Stenskvätta 25 april Angarnssjöänge

Vid Byksberget har ett par Stenskvättor flyttat in, vid det vanliga stenpartiet, hanen på stenen nere vid sjön.

Den mörkare honan uppe vid stenpartiet. Stenskvättans latinska namn Oenathe oenathe vilket betyder ungefär, ankommer när vinrankan blommar.

Stenskvättan häckar förhållandevis i hela Sverige, utom i det inre av landet som består av enbart granskog. Den vill ha öppen terräng med uppstickande stenar, stenröse eller bergknallar. Förekommer även långt uppe i fjällvärlden, vilket gör Stenskvättan till en av de mest spridda arterna i Sverige. Flyttar till tropiska Afrika.

Föda i huvudsak insekter som håller till på marken eller nära marken. Boet byggs i stengärdsgårdar, under stenar eller i jordhål.

Sen mitten av 1900-talet har stenskvättan minskar i Sverige, minskningen kan i första hand kopplas till de förändringar som skett i jordbrukssamhället. Inslaget av stenrösen, stengärdsgårdar och dikeskanter minskat allt mer.

Lavskrika – falukorv 3 oktober

Okt3

I ett tidigare inlägg om lavskrika så skrev jag om födan som gäller insekter, småkryp, bär, frön och ägg. Vilket naturligtvis stämmer, men det går alldeles utmärkt med falukorv.

Lavskrikan fyller krävan med korv flyger iväg och gömmer den för framtida behov.

Jägare berättar gärna hur lavskrikor kommer fram till lägerelden för att tigga mat.

Isbladsviken 8 februari

Feb8

Isbladsviken på Djurgården öppet vatten och många sjöfåglar på plats i solen.

Hundra sothönor guppade stilla och gjorde sina dyk efter föda.

Det har rapporterats Brunand och Stjärtand under helgen, lite ovanliga gäster så här års. Brunanden sågs tillsammans med sothönorna en bit ut.

Stjärtanden kom inflygande efter en halvtimmes spanande, landade alldeles nära land.

Simmade lugn omkring bland Gräsänderna, tog sig upp på land för att värma sig i solen.

Sökte sedan föda på den genomblöta gräsmattan, helt orädd.

Kanadagäss, Knölsvanar, Fiskmåsar, Gräsänder, Viggar, Storskrakar och en Knipa blev dagens kryss.

På väg till bussen passerade jag Isbladskärret som fortfarande är fruset där spatserade en kråka på isen.

Idag kändes det inte långt borta att Gråhägrarna åter skulle vara på plats, men det är bara februari även om det idag närmast kändes som en dag i april.

Hagby Ekopark 14 januari

Jan14

Idag var Strömstaren på ett strålande humör, brydde sig inte om fotografen som stod på bron.

Sökte ivrigt efter föda i det kalla strömmande vattnet. Dyker efter insekter och andra vattendjur, simmar under vattnet med hjälp av vingarna.

Strömstare, det latinska namnet Cinclus cinclus, engelska namnet White-troated Dipper.

Strömstarens längd 17-20 cm. Stadigt byggd med kraftiga ben och kort stjärt, som ofta hålls något upprätt.

Ormstaån Vallentuna 9 januari

Jan9

En Vattenrall rapporterades idag från Ormstaån vilket fick mig att söka mig dit för att få kryssa en Vattenrall i Vallentuna i stället för den nästan ”tama” vid Råstasjön. I väntan på Vattenrallen om den överhuvud taget fanns kvar, började Gräsänderna kurtisera som om våren redan är här.

Det går våldsamt till.

Det nyps lite hur som helst.

Plötsligt ser jag i ögonvrån något som rör sig i vassen.

Där smyger Vattenrallen, svårfotograferad bland alla vasstrån, men ändock den är kvar.

Kom snabbt fram en kort stund för att sedan åter springa in i den skyddande vassen. Nu blir det spaning mest varje dag för att se hur länge den stannar. Kul med ett Vattenrallkryss i Vallentuna.

Gräsänderna bryr sig inte ett dugg om denna lilla ”raritet” som finns i området, att göra i ordning fjädrarna efter alla våldsamma attacker är något som måste göras ordentligt.

Vallentuna 31 december

Dec31

Vår välsjungande Koltrast blev som ni säkert alla vet framröstad som Sveriges nationalfågel. Ett klokt val även om jag personligen hade den på en andra plats, min favorit är Rödhaken.

