Ekorre 13 juli

En av våra fyra pigga ekorrar fick i dag agera modell framför kameran.

Vår svenska ekorre har det vetenskapliga namnet Sciurus vulgaris. Sciurus är släktnamnet och betyder ”han som skuggar sig med svansen”. Artnamnet vulgaris betyder vanlig.

Ekorren har en mycket bra syn och anses som den bästa bland gnagarna. Den har färgseende, men kan inte skilja mellan rött och grönt. Linsen innehåller pigmentämnet lentiflavin som fungerar som ett gulfilter viket ökar kontrasten mellan färgerna för en skarp syn. Dessutom är ögonen placerade högt upp och långt bak på huvudet vilket gör att den snabbt kan upptäcka rovdjur som anfaller uppifrån/bakifrån.

Svansen, som är lång och yvig, används som balansstång och till att signalera med mellan individer. Ekorren reglerar även kroppsvärmen med hjälp av svansen.

En vuxen ekorre har 4 framtänder och 16 kindtänder. Som gnagare måste ekorren slita på framtänderna då dessa hela tiden växer. Djuret har speciella muskler med vars hjälp den kan flytta käken framåt när den gnager och motsvarande bakåt när den skall tugga med kindtänderna.

Hasselnötter, frön från grankottar och frön från tallkottar i nu nämnd ordning är den föda ekorrarna föredrar. Den äter även knopparna på barrträdens årsskott. Under senhösten fram till vårvintern kan man i granskogar finna flera hundratals granskott ligga på marken under träden. Dessa har blivit avbitna av ekorren som ätit upp de gröna knoppanlagen. Ekorren föredrar de knoppar som skall utvecklas till pollen framför de som ska bli grenar. Halten av råprotein och kalcium och andra näringsämnen påverkar födovalet. Ekorren äter såväl marklevande som nere i jorden förekommande svampar. Ekollon, bär och gröna växter ingår i dieten men vid analys av djurens magar påträffar man också regelbundet mossor, lavar och bark. Under våren lapar ekorrarna gärna i sig av trädens söta sav. Om tillfälle ges äter de också  olika insekter, t.ex. myror och olika slags larver m.m. För att täcka kalciumbehovet kan de också gnaga på skelettdelar från döda djur. Rester av fågel, fjädrar och ägg, har påträffats i ett fåtal undersökta magar. Ekorren har ett energikrav på 80 kcal per dag, vilket motsvarar frön från 25-30 grankottar. Det tar ca 7 minuter för en ekorre att skala en grankotte. Kotten hålls med basen uppåt för att ekorren skall komma åt de två frön som ligger dolda under varje fjäll. Under sensommaren börjar ekorren samla in årets nybildade hasselnötter vilka göms slumpmässigt en till två i taget i markens växttäcke. På samma sätt kan ekorren lagra svampar uppe i träden. Dessa förråd används senare när tillgången på annan föda är låg.

fakta Naturhistoriska riksmuseet

© © Allt material på denna hemsida är skyddat enligt lagen om upphovsrätt  © ©