Blåmes vid solrosfältet 8 november

Inte bara steglitsen som gillar solrosfrön, den här blåmesen satt länge och höll sig kvar på en vajande solros.

Imponerande hur den kan sitta så här och hålla balansen.

© © Allt material på denna hemsida är skyddat enligt lagen om upphovsrätt  © ©

 

Annonser

Blåmes Vallentuna 20 oktober

Blåmesen en av våra vanligaste stannfåglar, som ofta finns i vår närhet. Det här exemplaret ägnade sig under en längre tid att äta av de mogna rönnbären. Fortfarande finns det gott om föda i skog och mark.

Bilderna talar sitt tydliga språk, här behövs inga mer ord.

© © Allt material på denna hemsida är skyddat enligt lagen om upphovsrätt  © ©

Blåmes

250

Blåmesens latinska namn Cyanistes caeruleus, en av mina absoluta favoriter som förgyller även det mörkaste vinterdagar. Ses ofta vid fågelborden runt om i hela landet.

260

Längd 10-12 cm, häckar i skogsmark, helst i lövskog eller blandskog i parker och trädgårdar. Boet i trädhål eller holk.

232

Blåmesen är en stanfågel eller partiell flyttfågel. Detta innebär att delar av populationen flyttar kortare sträckor, i genomsnitt 80 kilometer från häckningsområdet, säsongsvis medan andra delar av populationen stannar kvar kring häckningsområdet. De individer som genomför dessa flyttningar flyger inte mer än en mil om dagen. Honor deltar oftare i flyttningen, dessutom övervägande yngre och socialt lägre stående fåglar. Blåmesen har också invasionstendenser då olika många individer av populationen flyttar olika år.

279

Blåmesens födobeteende liknar i princip det hos dess nära släktingar. Under häckningsperioden och särskilt under uppfödningen av ungarna dominerar animalisk näring, framför allt olika insekter och spindlar. På höst- och vinterhalvåret tilltar betydelsen av vegetabilisk föda. Vid födosöket är blåmesen skickligare än alla nära besläktade mesar. Den kan då klamra sig fast vid de yttersta bladen och grenarna, men hänger oftare upp och ned och använder fötterna som verktyg på många olika sätt. Den korta näbben är särskilt lämpad för att hamra och klyva samt dra fram små föremål.

236

Efter häckningssäsongen upplöses par- och familjeförbunden så småningom. På höst och vinter ansluter sig blåmesar till större, oftast blandade grupper, som förutom andra mesar även kan bestå av nötväckor, trädkrypare eller kungsfåglar. Ibland bildas så kallade meståg med många individer som tillsammans söker föda.

264

Vid gynnsamma födokällor, i synnerhet vid foderstationer, kan det förekomma konflikter mellan arter. I detta sammanhang är blåmesen ofta dominant även gentemot större fåglar, i motsats till konflikter vid häckningshålor. Över huvud taget förfogar blåmesar över en mycket stor potential för aggression i förhållande till deras storlek. Bland blåmesarna finns en utpräglad hierarki, i vilken enskilda hanar dominerar. Rangpositionerna inses ögonblickligen av artfränder. Fåglar som är bofasta inom ett revir dominerar över inflyttade och genomresande.

282

© © — Allt material på denna hemsida är skyddat enligt lagen om upphovsrätt —  © ©