Påfågelöga

Påfågelöga (Inachis io) är en fjärilsart; den enda i släktet Inachis. Den förekommer i stora delar av Europa och Asien.

Påfågelögat har ett vingspann på 55-65 mm och dessa kännetecknas av tydliga blå ögonfläckar mot en rödbrun bakgrundsfärg. Äggen som är gröna och ovala läggs huvudsakligen på nässelblad och kläcks på cirka en vecka. Larven är vitprickigt svart, och växer under en knapp månad innan den förpuppas. Påfågelögat ligger i en gulgrön till brun puppa i cirka två veckor.

Det vuxna påfågelögat söker sig företrädesvis till röda och blå blommor – särskilt ängsvädd, hampflockel och olika arter av tistelsläktena Carduus och Cirsium. Fjärilen kan förflytta sig långa sträckor för att finna sina favoritblommor.

Fjärilen övervintrar som vuxen, och kan därför ses mycket tidigt på våren. I Sverige förökar sig påfågelögat enbart med en generation om året.

Påfågelöga har fått sitt namn från de ögonliknande fläckar på fjärilens vingar som påminner om påfågels fläckar på fjäderdräkten.

Faktatext från Wikipedia

© © Allt material på denna hemsida är skyddat enligt lagen om upphovsrätt  © ©

Påfågelöga

Vårens budbärare och en av våra mest välkända fjärilar. Mindre välbekant är att den har utvidgat sitt utbredningsområde avsevärt under de senaste hundra åren.

Vingspann 55-65 mm. Könen är lika.

Påfågelöga är ett kärt vårtecken,  samtidigt med blommande tussilago och sälg  som är viktiga nektarresurser för fjärilar som vaknat upp ur vinterdvala.

De är under sensommaren flitiga blombesökare med förkärlek för röda och blå blommor.

Faktatexten hämtad från Nationalnyckeln. (till Sveriges flora och fauna utgiven 2005)

© © Allt material på denna hemsida är skyddat enligt lagen om upphovsrätt  © ©