Grönhjon 8 juni

Ni som följd min blogg, känner igen att det så här års ofta blir inlägg med olika småkryp som jag hittar på vår skogstomt i Hälsingland.

Enligt Nationalnyckeln är detta ett grönhjon (Callidium aeneum) beskrivet enligt följande. En påfallande bred och platt, grön långhorning med en ovanlig, nätliknande skulptur på täckvingarna. Larverna lever under barken på grova döda grenar som sitter kvar på levande granar. Arten förekommer i nästan hela Sverige. Längd 9-15 mm.

Grönhjon förekommer knappast i den rationellt skötta granskogen (kulturskogen) eftersom grenarna där är för klena. Den hittas främst i gamla granar som lämnats i öppna områden, t.ex. i åkerbryn, i kanten mot myrar och mot hällmarker.

Denna typ av träd blir allt sällsyntare i landskapet och arten minskar därför på de flesta ställen, med undantag för vissa områden i den fjällnära skogen. Det här exemplaret hittade jag krypande bland ljungen.

© © © Allt material på denna hemsida är skyddat enligt lagen om upphovsrätt  © © ©

 

Sten 3 oktober.

Ibland kan det kännas lite svårt med inspirationen för att hålla kameran i gång. En större sten räckte i går för att väcka min nyfikenhet.

Naturligtvis gjorde macro-objektivet sitt till för att hitta små intressanta utsnitt.

Jag har tyvärr aldrig haft möjlighet att dyka och fotografera, men får lite känslan av korallrev.

Naturen kan verkligen bjuda på olika spännande detaljer.

© © Allt material på denna hemsida är skyddat enligt lagen om upphovsrätt  © ©

Aspviken 13 september.

Förmiddagen ägnade jag åt att klyva ved, lite sent på året men de hinner torka till nästa höst. Såg hur en som jag trodde humla slog sig ner på en björkkubbe, snabbt in efter kamera med macroobjektivet. Fick en paus från vedklyvningen, smög nära och såg hur den åt av den nyfällda björken.

Tanken slog mig efter en stund inte är det väl så att humlor äter trä, där finns inget av deras föda (pollen).

Vid datorn kunde jag konstatera att det inte var en humla, saknar den obligatoriska antennerna. Då kommer frågan vad kan det vara liknar ju trots allt en typ av humla. Har fastnad vid att det är någon art av blomfluga, det finns massor av olika blomflugor, Jag kan trots lite letande inte fastställa vilken detta är.

© © Allt material på denna hemsida är skyddat enligt lagen om upphovsrätt  © ©

Jag och mitt Sigma 105 macro 5 september.

Använt denna rubrik tidigare och kommer att göra så fortsättningsvis när jag visar macrobilder.

Inköpet av macroobjektivet har gjort att det har blivit ett projekt denna sommar. Det är så mycket enklare numera att komma nära i och med all automatik som finns, jag är tillräckligt gammal för att ha fotograferat med bälg vilket gjorde att jag då mer behövde koncentrera mig på att räkna ut exponering och bländare (beroende på bälgens utdrag). Nu kan jag bara leta motiv och ha sinnet öppet för att hitta bra motiv.

Motiv finns överallt, sitt ner på marken en stund så kommer det alltid något spännande att fånga med kameran.

Hösten är enligt mig den mest fotogeniska årstiden, med alla färger, dimmor och ofta härliga motljus. Ser fram emot att det ska komma mer färger här i Hälsingland.

© © Allt material på denna hemsida är skyddat enligt lagen om upphovsrätt  © ©

Mitt lilla macro o jag 14 juli

Mitten på nittiotalet kom Lill Lindfors med låten mitt lilla fejs och jag, efter en skön promenad i kvällslugnet tillsammans med mitt macroobjektiv. Kom jag på rubriken mitt lilla macro och jag. Närbilder är så spännande det är så mycket som dyker upp och sätter fantasin igång. Det är alltså upp till beskådaren att upptäcka något i bilderna, så var så god här kommer macrobilderna från den kvällen.

