Björnmöte 23 september

Sep24

Hur många sådana små runda stenar har hustrun och jag åkt förbi när vi åker runt på små skogsvägar? Troligtvis ganska många, den här ”stenen” rörde sig.

Oj, oj nu blev det verklighet, öronen kunde tydligs skönjas.

Där gick en björn stilla ätandes, nu gäller det att fylla på förrådet inför vinterns ide och flera månaders dvala.

Men vi störde tydligen för den tittade upp vred huvudet mot vårt håll.

Resta sig upp för att få bättre sikt.

Mäktig upplevelse att få se en vild björn i det fria.

Efter att konstaterad att där satt vi i bilen med kameran smattrande för att få fina bilder så fick det räcka.

Vände sig om och lunkade längre in i skogen. Det en är lika häftig upplevelse var gång jag stöter på detta magnifika stora rovdjur, tredje gången på två år som vi har haft turen att uppleva björn helt i det fria.

Jack i Aspviken

Sep17

Jack mitt fyraåriga barnbarn har varit här hos oss i en vecka. En intensiv vecka men underbart att få vara tillsammans utan föräldrarna, vi har gjort mycket under dessa underbara höstdagar. En utflykt till Gröntjärn där vi gjorde Kolbullar på öppen eld med lingon sylt, populärt hos Jack.

Fisketurer med båten blev det varje dag, Jack en riktig storfiskare som klart slår sin morfar. Många fina abborrar blev det under veckan, fredagsmiddagen ( innan mamma Lisa skulle komma) blev stekt abborre med potatis.

En eftermiddag åkte vi upp på en liten skogsväg för att försöka få se någon älg, nu blev det ett annat möte, i diket såg vi en björn som åt på något, gick sedan över vägen fullt synlig för oss tre i bilen. Det blev dåliga bilder, långt avstånd och genom en smutsig vindruta men ändå en björn såg vi.

Naturligtvis en stor spännande upplevelse, men Jack tror jag mer kommer ihåg våra ekorrar som hela dagarna kunde skådas på nära håll genom fönstret.

Det är tre ekorrar som springer runt bland alla våra fåglar som bara blir fler och fler.

Nötskrikan blev också en favorit hos Jack.

Berginkarna har nu precis som förra året kommit i ett stort antal.

Bofinkarna får nu finna sig i att vara i minoritet.

En rufsig Blåmes tittar med huvudet på sned och undrar säkert varför det är så stor konkurrans om födan.

Björnrapport 10juli 2014

Jul21

Fjärde och sista natten blev i gömsle nummer 1, allt var som vanligt på plats lite efter 17:15 och vi väntade på att björnhonan skulle komma som vanligt vid 18-tiden precis som de tidigare kvällarna.

Sjön låg spegelblank och alldeles underbart vacker i kvällsljuset. Ännu vid 19 ingen björn, men för första gången kom det två korpar.

Jag hade förväntat mig att det skulle vara gott om korp just här där det fanns björn, de hör ihop. Tror att dessa två var ungar för de for omkring i olika lekar och visade inget större intresse att söka föda.

I väntan på att björnen skulle komma fram via sitt stenparti som vanligt, spanade intensivt men emellanåt blev det några fågelbilder som förströelse.

19:45 då kom björnhonan fram, ljudlöst stod hon som tidigare där på stenklippan.

Tittade lugnt ut över myren för att sedan komma fram mellan träden.

Hade nästan gett upp hoppet och var beredd på att sista natten skulle bli utan björn, men lyckan stod mig bi, det blev nu åter ett antal bilder på vild brun björn.

Fåglarna var ibland irriterande nära, visade ingen respekt.

Drog iväg på andra sidan sjön och försvann från gömslet,S, det blev den sista björnobservationen för mig under dessa fyra fantastiska nätter.

Solen gick långsamt ner även om det aldrig blev mörkt, det gick alltid att hitta motiv som attraherar mig som naturälskare.

Inget kan konkurrera med det naturliga ljuset som hela tiden förändras och skapar nya bilder det gäller att vara observant.

När solen gått ner kom då den stora överraskningen.

Två järvar kommer skuttande över myren, i det något dåliga ljuset och med några som inte var stilla en sekund, utan for omkring hela tiden.

