Ammarnäs låg insvept i ett grått täcke.
Tillsammans med hustrun och 3 kamrater vandrade jag med början vecka 37
(14 september) den södra delen av Kungsleden. Skall berätta om vår höstvandring mellan STF-stugorna. Etapp 1 Ammarnäs – Aigertstugan en 8 kilometer lång vandring mest uppåt, den kortaste av våra etapper. Som vanligt när vi börjar våra äventyr så regnade det ymnigt och temperaturen bara någon plusgrad. Det blev regnkläder från start, även långkalsongerna åkte på, mössa och vantar likaså. Insåg ganska tidigt att temperaturen inte störde, blev varm av vandringen uppför genom björkskogen.
Regnet avtog men övergick i lite fint snöande, till och från. Ganska besvärlig vandring genom den fina björkskogen med mycket hala rötter och stenar, det blir mycket stirrande ner i backen för att inte snubbla eller halka. Det blev till att stanna med jämna mellanrum för att kunna njuta och fotografera knubbiga björkar och fina gula färger, marken med ett snöpudertäcke.
Min längtan till fjällen och dess fantastiska natur och med ett överallt gott vatten fick tidigt sitt lystmäte. Efter att vandrat ca: 6 kilometer öppnades landskapet, vi är på väg över trädgränsen. Det blev ljusare och mer färgrikt, fortfarande kyligt men ingen vind, vi hade planerat en lunchrast men tog beslutet att ta korta pauser med lite chokladgodis och äta när vi kom fram till Aigertstugan.
Vandringen kändes trots att det gick ganska brant uppåt, bra, den gamla ryggsäcken satt bra, vandringskängorna satt bra ingen känning av det skavsår jag fick bara någon en vecka in avfärd. Naturligtvis hade jag varit noga med att ha Compeed, detta fantastiska skavsårsplåster.
Min längtan att gå fjällvandring denna tid på året, att få uppleva fjällens fantastiska färger. Det visar sig att det är så vackert, så vackert att det nästan inte går att ta in, naturen som står i sin grannaste färgprakt är en härlig upplevelse.
Vi närmaste oss den högsta delen av etappen och kunde se ut över stora vidder med småsjöar lite överallt.
Så ganska överraskande låg där dagens etappmål Aigertstugan, då som på ett trollslag bröt solen igenom och lyste upp landskapet bakom stugan, härligt att se målet och solen.
När vi kom så är stugan öppen men tom, stugvärden hade gått till Ammarnäs för ett möte, skulle komma under eftermiddagen, det låg godis och Bullens korvburkar framme om vi behövde, betalas i en liten låda. Vi hade vår mat förberedd i mattermos, det blev först en kopp kaffe, senare den i termosen väl svällda frystorkade maten. Vi har lärt oss att det fungerar bra att förbereda den frystorkade maten i kokande vatten i en mattermos på morgonen, för att till lunch ute ha den klar, varm och riktigt färdig, fungerar ypperligt för oss. Då slipper vi bära på kök och bränsle, vilket gör ryggsäcken lättare.
En vandrerska kom under eftermiddagen, hon hade gått iväg i morse upp mot Servestugan dit vi skall gå imorgon. Det hade varit ett så dåligt väder med hård vind och ett par decimeter snö, hon hade tänkt tälta, vände om tillbaka till Aigertstugan klokt beslut. Vi fick då lära oss att vandra i fjällen bara för vandringens skull, enligt hennes man kallas att ”tomgå”, alltså inte ha något annat mål än att bara vandra, inte fiska, jaga eller något annat. Stugvärden A.F kom gående under eftermiddagen, han satte på den fina vedeldade bastun, det blev en skön stund, med en egen uppfinning för duschning, varmvatten från bastun, en hink med duschhandtag upp i taket sedan bara att öppna kran och duscha. Det gäller att vara uppfinningsrik när det inte finns el eller vatten, annat än i den kalla sjön utanför bastun.
Det blev mörkt vid 20-tiden då finns inte så mycket att göra, några satt uppe en stund, läste i stearinljusets sken, själv kröp jag ner under täcket och sov väldigt gott. Såg fram emot morgondagen, den längsta och besvärligaste av våra etapper, lite osäker på vädret, det hade blivit lite varmare under kvällen så nu hade snön smällt, vilket kändes skönt.
naturenochjag.wordpress.com 