Rödhaken har blivit mer och mer vanlig här på vintern, vilken syns i den årliga ”vinterfåglar inpå knuten” som 2016 är helgen 29 januari-1 februari.

Koltrasten tvättar sig inför nyårsafton.

Sätter sig därefter i den bleka vintersolen för att torka och faktiskt försöker sig på lite sång eller i alla fall ljud som låter gott sista dagen på 2015.

Till er alla (otroliga 8800 besök) som har följer min blogg vill jag tacka för i år och önska er allt gott 2016. Avslutar inlägget med att berätta att Mandarinanden åter är på plats vid Stockholms ström, undra var den håller till under sommaren.

Angarnssjöängen 24 oktober

Okt24

Kungsfågeln är Europas minsta fågel med en längd på cirka 9 centimeter och en vikt på 5–6 gram. Delvis stannfågel, delvis flyttfågel en rastlös fågel som hoppande, ryttlande far mellan grenarna i jakt på föda. Svårfotograferad sitter inte still någon längre stund, idag kom jag två exemplar ganska nära i skogen nord-ost Midsommarberget.

Gråsparv är ju för många en mycket välkänd fågel som häckar i människans närhet såväl på landet som i städer.

I Angarn finns den året runt i Örsta i stallets närhet. Den var tidigare mer vanligt förekommande men efter att jordbruksarealerna minskat i Sverige under senare delen av 1900-talet har gråsparvens antal gått ner, men uppgår ändå till ungefär 1 miljon individer.

Gråsparven är en stannfågel som finns i hela landet förutom i fjälltrakterna.

Pilfinken liknar Gråsparven, den är något mindre och nättare och har en svart fläck på den vita kinden.

Vallentuna 30 september

Sep30

Nu åter i Vallentuna, stugan är stängd för vintern. Snart tid för fågelmatningen i Björkby-Kyrkviken. Idag har vi här ett vackert höstväder betydligt varmare än det var i midsommar det känns långt till snö och kyla. Småfåglarna har gott om mat de far omkring från träd till träd sitter inte still många sekunder. En tur idag gav 11 arter, vattenpölen på gatan utnyttjades flitigt av gråsparvarna som söker föda runt konditoriet i centrum.

Angarnssjöängen 9 september

Sep10

Örsta 07.00 lätta dimmoln över hagarna 3-4 plusgrader en sol som snabbt tog bort dimman och värmde luften till en underbar höstdag. Vi några fågelintresserade tog ”Calles väg” bort mot Lundbydiket, på vägen spanade vi in tre Blåhakar som blev livskryss för mig, en underbar liten fågel.

Många gäss och Tofsvipor på Åsta gärde tillsammans med kvarvarande Starar, Ljungpipare och Grönbena. Sädgäss kom inflygande gjorde några varv för att sedan landa med sin klart lysande orange ben.

Vi tog Midsommarberget i besittning, sen förmiddag en andra kaffe och span utöver ett lugnt vatten.

Det blev Sothöna, Snatterand, Kricka, Skedand, Gräsand och Bläsand.

Solen kom fram över Midsommarberget, värmde gott. Högt uppe hörde och såg vi Lärkfalk en adult och en årsunge. Vi spanade febrilt efter den Aftonfallk som rapporterats för någon dag sedan men utan resultat. En väldigt ljus Ormvråk gjorde några svep högt upp, egentligen för långt avstånd för att fotografera men det är svårt att låta bli, en rovfågel mot en blå himmel är trots allt en härlig bild.

En Duvhök ännu längre bort, men ändå kameran kom fram ändå.

Ormvråken ser verkligen liten ut när den syns bredvid en Havsörn. Ormvråken försöker mobba den betydligt större Havsörnen som efter en stund seglar vidare.

Njuter av dagen fram till 14-tiden, då är det någon annan som vill ta över kameran, lika bra att packa ihop. En fin dag med drygt 40 fågelobsar varav Blåhaken som ett livskryss. Två Rådjur icke att förglömma.

Talgoxe 2 juni

Jun2

Talgoxarna har det tufft den här tiden på året, hämta föda hela dagarna för att få ungarna på vingar. Den här holken är egentligen uppsatt för att vara boplats till Göktytan, vilket inte Talgoxen bryr sig om i bostadsbristens tid.

In med mat ut med lorten, naturen har sin gång och snart kommer det ut tre flygfärdiga Talgoxar.