Hann få några bilder på en av vildingarna innan de snabbt drog iväg. En häftig och spännande avslutning innan det blev några timmars vila vid 02:30.

Avslutar med denna skrikhals och tackar alla er som följt mina makalösa naturupplevelse bland björnar, fåglar och till slut även järvar, hoppas att jag har kunnat återge något av allt det fina. Återkommer med lite fler fågelbilder som inte fått plats hittills.

Björnrapport 9 juli 2014

Jul18

Tredje natten i gömsle nummer 6, som tidigare började jag rigga kameran 17:15. Lite regn under dagen, mulen kväll uppklarnande natt det kan bli en kall natt, känns märkligt efter två nätter i bastuvärme. Punktlig kom den ljusa honan 18:05, kom fram på samma ställe som tidigare kvällar.

Måsarna och kråkorna följer björnens alla rörelser, följer efter i hopp om att det skall bli några smulor över.

I väntan på att nästa björnobservation blev det bilder på fågel livet runt den lilla sjön. Gräsandhona med fyra ungar.

Fantastiskt att hon har kunnat få fram ungar i detta område med så många trutar och kråkor som gärna plundrar och äter både ägg och små ungar, här har hon haft ett bo väl gömt på marken.

Silltrut, skrattmås, gråtrut och knipa.

20:30 kommer den store hanen ljudlöst på andra sidan sjön.

Passerar fort förbi, blev bara fem minuters fotoseans innan han försvann in i skogen.

Efter att björnen hittade trutarna något att slåss om.

Solen stod lågt och det lyste i träden.

Gräsandshonan simmade lugnt omkring i ett alldeles magiskt ljus.

När tanken på att björnobservationen var slut för kvällen/natten, kom hanen tillbaka 22:35. Fram till sjökanten för att dricka. På ett bra fotoavstånd fick jag ytterligare några bilder på den fina 300-kilosbjässen.

En kall nordligt vind låg på hela natten, 02:00 kröp jag ner i en tunn sovsäck fullt påklädd med allt jag hade med, trots det blev det en kylig natt med dålig sömn. Uppe vid 05-tiden en vacker men kall morgon då det inte hände något i djurlivet. Avslutar med en ensam trut mot en kall natthimmel. Imorgon blir sista natten i gömslet innan hemresan.

Björnrapport 8 juli 2014

Jul13

In i gömsle nummer 12 vid 17:15, gömslet ett tvåmansgömsle. Samma procedur snabbt få Nikon på plats för att vara redo.

Redan 18:00 kom den ljusare, mindre honan ljudlöst borta vid stenpartiet.

Otroligt att vi fick björnobservation så snabbt, tur att vi hade fått ordning på grejorna. Björnen kom fram i skogen ställde sig på bakbenen, detta är inte ett aggressivt beteende utan bara ett sätt att kolla läget. Alltså få en bättre utsikt, oftast yngre björnar gör på detta sätt, ser lite mänskligt ut i kroppsspråket.

Honan den ljusa grå är betydligt oroligare och nervösare än den stora hannen vi såg igår.

I väntan på nästa björn ägnade jag åt lite natur o fågelbilder, ett fantastiskt ljus på träden när solen så långsamt sänkte sig. Det blir så här års inte helt mörkt under natten.

Gråtrutar och kråkor väntar också på nästa björnbesök.

En kråka som tycks be till högre makter om en natt med gott om föda.

Fåglarna lyfter vilket snabbt avslöjar att det är björn på gång, en bit bort från gömslet en stor sten eller är det en björn fåglarnas aktivitet tyder på det.

Jo visst det är den stora hanen som kallas Jack, har ett jack i pannan efter ett troligt slagsmål.

Rör sig otroligt snabbt och smidigt i skogen helt ljudlöst. Den här gången är jag mentalt bättre förberedd på björnmötet och kan mer koncentrera mig på att få bra bilder.

Den store, vänder upp mot vårt gömsle där vi tysta, tysta inväntar detta speciella björnmöte.

Går mest med nosen ner i backen, björnar har mycket bra luktsinne och en oerhörd god hörsel. Synen är inte av bästa märke.

Lyfter nosen och vädrar, vi hoppas att vi inte irriterar den med vår närvaro.

Vi ser med stor spänning att den kommer vidare mot oss, våra kameror låter som kulsprutor, det ljudet stör inte någonting.

