getter

Försök att fotografera solförmörkelsen vid Bäckesjön, inte lätt, svårt att se någon måne som skymmer. Jag var ute i rätt tid och kunde med ögonen skymta månen mot solen men kameran klarade inte av det. Borde haft ett starkt gråfilter, det skulle säkert gjort det bättre. Ett spännande ljus blev det över sjön och i skogen, ett kallt ”svart” ljus, fåglarna tystnade inte ett ljud hördes. När solen åter lyste med full kraft hördes fåglarna igen, magiskt. En tur upp till Alsjön för att hitta lite öppet vatten, det är full fart på den naturliga bäcken ner till Storsjön. Därifrån kunde jag med kikaren hjälp se Bäverhyddan, där jag i somras hade lyckan att se och fotografera bäver. Sångsvan rastade och sökte föda i det öppna vattnet. Sångsvanen med sin vackert gula näbb rör sig graciöst mot det mörka kalla vattnet, lite på sin vakt mot fotografen som försöker komma nära. Kniphonan känner sig så här års alltid uppvaktad. Sångsvan med en kniphane i bakgrunden. Där Alsjön rinner ner till Storsjön finns det en av bäver nyfälld björk, en antydan till bäverhydda kan ses, få se lite längre fram om det är en ny familj på den platsen. Skulle visa hustrun mitt ”fynd”, då hon den skarpögde genast såg en Strömstare. Inte lätt att hitta bland alla kvistar där den satt snyggt med sitt guppande sätt. Strömstaren en riktig vinterbadare som är tvungen att dyka i det kalla vattnet efter föda. En rolig fågel att följa, denna gång på ganska långt avstånd. Jag hoppas att den är kvar nästa gång vi åker upp till stugan i Aspviken, då ska jag försöka komma lite närmare. Hustrun och jag åkte runt på bra plogade skogsvägar i hopp om att kunna fotografera älgar som borde röra sig där omkring, tyvärr inga vilda djur på vår färd i skogarna det fick bli några mycket nyfikna getter på bild, bättre lycka nästa gång. © © © Allt material på denna hemsida är skyddat enligt lagen om upphovsrätt © © ©

Idag 10 grader, mulet med regnskurar, trotsade det usla vädret, det är i alla fall bättre än dom senaste dagarna. Tog mig till Lindholmen där jag i vintras gick vid några tillfällen, ett vackert område med idag en härlig grönska, inte längre några lövknoppar. Här finns Gustav Vasa eken.

Den gamla mycket gröna, pampiga Gustav Vasa eken.

Traditionen kring Gustav Vasa.
Sedan slutet av 1500-talet finns en traditon att Gustav Vasa skulle vara född på Lindholmen. Men enligt en annan tradition från 1500-talet skulle kungen ha varit född på Rydboholm, som var hans far Erik Johanssons sätesgård. Tyvärr är det inte möjligt att säkert bevisa var Gustav föddes och inte heller vilket år, annat än att det varit 1495, 1496 eller 1497.
Ett som är säkert, Gustav Vasas mormor Sigrid Eskilsdotter bodde på Lindholmen i slutet av 1490-talet och även under 1500-talets första årtionde. Efter hennes död 1527 tillföll godset Gustav Vasas syster Margareta Eriksdotter och sedan dennas son Per Brahe d ä, som föddes på Lindholmen 1520.

Som vanligt skulle jag skåda och eventuellt fotografera fåglar, inte lätt nu med dessa fina gröna lövfyllda träd. Det va egentligen ”bara” koltrasten som hördes och kunde hittas, koltrastens vackra sång hördes överallt.

Skönklingande koltrastsång hördes i snart sagt varje snår.

Nu fanns det annat att ägna tiden åt allt från sniglar och geter som förnöjt ömsom åt, idasslade eller vilade, brydde sig varken om mig eller regnskurarna. Inte fel att bara vandra runt i vår fantastiska natur, kaffet och äggmackan smakar alltid utmärkt, nu intogs det under en grön stor ek.