Vanlig geting 28 juli

Jag har fått sällskap i mitt kamouflagetält, ett gäng vanliga getingar bygger upp sin kupa. Det surrar friskt, en väldig trafik till och från. Fascinerande att se hur de bygger upp varv efter varv.

Vanlig geting (Vespula vulgaris) är en gul och svart 11–16 mm (drottning 17–20 mm, drönare 13-17 mm) lång stekel, tillhörande familjen getingar. Den är Sveriges vanligaste geting och tillsammans med tysk geting är den även Centraleuropas vanligaste. Den har en giftgadd som, till skillnad mot honungsbiet, kan användas upprepade gånger.

Boet byggs på våren – försommaren av en drottning i form av sexkantiga celler, där hon sedan lägger ägg. Boet är uppbyggt av en sorts pappersmassa, som skapats av tuggade träfibrer och saliv. Vanligen hänger boet i ett innertak på ett hus, inne i ett gryt eller liknande, från en stjälkliknande struktur. På denna struktur utsöndrar drottningen sedan en kemikalie som håller myror borta.

De ägg som drottningen lägger blir larver, som efter 10 – 20 dagar bygger en puppa av silkestråd. Efter ytterligare en vecka utvecklas till arbetare, per bo, dessa hjälper till att bygga på och underhålla boet och skaffa mat till larver och drottningen. Arbetarna styrs av feromoner från drottningen.

Larverna livnär sig på proteinrik föda, såsom andra insekter. De fullvuxna individerna lever dock på socker, som till exempel från fallfrukt, trädsav eller honung.

Arbetarna kommer från befruktade ägg, men får för lite näring för att utvecklas till drottningar. Framåt hösten tillåts dock några ägg bli drottningar, som tillsammans med drönare (hannar) svärmar och parar sig. Drönarna utvecklas ur obefruktade ägg och saknar gadd. Efter svärmningen dör den ursprungliga drottningen. Arbetarna kastar ut kvarvarande larver och lägger ägg (som är obefruktade) i boet, som i enstaka fall överlever och utvecklas till drönare. De nya drottningarna letar ofta upp en övervintringsplats och producerar dessutom glykol i kroppen, som sänker fryspunkten.

Bivråk är en fiende till den vanliga getingen.

Det finns ett flertal insekter som härmar getingens utseende, så kallat mimikry. Hit hör bland annat blomflugor.

fakta Wikipedia

© © Allt material på denna hemsida är skyddat enligt lagen om upphovsrätt  © ©

 

 

Blomkul 12 juli

12 juli brukar vara vår första dag för hjortronplockningen, så icke i år denna kalla, blåsiga sommar. Det behövs nu värme och säkert en dryg vecka innan Norrlands guld går att plocka.

Ägnade en stund, mellan regnskurarna att leka med kamera och sedan photoshop bland de blommor som vågat blomma.

Kamera med ett macro objektiv eller Lensbaby får igång fantasin.

Jag kan se något i varje bild, men det är upp till dig som tittar att eventuellt se något som ger dig en upplevelse.

© © Allt material på denna hemsida är skyddat enligt lagen om upphovsrätt  © ©

 

 

oj vad försvann bakom stenen ?

Något brunaktigt pälsdjur gömde sig där bakom en sten, en björn??? Det har hänt förr att det vi trodde var en sten eller ett ljusfenomen visade sig vara björn.

Men där dök det upp en ekorre, mer spännande än så blev det inte denna gång, men väldigt trevlig att titta på.

Låter sig väl smakas av fåglarnas frön.

© © Allt material på denna hemsida är skyddat enligt lagen om upphovsrätt  © ©

 

Forsärla Åkersberga 2 maj

Forsärla rapporterades från slussen i Åkers kanal, vilket var lagom avstånd då jag ändå var i närheten. Helt enligt rapporten fann där två exemplar som flög snabbt omkring för att lleta föda.

Forsärlan är inte så vanlig i våra trakter, senat jag ”kryssade” så var det i Skåne. Det är den ärla som har längst stjärt och kortaste ben.

Flyttar till västra Europa under vintern, boet i klippskreva, hålighet i stenbro o.d intill vattendrag.

© © Allt material på denna hemsida är skyddat enligt lagen om upphovsrätt  © ©

 

Angarn 26 april

Tidig morgon 06:00 vid Skesta hage nollgradigt, svag vind med ett tunt vitt snötäcke efter en kall natt. Fåglarna brydde sig inte om aprilvädret utan det hördes lite var stans.