Bilderna tagna med Sigma 105 mm 1:2,8, någon även med en förlängningsring.

© © Allt material på denna hemsida är skyddat enligt lagen om upphovsrätt  © ©

Närbilder 24 oktober

Efter en ovanligt kall natt, blev dagen grå och kylig sundtals med lite regn. Dagen vandring gav inga fåglar de hölls sig gömda, det fick bli att ta fram macroobjektivet och grotta ner mig nära marken för att hitta något att plåta idag.

Härligt att det finns motiv överallt.

© © Allt material på denna hemsida är skyddat enligt lagen om upphovsrätt  © ©

 

 

 

 

Hälsingland 10 juli

Ibland är det så skönt att hitta de lilla i naturen, på en liten yta är det myller av liv.

En så vanlig husfluga kan vara fina motiv.

En ensam myra, skapar en lugn harmonisk bild.

En sländas akrobatiska gång på en kvist, visar tydligt naturens fantastiska uppfinningrikedom.

Visst kan det även bli trångt och det uppstår en viss trängsel, typ Essingeleden en eftermiddag.

Även här lurar det faror, det gäller alltid att vara uppmärksam.

Myran lyckades inte denna gång fick nöja sig med lite söt björksav.

Spindel kan se lite skräckinjagande ut trots sin litenhet.

© © Allt material på denna hemsida är skyddat enligt lagen om upphovsrätt  © ©

Abborrtjärn 28 oktober

Dagen ägnades åt den svåra konsten att få regnbågen att älska just mitt bete, att den med en våldsam fart och strid skulle ge mig en adrenalinkick som skulle få mig varm denna kyliga dag. Så blev det nu inte, inga hugg,  inga vakar på sjön där det ändå finns gott om regnbåge, öring, röding, abborre, gädda och mört allt enligt en fiskare jag träffade vi sjön.

Elden gjorde en del nytta för värmens skull men framför allt är det trevligt med en sprakande eld ute i naturen, denna årstid är det heller ingen fara att elda, det är om jag säger, blöt och surt i våra marker.  Fisken ville inte visa sig eller ens vara framme vid mitt utkastade bete som skulle vara av bästa sort enligt ansvarig i affären med alla dessa fiskeredskap, numera finns det verkligen de mest fantastiska skapelser som skall locka till hugg. Fågelintresset, naturintresset gör att det ändå är härligt att vara ute i skog, sjö och mark. Se där ändå lite liv, hörde de trumpetande sångsvanarna på långt håll, snabbt upp med kameran som för det mesta hänger beredd runt halsen.

Det är nu tiden då sångsvanarna samlar ihop sig och flyttar söderut, det är en vacker men vemodig syn när dessa stora fåglar ger sig iväg för att övervintra på varmare platser, för att till tidig vår återkomma med solen och värmen.

Större hackspetten trotsar vår vinter och stannar kvar och med sitt idoga hackande snart är det ända som hörs i skogarna.

                 Vitmossa i närbild.

När det inte ville bli något hugg eller ens ett ynka napp, blev det efter 4-5 timmar kallt och lite trist, det blev istället kamerajakt. Finns alltid motiv i naturen, denna eftermiddag blev det på med makroobjektivet, leta spännande närbilder, spännande detaljer finns det överallt.

Närbilder ger ofta betraktaren möjlighet att själv fantisera och se vad kanske inte andra ser, samtidigt så ger der ofta väldigt imponerande kompositioner. Naturens egna konstverk finns det gott om det gäller bara att våga titta efter, krypa nära och låta fantasin dra iväg.

Alla fina mönster som bildas av lavar, mossor på stenar och berg, ger inspiration i vardagen på ett enkelt och naturligt sätt.

När jag lämnade sjön på eftermiddagen hade vinden mojnat och solen lyste höstligt över skogen med trädens speglingar i det stilla vattnet. Nu är det inte långt till vinterns inträde i södra norrlands inland.