Spillkråka, 5 juli Aspviken

Latinskt namn; Cryocopus martius – vilket betyder ungefär, ”Den som träget arbetar med träd”. Samt namnet på en helig fågel i Rom som var tillägnad krigsguden Mars. Spillkråkan har fått sitt svenska namn av att hon spiller träspån omkring sig när hon hackar ut sitt bo ur en trädstam. Namnet är känt från 1700-talet men är säkert äldre än så.

Spillkråkan vår största hackspett, häckar i hela landet med undantag för fjällen med omgivande björkskogsregioner. Föredrar sin häckning i högstammig skog, både barr-, och lövskog. Väljer ofta en reslig tall eller asp som boträd. På relativt hög höjd, mellan fem till tio meter, hackar spillkråkan ut sitt bohål. Ingångsöppningen är oval och bokammaren ofta över en halv meter, ibland upp till en meter djup. Arbetet med att hacka ut barnkammaren kan ta upp till en månad, och båda föräldrarna hjälps åt. Ofta hackas ett nytt bohål upp varje år.

Spillkråkan lever till stor del på myror, men även andra insekter och skalbaggar.

Kullen består av tre till sex ägg som läggs i slutet av april eller början av maj. De ruvas av båda föräldrarna och efter endast tolv till fjorton dagar kläcks äggen. Förvånansvärt kort tid för en så stor fågel. Under den första veckan värms ungarna nästan ständigt, men skulle de lämnas ensamma i boet packar de ihop sig som en ”värmepyramid”, d.v.s. att de sitter på sina fötter och lutar sig mot varandra. Formationen hjälper dessutom ungarna att hålla upp sina tunga huvuden till dess föräldrarna kommer med mat. Ungarna matas med föda som stöts upp av föräldrarna.

Spillkråkan har också begåvats med en mängd andra namn, tallhackare, svartspett, spelkråka, hålkråka och regnkricka för man trodde att det skulle bli regn när hon flög över skogen och ropade ”kricka kricka”. Ett annat namn var Gertrudsfågeln. En sägen berättar att Vår Herre bad om bröd i en torparstuga, men vägrades detta av torparhustrun, som hette Gertrud. Till straff förvandlades hon då till en fågel, som måste söka sin föda mellan barken och trädet och endast dricka vid regnväder. Hon flög ut genom skorstenen, och endast hennes hjässa förblev röd – kvinnan hade burit en röd hätta.

Det svenska beståndet av spillkråkor beräknas till 20.000 till 30.000 par. Under vintern stannar som regel de äldre spillkråkorna vid boplatsen medan ungfåglarna kan ge sig iväg på längre strövtåg.

© © © Allt material på denna hemsida är skyddat enligt lagen om upphovsrätt © © ©

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s