Blandad ”natur” komplott 17 september

Höstens första bergfink har anlänt till matningen, snart hoppas jag på att flera hittar hit. Det brukar komma ett tiotal hit under hösten.

Det börja bli ont om insekter, getingarna blir slöa letar efter ställen för vintervilan. De fåtal flugor som syns och hörs verkar också de slöa och söker sig till platser där solen värmen en del.

Grönfinkarna förser sig med solrosfrön, äter mest hela dagarna.

En hare som satt alldeles stilla, tror den försökte spela stubbe.

Det har varit ovanligt gott om skogsfågel denna sommar både tjäder och orre har jag sett fler av än tidigare.

© © Allt material på denna hemsida är skyddat enligt lagen om upphovsrätt  © ©

 

 

9 september

Dagens höjdare i det allt igenom gråkalla vädret, 6 orrar på en skogsväg.

Som jag kunde se så var där 5 ungar och en höna, lite svårt så här års då ungarna är i ungefär samma storlek.

Latinska namnet är Lyrurus tetrix – vilket betyder, lyrstjärtat och ”tetrix” anses vara ljudhärmande. Finnes mer eller mindre allmänt i södra Sverige, men blir mer och mer ovanlig ju längre upp i norr man kommer. Föredrar öppna skogsmarker såsom hedar, mossar och kalhyggen. Går ibland upp på grusade skogsvägar för att äta småsten som hjälp till matsmältningen

Lever av bär, björkknoppar frön och skott. Under sommaren äter ungfåglarna också insekter, larver och andra smådjur. Orren har en mycket lång historia i landet. Namnet användes först 1311, men är säkert mycket äldre.

 

Källa: Våra svenska fåglar i färg av Gustaf Rudebeck

Sädesärlan och rödhaken är fortfarande kvar i norra Hälsingland, med tanke på den tidiga och kalla hösten drar de snart söderut.

Storskraken fiskar på låter sig inte störas av vattentemperaturen  12 grader.

Spillkråkan hamrande hörs tydligt när den söker föda.

© © Allt material på denna hemsida är skyddat enligt lagen om upphovsrätt  © ©

 

 

Orre 18 juli

Vi skulle upp på en myr för att se hur långt det gott med hjortronmognaden, vid vägkanten en orrhöna som tillsammans med en synlig unge befanns sig på bra avstånd från bilen. Ungen som jag tror är en hane (tupp) beroende på att det redan syns en lysande röd fläck vid ögat. När jag gick ur bilen lyfte de och då såg vi ytterligare en unge.

Orren häckar allmänt i Sverige från Skåne till långt upp i Lappland och går på fjällsluttningarna upp i björkregionen. Den trivs bäst i trakter där björk- och barrskog omväxlar med hagar, ängar, mossar och bergig mark. Den finns också i enbusksnår och på ljunghedar. Vintertid bäddar orren ibland ned sig i snön för att skydda sig mot stark köld och hård vind. Under vintern tillbringar orren större delen av dagen, mellan födosöken, i hålor under snön. Efter dess uppflog kan man ofta se ett blottat hålrum i snön

Orrens föda utgörs av diverse växtdelar, som knoppar, späda blad, säd och frön samt bär, men den äter även insekter, larver och maskar, särskilt ungarna får insekter att äta. På vintern utgör björkknopp den huvudsakliga födan.

På grund av sitt välsmakande kött räknas orren som ett värdefullt villebråd. Orre jagas under hösten främst med trädskällande fågelhundar som till exempel finsk spets men även med stående fågelhundar som till exempel vorsteh. Under vintern är smygjakt med kulgevär vanligast, då orrtupparna ofta uppehåller sig i björktopparna.

fakta Wikipedia

© © Allt material på denna hemsida är skyddat enligt lagen om upphovsrätt  © ©