Lavskrikesafari 20 oktober.

I lördags drog hustrun och jag iväg till Gränsland, för att på söndagen tillsammans med en fågelguide vara ute i Gästrikeskogarna för att titta på Lavskrikor. Har länge velat träffa dessa sociala fåglar, med stor spänning i ett hällande dagsregn åkte vi på småvägar genom Gysinge vidare mot Sandviken och Åshammar till Jägarstugan där vi skulle sova.

Ett stort timmer hus, 9 våningssängar med en stor eldstad i mitten.

Det brann i spisen när vi kom fram, varmt och skönt inne, råkallt och blöt ute, vi lade ut liggunderlag på de hårda sängarna, vi skulle åter sova på hårt underlag och i sovsäck, spännande hur skulle våra nu äldre kroppar reagera, en natt på detta sätt. Vi eldade ordentligt under eftermiddagen, fotogenlamporna de enda vi hade som lyste upp lite i det stora rummet. Här fann det inge el.

Vi fick trevligt sällskap av ett par från Norrbo i Hälsingland (där brukar vi vara på auktion), med två härliga småkillar, de installerade sig snabbt för det skulle serveras kolbullar, denna härliga Hälsingerätt, med lingonsylt smakar det utmärkt när vi satt ute, under tak med det ihållande regnet och den strida strömmen som en härlig ljudkuliss i den nu svarta natten. Trevlig samvaro, där det pratades om olika naturupplevelser och att det troligtvis skulle bli uppehållsväder imorgon när vi skulle ut i skogen för få träffa Lavskrikor och förhoppningsvis kunna få fina bilder. Det blev någon timmes läsning i ficklampans skumma sken, innan jag kröp ner i sovsäckens sköna värme.

Uppstigning det kändes i kroppen att vi legat på alltför hårt underlag, dåligt med sömn stelt och ont lite överallt, vad gör det, nu när vi skall ut i skogen för att spana på lavskrikor. Brasan är redan tänd, tack Stefan för det, idag uppehåll men grått och fuktigt kändes som regn, kan bli svårt att fotografera idag om det inte ljusnar. Vi mötte upp vår guide klockan 9, åkte någon mil norrut, in på en liten grusväg, spänningen steg. Vi hann inte mer än stanna bilarna så kom det 4 Lavskrikor tyst inflygande mot oss.

Hustrun laddade falukorv på en pinne och hoppades på att få besök av en lavskrika. Fullt så sociala var inte just dessa individer.

Härlig upplevelse att på så nära håll och utan att behöva gömma sig eller vara tyst, här gick det bra att prata och röra sig fritt. Gick att göra en liten brasa bara några meter ifrån matplatsen som laddades med falukorv, och formfranska.

Hona, hane ser likadana ut, i sina färger väl anpassade för att leva i dessa marker. I detta revir fanns 2 vuxna och 2 årsungar, ungarna nu lika stora som sina föräldrar, ungarna föds tidigt på året. Paret bygger ett bo i en tät gran tidigt på året, när det fortfarande är snö och kallt här uppe i Gästrikeskogen. Så här års hämtar Lavskrikorna mat och flyger iväg för att gömma det i olika gömmor, för att ha till vintern, det finns alltså bröd, falukorv och annat undangömt överallt i reviret.

Fantastiskt, magiskt och underbart att se in i dessa varma och intelligenta ögon.

Naturligtvis fanns det fler fåglar som försåg sig med mat, der blir alltid ”spill” som småfåglarna fyller sina magar och lagrar ökar på fettlagret inför vintern.
Vi fick vara med att ringmärka en av ungarna, till det återkommer jag med text och bild i nästa inlägg.

Annonser