enligt rykten brukar passera helt nära observationsplatsen. Någon räv dök aldrig fram trots mina försök att locka den med ”muspipan”, en liten pipa som låter som en mus vilket skall locka fram räven. Skall försöka igen när vi kommer till Aspviken där jag vet att det finns rävar i området.
Vid 18:30 kom det fler ”skådare” för att lyssna och spana, då hördes en Sparvuggla runt om i hygget som ligger framför oss. Sparvugglan vår minsta uggla inte mycket större än en trast, alltså väldigt svår att se i det allt skumma ljuset, solen har gått ner och mörkret lägger sig snabbt över skogen. Jag tar ner kameran från stativet och ner i ryggsäcken, har gett upp hoppet att kunna fånga något på bild. Då naturligtvis sitter den lilla Pärlugglan i toppen på en asp bara ett 50-tal meter från oss, efter ett kort ögonblick flyger det bort till en gran ännu närmare, lätt att se i kikaren, Snabbt fram med kameran, på stativet och där en bild.
Inte någon höjdarbild men ändå jag hann med en ända bild, Sparvugglan drog iväg lika tyst som när den kom. En höjdare att få se och inte bara höra denna lilla spännande uggla som verkar vara ganska nyfiken av sig.
Lite senare brukar Pärlugglan sätta igång med sitt spel, så vi är ett gäng på 12-15 personer som står tysta med öronen riktade ut över hygget, tysta lyssnar vi efter Pärlugglans speciella sång/spel. I kväll ville det sig inte, började i det starka månskenet gå tillbaka genom skogen, kände mig väldigt nöjd med kvällens spännande möte med Sparvugglan.
© © — Allt material på denna hemsida är skyddat enligt lagen om upphovsrätt — © ©