Fjällvandring Ammarnäs – Hemavan etapp 3

Servestugan – Tärnasjöstugan

Samma morgonprocedur, blir nu till en bra rutin som följer oss under resten av vandringen.

Servestugan efter en stunds vandring.

Idag startade vi vid 9-tiden i ett vackert väder med stora blåa revor på himlen, såg ut att bli en strålande dag. Dagens etapp skall vara 14 km vilket stämde bra, enlig GPS-en 14,2. Startade på 650 meter första stigning ca: 200 meter efter det en ganska enkel vandring, långsamt utför 230 meter till målet Tärnasjöstugan.

Första fika paus, vid en härligt porlande fjällbäck, med en starkt skinande sol. Där är det lätt att bli sittande, njuta av ljudet, värmen det goda kaffet och trevligt sällskap.

Kungsleden är väldigt bra utmärkt med stenrösen och ibland orangefärga på träd eller stolpar. Ett fantastiskt jobb har lagts ner på att lägga ut spångar på de blötaste ställena, hade varit svårt att ta sig fram om inte spångarna fanns, väldigt myrblöt på sina ställen.

En härlig dag med ett perfekt vandringsväder, svag vind, växlande molnighet och så här års är det mygg och knottfritt. Närmare Tärnasjöstugan blev det åter vandring i björkskogen med underbara färger och dessa knotiga björkar som många är ett naturens konstverk.

Väl framme vid stugan är det dock skönt att ta av sig ryggsäcken, byta till torra kläder, hänga in det lite blöt i torkrummet, trots att det idag inte kommit regn så blir det lite svettigt framför allt efter ryggen, den gamla ryggsäcken är inte lika bra som dagens säckar, det har skett en snabb utveckling på mycket av friluftsartiklarna. Det mesta har blivit lättare, alla kläder skall andas och hålla tätt utifrån ” fan tro´t”.  Men visst har det skett mycket bra även om reklamen som så ofta överdriver och får oss att köpa nytt.

Det blev ett snabbt besök av två strörenar alldeles vid huset, ko med kalv fick jag det till. Före kvällsmålet, en stunds vedbastu nere vi Tärnasjön, hustrun tog ett dopp i det kalla vattnet så även R, själv hoppade jag över kallbadet och utnyttjade hinken i taket.

Som brukligt under den här vandringen blev det tidigt sänggående, mörkret infaller utan att vi kan påverka skeendet. Förstår hur folk hade det förr i tiden, det fanns inte annat att göra än att rätta sig efter dygnets skiftningar och kanske är det rätt att sova när det är mörkt och vara vaken när det är ljust. Är det elen och glödlampan som idag har ändrat vår livsstil och vi inte riktigt har hängt med i evolutionen? Det verka ta längre tid för människan en för andra djur att anpassa sig.

Annonser

Fjällvandring Ammarnäs – Hemavan etapp 2

Aigertstugan-Servestugan

Vaknade till en fin morgon, plusgrader och en del blå himmel, skönt att det inte snöade. Vinden hade mojnad något men fortfarande ganska hårt sned motvind. Uppstigning 7-tiden då det börjar ljusna så sakteliga, frukost havregrynsgröt med russin och linfrön, torrmjölk som gjordes i ordning igår kväll.

Det är i dessa fina STF-stugor självhushållning, där vi eldar upp rummen, hämtar in vatten, tömmer slask på särskilda markerade ställen bär in och ibland hugger ved. I köket/allrummet finns det en riktigt ordentlig vedspis som ger en god, härlig värme framförallt för oss som har med R som går upp en timme före oss andra gör eld i spisen och löser Sudoku. Det finns proviant till försäljning vilket vi tagit fasta på när det gäller våra kvällsmåltider, Bullens korv är något av en nostalgisk favorit, minns den såväl från min ungdom.

Klockan hinner bli 9 innan vi är klara med morgonens sysslor, fyllt termosarna, packar om ryggsäckarna, städat rummet. Dagens etapp skall enligt alla tips vara den mest krävande, 18 kilometer enligt skyltningen, med två ordentliga stigningar. Vilket visades vara fel, 20 kilometer sånär som på 1 meter visade GPS-en när vi nått målet Servestugan.

Det började med en ordentlig stigning direkt med kraftig vind snett framifrån, vi strävade på med småpauser, varje timme en rast med ryggsäck av, vätskepåfyllning, nötter eller choklad för att fylla depåerna. På denna etapp finns det två raststugor på lagom avstånd för lunch och eftermiddagskaffe, så planerade vi vandringen.

Ett parti på väg upp för första stigningen blev extra svår med en mycket ”stendrammel” och här mycket kraftig vind det gällde att titta var fötterna fanns. Dock låg stenarna ovanligt still vilket gjorde vandringen överkomlig. Som högst var vi på drygt 1100 meter, vilket jag tror är den näst högsta toppen på Kungsleden. Första raststugan vid Juovvatjåhkka ligger på 1099 meters höjd, vi åt där vår lunch och kunde också utnyttja det nyligen byggda dasset.

Nu bar det ordentlig neråt, med en vidunderlig utsikt, molnen låg som ett tak över bergtopparna, det går fortare utför, men lika påfrestande för benen framför allt knäna som får ta emot tyngden från kropp och ryggsäck.

När vi når andra raststugan Vuomatjåhkka har vi gått ner cirka 200 höjdmeter och har gått 13 kilometer, betyder 7 kilometer kvar tills målet som idag är Servestugan. Vi har nu en stigning kvar, sedan bär det utför igen för att slutligen de sista två kilometrarna blir småjobbiga genom björkskog och slipprig stig, men fram för allt så är det mentalt eftersom etappen skulle enligt skyltningen vara 18 kilometer men då visar det sig att det är två kilometer till och det känns framför allt när det är lite svårframkomligt .

Dagens etapp började med stigning + 350 meter, ner -280 meter en andra stigning + 140 meter slutligen ner – 260, sista två kilometrarna väldigt kuperad terräng.

Vi blev fantastiskt mottagna av stugvärden N.K. med varm saft på stugbron, ordentligt trötta och skitiga blev det ner i bäcken för att tvätta kängor och byxor, härligt att det finns stora gasoluppvärmda torkrum i stugorna. Här mötte vår femte vandringskamrat upp efter att ha åkt båt från Ammarnäs på sjön Stor-Tjulträsket, en fin båttur med guidning. God middag, trevlig samvaro i stugan med en stugvärd som på ett strålande sätt blev vår värd, fågel- och fiskeintresserad gjorde att vi hade mycket trevligt att prata om. Innan sänggående så drog han en ur verkligheten sann historia om hur det kan gå till i dessa trakter.