Folkbrinkströmmen Tyresö 11 februari.

Det första jag stötte på idag när jag besökte Folkbrinkströmmen vid Tyresö kyrka, en strömstare som födosökte på iskanten. Hit tar jag mig med Roslagsbanan, tunnelbanan och slutligen buss från Gullmarsplan till slutstationen Tyresö kyrka i förhoppning om att kunna fotografera kungsfiskare och skäggmes. Två arter som jag hittills inte lyckat fånga med kameran. Följde långsamt strömmen i hopp om att kungsfiskaren skulle sitt fint på en gren över vattnet, inte heller denna gång fick jag den efterlängtade bilden.

Promenerade till Notholmen där i vassarna brukar det finnas skäggmesar, satt mig ner tog fram termosen och ostmackan. Lyssnade intensivt efter skäggmesen typiska plingande, då hörde jag ett annat ljud två sångsvanar kom inflygande ivrigt trumpetande. Ljudet som ger känslan att våren är på väg i varje fall i dag när det är plusgrader.

En ensam fiskare på isen i en ganska kall nordvästlig vind, såg inte om det blev fiskelycka denna dag.

Efter kaffepausen åter mot strömmen i hopp att kungsfiskaren skulle synas till. Gott om fåglar vid matningen, gråsiskor förstås det finns fortfarande gott den arten.

Väntade på att stenknäcken skulle komma fram, i stället kom det ett gäng stjärtmesar.

Stjärtmesen en av fågelvärldens ”gulligaste”.

Kan rapportera att gräsandshannarna nu börjar få tillbaka den finna huvudfärgen, snart tid att söka efter villig hona.

© © Allt material på denna hemsida är skyddat enligt lagen om upphovsrätt  © ©

Gysinge forsar

Nedre Dalälven vid Gysinge bildar älven en vacker kraftfull fors. Med ett ständigt ”dundrande” flyter vattnet med hör fart dygnet runt.

Detta är strömstararnas paradis, när vi var på plats så fanns två strömstarar som sökte föda i de strida strömmarna. De dyker efter föda, simmar med vingarna, kommer ofta upp med någon larv i näbben, klara sig trots det strömmande vattnet mycket imponerande att uppleva.

Gräsänderna hade det svårare att behärska strömmarna.

Strömmande vatten ger upphov till många spännande bilder.

En dag med strålande sol och kyligt tur att det var vindstilla, ett vackert snö landskap.

© © Allt material på denna hemsida är skyddat enligt lagen om upphovsrätt  © ©

Strömstare 5 januari

Strömstare rapporterad vid Edsbergs slott, nära hemmet så det blev en tur, strömstaren är en av mina verkliga favoriter. På långt håll syntes den med sitt vita bröst. Jag har visat bilder tidigare på vinterbadaren strömstare, det får bli några till. Den lever bland annat på larver som den hittar i det strömmande vattnet.

Strömstaren latinska namn Cinclus cinclus, vilket hos Aristoteles var namnet på liten fågel som levde vid vattnet.

Lever vid strömmande vatten i de flesta svenska landskapen, men den är endast vanlig som häckfågel längs fjällkedjan och i de norra och västra delarna av Dalarna och Värmland. Mycket sällsynt på Öland och Gotland.

Sången hörs ofta mitt under vintern och är en lugnt framförd ramsa av lågmälda toner. Dessa är ganska skrovliga och gnisslande. Locklätet är kort och strävt.

Strömstaren bo placeras ofta vid baksidan av ett vattenfall och består av mossa. Det är fodrat med löv och gräs, där läggs 4-6 ägg som ruvas i 15-17 dygn av honan.

Vattenstare, strömkarl, forskarl, strömkalle, ågubbe, strömjanne, strömpräst, strömsparv, vattensvala, göddfröken, romorre, och forskung, är några av de namn som strömstaren kallats.

.© © Allt material på denna hemsida är skyddat enligt lagen om upphovsrätt  © ©

Strömstare 8 november

Strömstaren med latinska namnet Cinclus cinclus vilket var namnet hos Aristoteles var namnet på en liten fågel som levde vid vattnet, är en mina favoriter. Den har kallats vattenstare, fors-sparre,  och forskarl, alla dessa namn stämmer bra in på denna spektakulära fågel. Bilderna är tagna på en av de två individer som nu finns i en lokal på norra Djurgården.

