Spillkråka, 5 juli Aspviken

Latinskt namn; Cryocopus martius – vilket betyder ungefär, ”Den som träget arbetar med träd”. Samt namnet på en helig fågel i Rom som var tillägnad krigsguden Mars. Spillkråkan har fått sitt svenska namn av att hon spiller träspån omkring sig när hon hackar ut sitt bo ur en trädstam. Namnet är känt från 1700-talet men är säkert äldre än så.

Spillkråkan vår största hackspett, häckar i hela landet med undantag för fjällen med omgivande björkskogsregioner. Föredrar sin häckning i högstammig skog, både barr-, och lövskog. Väljer ofta en reslig tall eller asp som boträd. På relativt hög höjd, mellan fem till tio meter, hackar spillkråkan ut sitt bohål. Ingångsöppningen är oval och bokammaren ofta över en halv meter, ibland upp till en meter djup. Arbetet med att hacka ut barnkammaren kan ta upp till en månad, och båda föräldrarna hjälps åt. Ofta hackas ett nytt bohål upp varje år.

Spillkråkan lever till stor del på myror, men även andra insekter och skalbaggar.

Kullen består av tre till sex ägg som läggs i slutet av april eller början av maj. De ruvas av båda föräldrarna och efter endast tolv till fjorton dagar kläcks äggen. Förvånansvärt kort tid för en så stor fågel. Under den första veckan värms ungarna nästan ständigt, men skulle de lämnas ensamma i boet packar de ihop sig som en ”värmepyramid”, d.v.s. att de sitter på sina fötter och lutar sig mot varandra. Formationen hjälper dessutom ungarna att hålla upp sina tunga huvuden till dess föräldrarna kommer med mat. Ungarna matas med föda som stöts upp av föräldrarna.

Spillkråkan har också begåvats med en mängd andra namn, tallhackare, svartspett, spelkråka, hålkråka och regnkricka för man trodde att det skulle bli regn när hon flög över skogen och ropade ”kricka kricka”. Ett annat namn var Gertrudsfågeln. En sägen berättar att Vår Herre bad om bröd i en torparstuga, men vägrades detta av torparhustrun, som hette Gertrud. Till straff förvandlades hon då till en fågel, som måste söka sin föda mellan barken och trädet och endast dricka vid regnväder. Hon flög ut genom skorstenen, och endast hennes hjässa förblev röd – kvinnan hade burit en röd hätta.

Det svenska beståndet av spillkråkor beräknas till 20.000 till 30.000 par. Under vintern stannar som regel de äldre spillkråkorna vid boplatsen medan ungfåglarna kan ge sig iväg på längre strövtåg.

9 september

Sep9

Dagens höjdare i det allt igenom gråkalla vädret, 6 orrar på en skogsväg.

Som jag kunde se så var där 5 ungar och en höna, lite svårt så här års då ungarna är i ungefär samma storlek.

Latinska namnet är Lyrurus tetrix – vilket betyder, lyrstjärtat och ”tetrix” anses vara ljudhärmande. Finnes mer eller mindre allmänt i södra Sverige, men blir mer och mer ovanlig ju längre upp i norr man kommer. Föredrar öppna skogsmarker såsom hedar, mossar och kalhyggen. Går ibland upp på grusade skogsvägar för att äta småsten som hjälp till matsmältningen

Lever av bär, björkknoppar frön och skott. Under sommaren äter ungfåglarna också insekter, larver och andra smådjur. Orren har en mycket lång historia i landet. Namnet användes först 1311, men är säkert mycket äldre.

Källa: Våra svenska fåglar i färg av Gustaf Rudebeck

Sädesärlan och rödhaken är fortfarande kvar i norra Hälsingland, med tanke på den tidiga och kalla hösten drar de snart söderut.

Storskraken fiskar på låter sig inte störas av vattentemperaturen 12 grader.

Spillkråkan hamrande hörs tydligt när den söker föda.

Påsken, Aspviken, Hälsingland 2013

Apr3

Vet inte hur jag skall börja skriva om den fantastiska påsk vi har haft, vårt Paradis har strålat i sol och med en nästan obefintlig vind har vi upplevt den mest underbara påskhelg. Kom upp skärtorsdags etermiddag, vår granne L hade i tid satt på värmen, stugan kändes skön med 18 grader inomhus. Snabbt ur med all packning, ner på isen för att borra, 70-80 centimeter kärnis känns tungt utan motorborr. Skam den som ger sig, det blev till slut håll genom isen och jag kunde bära in vatten.

Snabbt ut med fågelfrön, det är längesen vi nu matade fåglarna, senast i höstas. Det tog bara några timmar så hittade våra bevingade vänner tillbaka, hur kan de så snabbt hitta till vår matning efter nästan ett halvår?

Här följer en kavalkad av bilder på de fåglar som besökte oss under påsken; Domherrar, Svartmesar, Nötväckor, Talgoxar, Blåmesar, Tofsmesar och Talltitor, icke att förglömma den Pärluggla som hoade nästan varje kväll i sin jakt på en hona och samtidigt hävda sitt revir.

Långfredagen intogs den traditionella ärtsoppan, saffranspannkakan, punsch och annat drickbart i goda vänners lag på isen. Strålande, värmande sol helt vindstilla en underbar dag. Vilken tur att vi åkte upp till stugan, vi velade fram och tillbaka eftersom vädret kändes ostadigt in i det längsta.

Påskdagen vandrade hustrun och jag på isen bort till Grådammen för att eventuellt få se Strömstaren som brukar finnas där, en härlig lång vandring på en is med mycket skarsnö. En kafferast i strålande sol, och en is som mullrade under oss.

Strömstaren kunde vi inte med säkerhet inte observera, fast nog kunde det vara den som flög upp en bit bort, svårt att gå vidare så vi släppte den tanken och vandrade hemåt via scoutstugan och vidare hem på isen.

Den större hackspetten, flög mellan tallen och den gamla telefonstolpen med sina kottar, hade en hålighet där kotten passade. Klämde fast kotten i hålet och kunde på det viset hacka och finna den föda som behövs för att hålla värmen och överleva. Spillkråkan flög fram och tillbaka mellan skogen och asparna i djurhagen.

Tror mig veta var den har sitt bo, hoppas på att kunna studera Spillkråkan närmare i vår och sommar.

Påskdagens kväll fick vi ett snabbesök av en råbock som letade föda under fågelmatningen, en snabb bild genom rumsfönstret, blev inte den bästa men ett trevligt minne.

En bild på moln, ja en helg som den här med dagar med molnfri himmel så är det på sin plats att visa att på Annandagen kom det lite ljusa ”sommarmoln”. Annandagen bjöd våra vänner N o L på äkta hälsingekolbullar.

Kolbullar skall naturligtvis göras över öppen eld och ute i det fria, tillsammans med lingonsylt är detta en delikatess som dessutom mättar ordentligt och länge. Jag har alltid trott att namnet kolbullar kommer sig av att det var en rätt som åts av kolarna i sina kolarkojor. Vilket i och för sig stämmer men namnet kommer av att smeten skall stekas, inte över öppen eld utan just över en bädd av kol.

Efter att ha åkt skidor, suttit ute i solen, ätit mig ordentligt mätt på kolbullar så hettade det i ansiktet och kroppen kändes så där skönt behaglig. I morgon skall vi ställa kosan mot Vallentuna igen. Den här påsken kommer att minnas som solens påsk, kalla nätter solvarma dagar en underbar kombination.