Slutet av september, nu är det inte många insekter i farten här i södra Norrland. I går hittade jag dock en tordyvel, efter lite studerande i insektsböckerna så tror jag mig kunna säga att detta är en skogstordyvel som är en skalbaggsart.
Skogstordyveln (Anoplotrupes stercorosus) förekommer från Skåne till Lule lappmark.
Den lever på ruttna svampar, spillning, förmultnande växtdelar och ruttnande kadaver.
Den hittas framförallt under försommaren och hösten i skogar, betesmarker och i jordbrukslandskap.
Fullbildade tordyvlar bildar par och uppvisar omsorg om avkomman genom att gräva ett slags bo, i form av gångar i marken med flera kammare där äggen läggs, genom att gräva ner föda till larverna. Boet kan grävas ned till cirka 30 centimeters djup. Den nya generationen visar sig först nästa sommar, då larvutvecklingen tar ungefär 10 månader.
© © Allt material på denna hemsida är skyddat enligt lagen om upphovsrätt © ©
naturenochjag.wordpress.com 
Visste ärligt talat inte ens vad en tordyvel var…. intressant och snygga bilder!
Tack Ilse-Marie det finns mycket där ute i naturen som är spännande och ofta osynligt.
Så vackert du har fotat tordyveln i macro!
Stort tack Annica, det blir årets sista insektsmacro. Nu bär det snart av till storstaden hör av dig om du kommer till Stockholm.
Tack Roffe, det ska jag gärna göra!
Åh, tordyvlar är så coola! Tack för fina foton och mer fakta Roffe.
Vi kan lära oss mycket av tordyvlar vad gäller tempot i tillvaron. De har inte bråttom inte. Och varför ska man ha det?
Så rätt Gunilla vi har alltför stressigt och det blir bara värre o värre.