Den här bilden tycker jag verkligen visar vilken stor och stark björn det är, spänner musklerna och ställer upp sig som en bodybuildare

Mötet blev mäktigare ju närmare den kom, en naturupplevelse som kommer att finnas kvar länge.

Innan den store vände om så kunde vi höra andningen och känna av andedräkten, om någon ställer den utnötta klassiska frågan ”hur känns det” blir svaret lika klassiskt det går inte att beskriva måste upplevas.

Från natten kan rapporteras 2 individer björn, silltrutar, gråtrutar, kråkor och 2 sångsvanar, det har varit bastuvärme i gömslena till en början troligtvis närmare 40 grader. Något svalare efter midnatt, 1,5 liter vatten gick åt. Orkade trots värmen hålla mig vaken till 01.30, vaknade 05.00 för att inse att det inte hände mycket utanför gömslena på morgonen.

Björnrapport 7 juli 2014

Jul12

En lång dag med uppstigning 05:00 för att via Arlanda-Helsingfors landa i Kajaani, en liten flygplats i östra Finland. Minibuss 12 mil mot ryska gränsen till Wild Brown Bear.

Snabb uppackning, en middag med ris kyckling och curry. En tyst vandring någon kilometer fram till gömslena, 17 stycken placerade på och runt en myr.

De flesta gömslen var för två personer, två gömslen för en person. Första natten fick jag gömsle 13 ett enmansgömsle. Snabbt riggade jag kameran på plats.

En smal glasruta fanns för att span ut över myren, sedan bara att vänta på att det skulle hända något intressant.

Fler som väntade på att björnen skulle komma och därmed lämna lite mat efter sig, Fåglarna visste att det skulle bli en del godsaker över.

18:05 såg jag den första björnen på långt håll, en ganska liten ljus som det senare visade sig vara en hona. Alldeles för långt bort för att fånga den på bild, men det lovade gott första björnobservation inom 45 minuter.

Något efter 20:15 kom en större brunare björn i det gula solljuset över myren.

Lufsade med snabba steg bort mot skogen där det måste ha varit något speciellt för den resta sig och spanade upp mot toppen.

Där björnen smaskat på något och lämnat en del efter sig, samlades snabbt fåglar.

I väntan på nästa visit blev det lite naturbilder som sysselsättning.

Bild i kvällssolljus.

Samma motiv i kraftigt motljus

Här i ett blåare/kallare senare på kvällen när solen gått ner.

I det sista gula solljuset kom den stora drygt 300 kilo hanen tillbaka, först på avstånd och som jag trodde på väg bort.

Plötsligt med nosen i gräset vände den upp mot mitt gömsle, pulsen ökade och jag glömde bort kameran i många sekunder, jag bara njöt av synen.

Helt obekymrad om att det satt ett gäng fotografer i gömslena klev den omkring letande efter mat det gäller nu att lägga på sig många välbehövliga kilon inför vinter och den långa tiden i idet.

Efter en lång dag med resan och de spännande mötena med vilda björnar, orkade jag inte hålla mig vaken längre än till midnatt. Somnade så småningom med en bild av björnens varna blick.

Kvällen/nattens observationer 2 björnar olika individer, gråtrut, silltrut, kråka och skata. Vaknade vid fem-tiden inget att rapportera från timmarna fram till sju då vi lämnade gömslena, vandrade tillbaka genom skogen och till en väntande frukost vid lodgen. Efter frukost, sömn under förmiddagen.

Järvzoo juli 2012

Aug13

En dag på Järvzoo med Jack, Lisa och Johan, en alldeles perfekt dag att gå den 3km. långa fina promenaden, lagom temperatur, sol och framförallt inget regn. Har inte så stor erfarenhet av djurparker men jag tycker att Järvzoo är så fint, lagom utbud av ”tingeltangel” och med stora områden för djuren att vara på. En lättgången trätrall i en som det känns äkta Hälsingenatur.

Jack i barnens hage, springer ikapp med mamma, här gäller det att ligga först, så man inte missar något.

Jaga ekorre är roligare och mer spännande än våra ”fem stora”.

Springa, springa är livet på en pinne för en drygt 2 årig kille.

På pappas breda axlar är det skönt och bra utsikt att vila ett tag.