Vi gjorde ett högervarv runt sjöängen, med många stopp för att lyssna och med kikarens hjälp hitta våra bevingade ”kryss”.

Dagen gav 65 arter varav 10 kryss som årskryss för Angarn, för mig ett mycket bra resultat.

Typiskt aprilväder där solen i korta perioder kunde bryta igenom och marken värmdes upp.

Vid vår andra fikarast på Hackstakullen blev det för en stund riktigt vårlikt.

Det blev en sju timmars fin runda vid Angarnssjöängen.

© © Allt material på denna hemsida är skyddat enligt lagen om upphovsrätt  © ©

 

Kråka porträtt

Kråkfåglar anses allmänt tillhöra de intelligentaste fåglar. I går träffade jag på två som verkade tycka att fotografer är vänliga typer och ställde gärna upp på fotografering på för oss fågelfotografer ovanligt när håll.

Enligt fågelboken är detta gråkråka, det finns en nära släkting svartkråka. Svartkråkan förekommer sällsynt som häckfågel i Sverige, främst i Skåne. Svartkråka observeras sällsynt över hela landet, främst i södra Sverige och på Västkusten, och mycket sällsynt norr om Dalarna

Kråkan är precis som många andra kråkfåglar social och läraktig. Den håller helst till i skogsdungar, men även i parker och trädgårdar i närheten av människor. Den har skarp syn, hörsel och luktsinne.

Under förmiddagarna söker kråkan energiskt sin föda och letar igenom alla ställen där det kan finnas lämplig föda. Kråkan är allätare och har en mycket varierad kost. Den äter till exempel döda djurkroppar, sniglar, insekter, frukt, köksväxter, groende eller mogen säd, småfåglar, smärre däggdjur, fisk och fågelägg.

Kråkan förekommer i en rad ordspråk och myter. Ett svenskt exempel är: ”Det smakar ändå fågel sa gumman och koka soppa på den stör där kråkan suttit”.

Att slösa med ens resurser i onödan kan ses som att ”elda för kråkorna”. Man kan ”skriva som en kråka”. ”sätta en kråka i kanten”  och ”sätta sin kråka”. Andra liknelser inkluderar ”hoppa kråka” .

Den svenska barnvisan ”Prästens lilla kråka” handlar inte om fågeln kråka. Kråka i detta sammanhang är ett gammalt smeknamn för ”flicka”.

fakta Wikipedia

© © Allt material på denna hemsida är skyddat enligt lagen om upphovsrätt  © ©

 

Norra Djurgården 21februa

SMHI hade lovar snö, och de hade rätt inga stora mängden men ändå. Det blev lite ljusare och ute på norra Djurgården vid Isbergskärret låg snön kvar.

Efter lunch kom solen och därmed takdroppen.

Djurgårdsbrunnskanalen med en fin inramning av vit snö visar sig från sin bästa sida.

I morgon är vi lovade oväder med både snö och kraftig vind, får se vad det kan ge för upplevelser.

© © Allt material på denna hemsida är skyddat enligt lagen om upphovsrätt  © ©

 

Strömstare

Jag måste säga att strömstaren är en av våra tuffare fåglar.

Strömstaren står mitt i det forsande vattnet, beredd att dyka ner i det kalla strömmande vattnet och simma efter föda.

Vid Gysingeforsarna fanns två exemplar av denna de strömmande vattnens lilla vilde.


Latinska namnet Cinclus cinclus – vilket hos Aristoteles var namnet på en liten fågel som levde vid vattnet. Lever vid strömmande vatten i de flesta svenska landskapen, men den är endast vanlig som häckfågel längs fjällkedjan och i de norra och västra delarna av Dalarna och Värmland. Mycket sällsynt på Öland och Gotland.


Lever av vattenlevande insekter och andra vattenlevande djur. Strömstarens bo placeras ofta vid baksidan av ett vattenfall och består av mossa. Det är fodrat med löv och gräs. I det klotformiga boet läggs 4-6 ägg som ruvas i 15-17 dygn av honan.


Strömstaren har fått många namn, men annars tycks den ha glömts bort i den svenska folktron. Några namn är: vattenstare, strömkarl, forskarl, strömkalle (Västmanland), ågubbe, strömjanne, strömpräst, strömsparv, forssparr, vattensvala, göddfröken, romorre, (Hälsingland), forsspink (Värmland), forskung (Bohuslän) och strömskate (Närke).

© © Allt material på denna hemsida är skyddat enligt lagen om upphovsrätt  © ©