Större gaffelsvans.

En larv som jag bara tidigare sett på bilder i diverse insektsböcker, trodde aldrig jag skulle få se den i naturen. Den är svår att hitta då den ser ut och sitter på ett blad, men jag hade den stora turen att en dag i slutet av juli upptäcka ett exemplar utefter en skogsbilväg i norra Hälsingland.

Av denna spektakulära larv blir det en stor nattfjäril, den är nattaktiv och flyger från april – juli.

Cerura vinula  är det latinska namnet, och tillhör familjen tandspinnare.

Den är vanlig i hela Sverige förutom i fjälltrakterna.

Larven ser redan från födseln egendomlig ut med sin gaffel på bakändan. Från början är den mörkbrun och liknar mest en snigel. Vid varje hudömsning får den en alltmer utbredd grön färg. När larven blir störd skjuter den ut en röd tråd ur vartdera stjärtsprötet. Samtidigt sväller partiet bakom huvudet upp och visar de falska ögonen, ett par svartbruna fläckar. Den kan dessutom spruta ut en skarp, myrsyrehaltig vätska som bränner. Detta utgör skyddsmekanismer mot larven fiender.

© © © Allt material på denna hemsida är skyddat enligt lagen om upphovsrätt © © ©

Mätarlarv Aspviken Hälsingland 19 juni

I vår blommande vita rosbuske trivs många arter nu när blommorna precis slagit ut. Här hittade jag denna mätarlarv låg på ett blad rak som en pinne, alldeles orörlig, efter en stund började den förflyta sig mellan olika blad.

Mätare, Geometridae är en familj av fjärilar

 Det finns omkring 2 000 släkten och 26 000 arter av mätare i världen.

Mätarna har mestadels en spenslig kropp beklädd med tilltryckta fjäll, sällan hårig, sugrör och palper är oftast väl utbildade samt smala, vanligen fjällbeklädda ben. Vingarna är stora och mycket tunna och är oftast plattliggande i vila, de främre vingarna är snett bakåtriktade och sträcker bakvingarna. Flera släkten har vinglösa eller nästan vinglösa honor.

Mätarnas larver är smala, utan behåring och har endast två bukfötter. Larvernas speciella krypstil, att sträcka fram kroppen, böja den uppåt i en båge och flytta bakbenen fram mot bröstfötterna, har gett fjärilarna dess namn, då de ser ut att mäta sig fram. Många arter sträcker stelt ut sig från sin värdväxt då de hotas för att likna en kvist.

I Sverige förekommer 322 arter och ytterligare 12 arter är tillfälligt funna. Av dessa hör 192 arter till underfamiljen Larentiinae, 88 arter till Ennominae, 41 arter till Sterrhinae 11 arter till Geometrinae och 2 arter till Archiearinae.

De största svenska arterna, exempelvis större eklavmätare, har ett vingspann på upp till 65 mm

Fakta hämtat från Wikipedia.

© © © Allt material på denna hemsida är skyddat enligt lagen om upphovsrätt © © ©