Vi kunde denna gång se fyra av de ”fem stora”, björn med tre smånallar i lektagen, vargar med årsvalpar och en snabb skymt av lodjuret också den talrika arten människa. Vi kunde däremot inte hitt järven, fanns säkert där men ville inte visa upp sig denna dag, gör väl som jag vill tänkte de.
Gott om fina fåglar som gick att studera på nära håll. Kan tycka att deras burar är väl trånga men fick en vettig förklaring om burarna är större så hinner fåglarna få upp farten och kan då skadas mot nätet. Låter rimligt i mina öron. Jag kunde i alla fall få några fina bilder på ugglor och rovfågel, kul att ha i arkivet även om det inte är ute i det fria.
Jack sprang, trivdes med tillvaron men slocknade vid björnarna, tyckte då att vagnen va rogivande och sömnen tog över. En lunchbufé och vi va alla nöjda med timmarna på Järvzoo.
Tack alla tre för en trevlig dag som jag hoppas vi gör om nästa år.

Björnspaning Hamra 4 juni

Jul6

Då äntligen skulle vi få skåda björn i den fria naturen, började med att äta en god öring med romsås på Hamra Konferens & Vildmarkscenter. Vi skall tillbringa en natt ute vid en myr i ett gömsle för att få se och fotografera björn. Vi fick noga förklarat för oss att absolut inte lämna gömslet förrän morgonen därpå, och då efter att ha pratat högt och slamra lite med saker vi hade med oss i gömslet.

Gömslet där vi skulle tillbringa natten.

Vi gick in 19:30, installerade oss efter bästa förmåga, hade blivit varnade för att det skulle vara väldigt mycket knopp och mygg, vi hade laddat upp med mygghattar och massor med myggolja, nu blev natten lugn vad det gällde de små aggressiva insekterna, vi har mer myggsurr hemma i sovrummet än i gömslet, skönt då det var lättare att koncentrera sig på björnen.

Hustrun spanar, ivrig på att få se björnen.

Inget hände, började bli trött på att bara spana ut i det lilla fönstret, hade förberedd kameran för att kunna vara snabb och inte störa. Då 22:00, plötsligt kom han den stora, vackra, med snälla ögon utanför gömslet. Kan utan överdrift säga att pulsen höjdes och adrenalinet återfanns där någonstan ovanför öronen. Vi mumlade till varandra, oj vad den är stor, kameran gick varm.

Den bara stod där inom kamerahåll, fantastiskt.

Detta möte mellan min kamera och en fri björn har jag längtad efter i många år, nu fanns den rakt framför mitt objektiv, mäktigt, mycket mäktigt. Ingen oro för att bli angripen, björnen nyfiken men på sin vakt för ljud och lukt, kamerans ljud blev lite för mycket tror jag, han drog iväg en bit men stannade lyssnade återkom efter ett tag.

Maten fanns ju kvar och vi befann oss i gömslet och var ingen fara.

Det sprutar ordentligt när denna bjässe drar iväg över myren.

Jag fick mina bilder, björnen småsprang bort mot skogen, ja då har jag bilder, de eftertraktade, kunde nu luta mig tillbaka, njuta lite kaffe och tycka att livet är bra ljuvligt. Igen vid 00:15 kom han tillbaka lika ljudlöst som förra gången, nu blev det på grund av mörkret inga bilder, bara att njuta av detta fantastiska djur, smidig och väldigt muskulöst. Besöket denna gång utan kamera, men ändå något som etsar sig fast på näthinnan. Nu bara att hoppas på ett besök till då gärna när morgonljuset tänds så att kameran kan komma till igen. Jag somnade in någon halvtimme, hustrun höll vakt, där i skymningen kom det en vacker räv, sprang omkring lite hur som helst en bit bort. Hade förväntat mig att få se korpen på nära håll men inte denna gång. Vi spanade, spanade efter att björnen skulle dyka upp där i morgondimman som långsamt lättade med solens hjälp. Vet inte om vår björn tyckte det räckte, men han återkom inte fler gånger och vi höjde våra röster och hustrun sjöng högt och ljudligt så att vi kunde ta vårt pick och pack till bilen för en fin bilfärd i en underbar sommarmorgon. Sömniga efter en natt utan egentlig sömn och en massa spänning sov vi några välbehövliga timmar.