Svampar 14 december

Nu ger jag mig in på ett område där jag inte kan några fakta eller ens vad det är för svampar. Jag  kan inte låta bli att fotografera och njuta av färgerna o formerna, så det blir ett antal bilder från en decemberdag vid Angarn då det var ont om fåglar, men gott om vackra svampar.

© © Allt material på denna hemsida är skyddat enligt lagen om upphovsrätt  © ©

Annonser

Fnöskticka 31 oktober

I den kyliga vinden tog jag mig in i skogen för att som jag hoppades få ”kryssa” trädkryparen som saknas på min höstlista från Angarn. En behaglig vandring i denna årstid tysta natur, ingen trädkrypare ville visa upp sig. Marken består av en vacker matta av höstens alla löv, på en liggande gammal björk växte en stor fnöskticka, på en intill stående gammal björk kom det fram flera ”småtickor”.

Fnösktickans fruktkroppar har i äldre tider haft stor ekonomisk betydelse som råvara till fnöske. Första gången som fnöske nämns (och då i samband med eldslagning) är i en bok av romaren Plinus den äldre som levde år 79 – 23 F. Kr. Att det använts länge i Norden bevisas av att man hittat fnöske och fnösktickor i utgrävningar från stenåldern.

Fnösktickan var förr i tiden en verklig nyttoväxt som man förutom att plocka hem från skogen odlade med stor framgång. I Sverige planterade man gärna lövträd nära gårdar och byar, bland annat oxel, som ger extra stora tickor. I Danmark planterade man bok på fuktiga ställen, och när plantan vuxit i några år, böjde man ned toppen i marken och förankrade den. På detta sätt fick man bågar som växte sig grova, och när det var dags att skörda tickorna behövde man ingen stege.


Fnöske har huvudsakligen tre användningsområden: eldslagning, sjukvård och kläder.
För att göra upp eld slog man gnistor med till exempel stål och flinta. Gnistorna samlades upp av fnöske så att detta började glöda. Därefter höll man näver eller annat brännbart material mot fnösket och blåste på glöden. Det brinnande näverstycket överfördes sedan till den riktiga brasan. För att göra fnösket mera eldfängt kunde man dränka in det i en salpeterlösning och sedan låta det torka. Detta kallades luttrat fnöske.


I den samiska folkmedicinen har fnöske använts i en magisk medicinkur. Man antände små stycken av fnöske och placerade de glödande styckena på bölder eller på de ställen där man hade ont. Detta kallades att bränna tunder. Man kunde också bränna tunder utanför kroppen, på en sten eller ett träd. Fnöske har också använts på sår som blodstillande medel. Genom kapillärkraften sögs blodplasma upp i det torra fnösket, och då koagulerade de röda blodkropparna fortare. Fnöske såldes på apoteken under namnet Fungus chirurgorum.

De sämskskinnsliknande sjoken av fnöske har använts till kläder. På Livrustkammaren i Stockholm finns en rock och en mössa gjorda av fnöske.
Fnösktickan kan användas till att färga garn. På ullgarn betat med vinsten och tennsalt ger den en guldbrun färg.
Inuti angripna träd bildas ibland långa vita mycelhudar, som brinner lika långsamt som fnöske. Dessa har använts i stället för stubintråd.
Fnösktickan kan också ge material till allehanda småslöjd.

Tänk vad människor för i tiden hittade användning av saker i naturen, dessutom så är det vackra juveler.

All fakta hämtade från Naturhistoriska riksmuseets hemsida.

© © Allt material på denna hemsida är skyddat enligt lagen om upphovsrätt  © ©

Aspviken 30 september 2013

4508

Sista dagen i oktober och hösten har rejält satt sin prägel på naturen. Båten är uppdragen, sista gräsklippningen är gjord, huset städat, vattenpumparna tömda, växthuset urplockad och rengjort. Med andra ord ”Paradiset” är stängt för säsongen och kära hustrun och jag återvänder till Vallentuna

4511

Tråkigt varje höst när båten skall läggas upp på bockar, då känns det verkligen att nu är sommaren över. Nu är blir det att njuta av alla höstens färger och fina höga luft.

4518

På gammalt timmer har det vuxit fram färggranna svampar, oätliga men stiliga med sina starka färger.

4472

4478

4496

Fåglarna runt vår matning har haft god tillgång på frön, ostkanter, falukorv och sista dagen även baconlindat köttfärslimpa. Nötskrikan har inte låtit andra komma till, utan har enväldigt härskat vid den matningen.

4403

4409

Även jordnötterna har vår mesta kråkfågel slukat i stora mängder.

4305

Liksom förra hösten fick vi njuta av den vackra bergfinken som sista veckorna kom i allt större antal.

4370

4375

4448

Övriga gäster som vi kunnat njuta av, talgoxe, svartmes, tofsmes, talltita, nötväcka, bofink, större hackspett, blåmes, koltrast, grönfink, trädkrypare, skata och faktiskt så fanns en sädesärla kvar Den borde ha gett sig av till Mellersta Östern eller nordöstra Afrika dit den flyttar under vintern.

4307

Talgoxe.

4323

Talltita.

4359

Tofsmes.

4415

Bofink.

4443

Blåmes.

4461

Nötväcka.

4453

Större hackspett.

4298

Nötskrika.

4476

4483

4514

© © © — Allt material på denna hemsida är skyddat enligt lagen om upphovsrätt —  © © ©