Älggräspärlemofjäril

Hälsingland 7 augusti

Att artbestämma fjärilar är betydligt svårare än att artbestämma och skåda fåglar, det gäller att få till bilder på dessa vilt flygande varelser som inte stannar lång stund på samma ställe.

Skogsgräsfjärilen ser här till att vi skall få se nya exemplar nästa år. Under högsommaren är Skoggräsfjärilen en av vår vanligaste dagfjärilar. Livscykeln är tvåårig och i södra hälften av landet är fjärilen avsevärt talrikare under ojämna år. Den påträffas endast i skogstrakter, framförallt i frisk till fuktig barrblandskog med ett varierat fältskikt av örter, gräs och bärris. De här exemplaren hittade jag i närheten av en av de hjortronmyrar vi ofta besöker så här års.

Blåvingar, i den familjen finns det gott om exemplar som är verkligen svåra att skilja åt.

Efter en del sökande tror jag att detta Ljungblåvinge, en av Sveriges mer utbredda och allmänna blåvingearter på magra marker.

Ljungblåvinge påträffas på nästan alla slags magra öppna marker såsom torrängar, tallhedar samt hyggen. Detta exemplar hittade jag på en grusväg på väg ut för att plocka blåbär.

Även humlor är svårt att artbestämma i naturen, men med kamerans hjälp och en bok om humlor tror jag att detta är en jordsnylthumla. Förekommer i hela landet, mycket vanlig i Götaland och Svealand men med avtagande täthet i Norrland och närmast fjällkedjan.

Vargspindel tillhör släktet Pardosa.

Vargspindlarna spinner inga nät, utan hoppar på sitt byte och förlamar det med sina giftklor. De håller mest till på marken och där lägger också honan sina ägg i ett nät som hon spunnit.

Älggräspärlemofjärilen är allmän från Skåne till norra Jämtland.