Påsken i Hälsingland

18 tranor på isen när vi vaknade på skärtorsdagen, första gången vi sett tranor så här års. De stod kvar någon timma, ibland hördes det typiska tranlätet.

Ett första par flög iväg mot en frukost på någon täckt.

Fiskmåsar väntar på att isen ska försvinna.

Ekorren med fortfarande lite vinterpäls kvar verkade lika nyfiken på livet som vanligt.

Flugorna börjar röra på sig en den värmande solen, kom krypande i fjolårsgräset.

Nässelfjärilen blev årets första fjärilskryss.

Nötväckan letar sommarbostad holken närmast vårt hus verkar vara av största intresse.

Först lite avvaktande men kan inte låta bli att titta in för att se om den duger till årets kull.

I dag vandrade hustrun o jag på besvärlig, snöig och isig väg upp till tjärnen där i flera år haft nöjet att få följa ett smålomspar. Isen låg fortfarande men när vi kommer upp nästa gång ligger förhoppningsvis ett par smålom på sjön.

Julrosen en tapper blomma som kommer fram ibland innan snön smällt, vi har ett exemplar som kommit under tiden vi varit här.

Varje morgon har vi hört orrspel på isen, det var längesen vi hörde orrar spela på Bäckesjöns is. Tyvärr håller de till alldeles för långt bort för att fånga de på bild, men trevligt att höra deras ”kuttrande”.

© © © Allt material på denna hemsida är skyddat enligt lagen om upphovsrätt  © © ©

 

Annonser

Ekorre 25 augusti

Året kull av ekorrar är 4 vildingar som roar oss varje dag, med sina krumbukter för att komma åt maten som egentligen är till för fåglarna. Det går inte att låta bli att fotografera dessa charmiga individer varje år, årets kull känns mindre rädda och är lätta att komma nära bara det finns jordnötter eller solrosfrön i närheten.

© © Allt material på denna hemsida är skyddat enligt lagen om upphovsrätt  © ©

Ekorre 11 oktober.

Åter i Vallentuna efter drygt 4 månader i Aspviken, mycket av det livet saknar jag knepigt att acklimatisera mig här. Det brukar ta en vecka innan jag vant mig vid alla ljud och rörelser. Några som jag saknar är ”våra” ekorrar som hela sommaren har förgylld tillvaron med att ständigt vara i rörelse.

Dessutom är dom väldigt söta.

© © Allt material på denna hemsida är skyddat enligt lagen om upphovsrätt  © ©

 

 

Ekorre 15 augusti

En fot som verkligen klarar av att klättra utefter trädstammar, kan lätt greppa en tun gren när den slänger sig mellan träden.

Den tillhör en ekorre, vi har fem söta ekorrar som äter tillsammans med fåglarna vid matningen.

Jag har i ett tidigare blogginlägg skrivit och lagt ut bilder, nu kommer ett gäng nya bilder svårt att låta bli att publicera på dessa pigga och fotogeniska ekorrar.

 

© © Allt material på denna hemsida är skyddat enligt lagen om upphovsrätt  © ©

 

 

Ekorre 13 juli

En av våra fyra pigga ekorrar fick i dag agera modell framför kameran.

Vår svenska ekorre har det vetenskapliga namnet Sciurus vulgaris. Sciurus är släktnamnet och betyder ”han som skuggar sig med svansen”. Artnamnet vulgaris betyder vanlig.

Ekorren har en mycket bra syn och anses som den bästa bland gnagarna. Den har färgseende, men kan inte skilja mellan rött och grönt. Linsen innehåller pigmentämnet lentiflavin som fungerar som ett gulfilter viket ökar kontrasten mellan färgerna för en skarp syn. Dessutom är ögonen placerade högt upp och långt bak på huvudet vilket gör att den snabbt kan upptäcka rovdjur som anfaller uppifrån/bakifrån.

Svansen, som är lång och yvig, används som balansstång och till att signalera med mellan individer. Ekorren reglerar även kroppsvärmen med hjälp av svansen.

En vuxen ekorre har 4 framtänder och 16 kindtänder. Som gnagare måste ekorren slita på framtänderna då dessa hela tiden växer. Djuret har speciella muskler med vars hjälp den kan flytta käken framåt när den gnager och motsvarande bakåt när den skall tugga med kindtänderna.

Hasselnötter, frön från grankottar och frön från tallkottar i nu nämnd ordning är den föda ekorrarna föredrar. Den äter även knopparna på barrträdens årsskott. Under senhösten fram till vårvintern kan man i granskogar finna flera hundratals granskott ligga på marken under träden. Dessa har blivit avbitna av ekorren som ätit upp de gröna knoppanlagen. Ekorren föredrar de knoppar som skall utvecklas till pollen framför de som ska bli grenar. Halten av råprotein och kalcium och andra näringsämnen påverkar födovalet. Ekorren äter såväl marklevande som nere i jorden förekommande svampar. Ekollon, bär och gröna växter ingår i dieten men vid analys av djurens magar påträffar man också regelbundet mossor, lavar och bark. Under våren lapar ekorrarna gärna i sig av trädens söta sav. Om tillfälle ges äter de också  olika insekter, t.ex. myror och olika slags larver m.m. För att täcka kalciumbehovet kan de också gnaga på skelettdelar från döda djur. Rester av fågel, fjädrar och ägg, har påträffats i ett fåtal undersökta magar. Ekorren har ett energikrav på 80 kcal per dag, vilket motsvarar frön från 25-30 grankottar. Det tar ca 7 minuter för en ekorre att skala en grankotte. Kotten hålls med basen uppåt för att ekorren skall komma åt de två frön som ligger dolda under varje fjäll. Under sensommaren börjar ekorren samla in årets nybildade hasselnötter vilka göms slumpmässigt en till två i taget i markens växttäcke. På samma sätt kan ekorren lagra svampar uppe i träden. Dessa förråd används senare när tillgången på annan föda är låg.

fakta Naturhistoriska riksmuseet

© © Allt material på denna hemsida är skyddat enligt lagen om upphovsrätt  © ©

 

 

oj vad försvann bakom stenen ?

Något brunaktigt pälsdjur gömde sig där bakom en sten, en björn??? Det har hänt förr att det vi trodde var en sten eller ett ljusfenomen visade sig vara björn.

Men där dök det upp en ekorre, mer spännande än så blev det inte denna gång, men väldigt trevlig att titta på.

Låter sig väl smakas av fåglarnas frön.

© © Allt material på denna hemsida är skyddat enligt lagen om upphovsrätt  © ©

 

Bildminnen från sommaren 2016

Svavelgul höfjäril, hona
Nu när höstens mörker lägrar sig över vårt avlånga land är det trivsamt att gå tillbaka till en del av sommarens opublicerade bilder.

Nässelfjäril

Rapsfjäril

I sommar har vi haft tre ekorrar som rutinmässigt besökt vår matare. De lär sig snabbt att lyfta locket för att komma jordnötterna.

Våra insekter ser till att växterna sprids på ett för oss livsviktigt sätt.

Violett blåvinge

© © Allt material på denna hemsida är skyddat enligt lagen om upphovsrätt  © ©