Den lever vid strömmande vatten i de flesta svenska landskapen, men den är endast vanlig som häckfågel längs fjällkedjan och i de västra delarna av Dalarna och Värmland.

Strömstaren föda består av vattenlevande insekter och andra vattenlevande djur.

Strömstaren simmar med hjälp av vingarna och kan gå på botten för att hitta föda.

Strömstaren är en fågel som stannar i landet men i oktober-november flyttar den till södra Sverige, återkommer till häckningsplatserna i mars-april. Sången hörs ofta mitt under vintern och är en lugnt framförd ramsa av lågmälda toner. Dessa är ganska skrovliga och gnisslande. Locklätet är kort och strävt.

Fler namn på strömstaren, strömkalle (Västmanland), strömpräst, strömsparv, vattensvala, romorre (Hälsingland), forskung (Bohuslän) och strömskata (Närke).

© © Allt material på denna hemsida är skyddat enligt lagen om upphovsrätt  © ©

Strömstare 23 november

I dag for hustrun och jag till Wira bruk för att leta efter strömstaren som varje vinter brukar vara där. Det vita bröstet avslöjar den ganska lätt.

Strömstarens föda är vattenlevande insekter och andra vattenlevande djur.

Strömstaren latinska namn Cinclus cinclus hos Aristoteles var namnet på en liten fågel som levde vid vattnet.

Strömstaren har fått många namn, men annars tycks den ha glömts bort i den svenska folktron. Några namn är: vattenstare, strömkarl, forskarl, strömkalle (Västmanland), ågubbe, strömjanne, strömpräst, strömsparv, forssparr, vattensvala, göddfröken, romorre, (Hälsingland), forsspink (Värmland), forskung (Bohuslän) och strömskate (Närke).

© © Allt material på denna hemsida är skyddat enligt lagen om upphovsrätt  © ©

 

Strömstare

Jag måste säga att strömstaren är en av våra tuffare fåglar.

Strömstaren står mitt i det forsande vattnet, beredd att dyka ner i det kalla strömmande vattnet och simma efter föda.

Vid Gysingeforsarna fanns två exemplar av denna de strömmande vattnens lilla vilde.


Latinska namnet Cinclus cinclus – vilket hos Aristoteles var namnet på en liten fågel som levde vid vattnet. Lever vid strömmande vatten i de flesta svenska landskapen, men den är endast vanlig som häckfågel längs fjällkedjan och i de norra och västra delarna av Dalarna och Värmland. Mycket sällsynt på Öland och Gotland.


Lever av vattenlevande insekter och andra vattenlevande djur. Strömstarens bo placeras ofta vid baksidan av ett vattenfall och består av mossa. Det är fodrat med löv och gräs. I det klotformiga boet läggs 4-6 ägg som ruvas i 15-17 dygn av honan.


Strömstaren har fått många namn, men annars tycks den ha glömts bort i den svenska folktron. Några namn är: vattenstare, strömkarl, forskarl, strömkalle (Västmanland), ågubbe, strömjanne, strömpräst, strömsparv, forssparr, vattensvala, göddfröken, romorre, (Hälsingland), forsspink (Värmland), forskung (Bohuslän) och strömskate (Närke).

© © Allt material på denna hemsida är skyddat enligt lagen om upphovsrätt  © ©

Hagby Ekopark 14 januari

5978

Idag var Strömstaren på ett strålande humör, brydde sig inte om fotografen som stod på bron.

5915

Sökte ivrigt efter föda i det kalla strömmande vattnet. Dyker efter insekter och andra vattendjur, simmar under vattnet med hjälp av vingarna.

5917

5919

5914

Strömstare, det latinska namnet Cinclus cinclus, engelska namnet White-troated Dipper.

5958

5961

5974

Strömstarens längd 17-20 cm. Stadigt byggd med kraftiga ben och kort stjärt, som ofta hålls något upprätt.

5922

5949

5953

© © Allt material på denna hemsida är skyddat enligt lagen om upphovsrätt  © ©